Kinas investeringar i Sverige (1) Larm i coronakrisens spår

Volvo Cars är helägt av kinesiska Geely.

Börskurser rasar när coronaviruset skapar oro. Flera svenska politiker ropar därför på skyndsam lagstiftning för att skydda våra strategiska bolag från bland annat kinesiska uppköp. På uppdrag av KinaNytt (Sweden-China Trade Council) tar vi ett helhetsgrepp i två artiklar om de kinesiska investeringarna och debatten i Sverige. Därefter ger två experter på affärer med Kina sina synpunkter.

Av AGNETA ENGQVIST och GÖRAN LEIJONHUFVUD

Larmet går. Pandemin urholkar börsvärdena för svenska företag. Då står kinesiska bolag med stor kassa redo att köpa billigt, varnar flera svenska politiker. Även Säpo talar om strategiska uppköp som en säkerhetsrisk under coronakrisen. Allt fler röster höjs för att påskynda den svenska lagstiftningen mot investeringar som kan hota den nationella säkerheten. 

Men hur överhängande är egentligen risken för en ny våg av uppköp? Och hur ser det ut med investeringarna från Kina idag? KinaNytt undersöker faktabilden och har följt debatten.

Farhågorna för en ny uppköpsvåg från Kina och andra länder kommer samtidigt som svenska regeringen har tillsatt en offentlig utredning för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Den ska vara klar på senhösten 2021.  

Regeringen motiverar utredningen med att strategiska uppköp eller investeringar i bolag inom kritisk infrastruktur eller känsliga teknologier kan riskera Sveriges säkerhet. Enligt direktiven till utredaren uppstår sådana risker särskilt när den utländska investeraren är statsägd – eller under statlig kontroll genom finansiering eller annat inflytande.

Ibland nämns också naturresurser och finansindustrin som särskilt skyddsvärda områden i den allmänna debatten.

De senaste veckorna har parti efter parti anslutit sig till krav på tillfällig lagstiftning i avvaktan på att den offentligs utredningen ska bli klar om ett och ett halvt år. Utrikesutskottet i riksdagen behandlar därför frågan om provisoriskt skydd mot investeringar med hänvisning till coronakrisen. 

Sveriges andel ökar

För närvarande samordnar även EU-länderna sina regler för att granska utländska förvärv. Kinesiska investeringar har minskat i Europa sedan 2016. Samtidigt har Sveriges andel ökat bland EU-länderna. 

Kinesiska IT-jätten Tencent äger 9.2 procent av Spotify.

Från att fokusera på framför allt bilindustrin siktar uppköpen från kinesiska bolag allt mer in sig på konsumentbranschen och på tjänster – områden som är mindre känsliga ur säkerhetssynpunkt. Trots ökad europeisk granskning av teknikrelaterade investeringar ligger IT fortfarande högt upp på inköpslistan.

Allt detta framgår av en färsk gemensam rapport från tankesmedjorna Rhodium Group (USA) och Merics, det vill säga Mercator Institute for China Studies (Tyskland).

De kinesiska direktinvesteringarna i de 28 EU-länderna (före Storbritanniens utträde) minskade med 33 procent på årsbasis under 2019 till 12 miljarder euro, cirka 113 miljarder kronor. Därmed är de tillbaka nere på 2013 års nivå. 

Hårdare granskning

En del av förklaringen till minskningen är att Peking 2016 tog vissa högprofilerade privata bolag i örat för att de gjort ”överilade och irrationella” stora uppköp utomlands. Regeringen beordrade helt enkelt bolagen att avveckla förvärven ifråga och införde hårdare granskning av kinesiska bolags utlandsinvesteringar. Sedan dess har kinesiska företag blivit mer försiktiga utomlands och det har blivit svårare för dem att få med sig bankerna, som själva har stora problem. Dessutom råder strängare regler för utförsel av valuta.

Ytterligare en trend är att andelen statliga företag bland de kinesiska investerarna i EU fortsatte att krympa. Den andelen var bara 11 procent 2019, den lägsta siffran sedan 2000.

Under fjolåret seglade Sverige upp som tredje största land för kinesiska investeringar bland EU-länderna. Det var till stor del tack vare Evergrandes investering på 830 miljoner euro i biltillverkaren NEVS, före detta Saab. Evergrande är Kinas näst största fastighetsbolag, som storsatsar på att bli ledande på att tillverka fordon som använder nya energikällor.

Norra Europa ökar

Samtidigt gick länderna i norra Europa om ”de tre stora” Tyskland, Storbritannien och Frankrike som största destination för kinesiskt investeringskapital. Till norra Europa räknar rapporten Baltikum, Danmark, Finland, Irland och Sverige. 

Författarna till rapporten från Rhodium och Merics tror inte på samma globala investeringsvåg från Kina som efter de två senaste kriserna som drabbat EU. Efter den globala finanskrisen 2008-09 passade statliga och privata kinesiska bolag på att investera i framför allt bolag inom råvaror och energi för landets ekonomiska utveckling. Det sammanföll med att Peking uppmuntrade bolagen att gå ut i världen. Och efter eurokrisen 2012-13 köpte kinesiska intressenter en rad strategiska europeiska tillgångar billigt.

Men en ”opportunistisk shoppingrunda” i samma stil är inte så trolig under eller efter corona, enligt forskarna bakom rapporten. De påminner om att kinesiska bolag generellt har problem med likviditeten idag och att Kinas tillväxt rasade under första kvartalet i år. 

EU skärper regelverk

Samtidigt har EU och många av de enskilda länderna reagerat snabbt med stödpaket för sina företag så att de ska kunna komma tillbaka efter Covid-19. Många europeiska länder har också på sistone stärkt de regelverk som ska skydda strategiskt viktiga tillgångar och teknologi. Dessutom kommer EU med skärpta riktlinjer i höst. 

Kinesiska investeringar utomlands kommer troligen igång senare på året. Men en återgång till toppnivåerna under 2015-16 är inte sannolik, sammanfattar forskarna.

På samma gång framhäver de en ny tendens med kinesiska bolag som börjar samarbeta med europeiska bolag eller universitet om forskning och utveckling. Den utvecklingen beror dels på trender i global ekonomi och innovation, dels på att de kinesiska företagen söker nya vägar när granskningen av direktinvesteringar skärps i Europa. Här måste vaksamheten också skärpas för att försvara strategiska intressen, enligt tankesmedjorna Rhodium och Merics.

Kinesiska investeringar i Sverige

Det finns idag 51 företag i Sverige som bolag i Kina inklusive Hongkong har köpt sedan 2002, enligt en omfattande kartläggning publicerad i november 2019 av Försvarets forskningsinstitut FOI. Det är fler förvärv än vad andra kartläggningar kommit fram till. Genom dessa köp kontrollerar kinesiska bolag även ett hundratal dotterbolag. 

Dessutom finns ytterligare 14 företag där kinesiska bolag skaffat minoritetsposter. Av de 65 identifierade bolagen (51+14) har 11 sedan förvärvstillfället gått i konkurs eller fått icke-kinesiska ägare.

Samband med kinesisk plan

I närmare hälften av fallen ser FOI-forskarna ett samband mellan vad de förvärvade moderbolagen sysslar med och de teknikområden som den kinesiska regeringen prioriterar i sin industriplan Made in China 2025. Till år 2025 ska Kina ha flyttat en bra bit uppåt i värdeskalan och vara mycket mer oberoende av utländsk högteknologi.

Landets senaste femårsplan 2016-2020 uppmuntrar företagen att investera utomlands och förvärva företag. Målet är att knyta an till globala värdekedjor, skaffa avancerad teknologi och komma över attraktiva varumärken. 

Den största kända kinesiska köpeskillingen i Sverige är Zhejiang Geelys förvärv 2018 av en minoritetspost i AB Volvo för uppskattningsvis 32 miljarder kronor. Näst störst är IT-jätten Tencents övertagande 2019 av 9.2 procent i Spotify för 22 miljarder kronor och därefter Zhejiang Geelys förvärv 2010 av Volvo Cars AB för cirka 18 miljarder kronor, enligt FOI-rapporten. 

De ackumulerade investeringarna från Kina i Sverige 2000-2019 uppgår till 7.3 miljarder euro eller 79 miljarder kronor, enligt Rhodium Group.  Summan motsvarar drygt 1.5 procent av Sveriges bruttonationalprodukt 2019. 

Siffran kan också jämföras med de tre europeiska länder som ackumulerat mest kinesiska investeringar sedan år 2000: Storbritannien 50.3 miljarder euro, Tyskland 22.7 miljarder euro och Italien 15.9 miljarder euro. 

I morgon: Den intensifierade svenska debatten om Kinas investeringar.

Huvudkällor

Bloomberg News. China’s Corporates Are Gearing Up in Europé for M&A Bargains, 07/04/2020. https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-04-07/china-s-corporates-are-gearing-up-in-europe-for-m-a-bargains

Bohman, V., Nymalm, N., (2020). Kinesiska investeringar i Sverige: från framgång till fara? Internasjonal Politikk (Norsk Utenrikspolitisk Institutt), februari 2020.https://tidsskriftet-ip.no/index.php/intpol/article/view/1794

Dagens Industri. (2018, 27/03). Kinas maktambitioner i väst oroar Jacob Wallenberg. https://www.di.se/nyheter/jacob-wallenberg-om-kina-vi-far-inte-vara-naiva/

Europeiska kommissionen. (2019). EU-China – A strategic outlook: European Commission and HR/VP contribution to the European Council. https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/communication-eu-china-a-strategic-outlook.pdf

Foreign Policy (2020). China Is Bargain Hunting – and Western Security Is at Risk, 15/04/2020. https://foreignpolicy.com/2020/04/15/china-is-bargain-hunting-and-western-security-is-at-risk/

Försvarsberedningen. (2019). Värnkraft: Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. Slutrapport från Försvarsberedningen. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2019/05/ds-20198/

Hellström, J., Almén, O. & Englund J. (2019). Kinesiska bolagsförvärv i Sverige: en kartläggning. FOI Memo 6903. https://www.foi.se/rest-api/report/FOI%20Memo%206903

Jerdén, B., & Bohman, V. (2019). China’s propaganda campaign in Sweden, 2018–2019. UI Brief No. 4. Utrikespolitiska institutet. https://www.ui.se/butiken/uis-publikationer/ui-brief/2019/chinas-propaganda-campaign-in-sweden-20182019/

Kratz, A., Huotari, M., Hanemann, T., Arcesati, R. (2020). Chinese FDI in Europe: 2019 update. Rhodium Group & MERICS. https://www.merics.org/en/papers-on-china/chinese-fdi-in-europe-2019

Kommerskollegium (2020). Hindra utländska investeringar – så här ser reglerna ut för Sverige. 21/04/2020. https://www.linkedin.com/posts/national-board-of-trade_vilka-m%C3%B6jligheter-har-sverige-att-hindra-activity-6658283292736925696-o1nI

Skumsred Andersen, M., Sverdrup, U., Holdninger til utenlandske investeringar fra Kina i de nordiske land. 

Internasjonal Politikk (Norsk Utenrikspolitisk Institutt), februari 2020. https://tidsskriftet-ip.no/index.php/intpol/article/view/2086

Kristersson, U. & Wallmark, H. (2019). Regeringen är naiv om Kina. Dagens industri, 27/02/2019. https://www.di.se/debatt/regeringen-ar-naiv-om-kina/

Regeringen. Dir. 2019:50. Kommittédirektiv: Ett system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden.

Statens offentliga utredningar. (2019). Förbättrat skydd för totalförsvaret: Slutbetänkande av Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet. SOU 2019:34.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/06/sou-201934/

Svenska Dagbladet. (2018, 13/01). ”Kinesisk hamn i Lysekil äventyrar Sveriges försvar”. Tillgänglig 20/05/2019 på https://www.svd.se/kinesisk-hamn-i-lysekil-aventyrar-sveriges-forsvar

Säpo. (2020). Säkerhetspolisen 2019. Årsbok. https://www.sakerhetspolisen.se/publikationer/om-sakerhetspolisen/sakerhetspolisen-2019.html

Wästberg, O., Åsbrink, E. (2020). Risk att auktoritära stater nu tar över svenska företag. Dgens Nyheter, 01/04/2020. https://www.dn.se/debatt/risk-att-auktoritara-stater-nu-tar-over-svenska-foretag/

Ny lag om Hongkong överskuggar viruskrisen på folkkongressen

Min analys för KinaNytt (Sweden-ChinaTrade Council) 22 maj 2020:

Nationell lagstiftning mot separatism och terrorism i Hongkong som kan utlösa en ny akut kris. Inget mål för tillväxten. Stor ökning av försvarsbudgeten trots djup ekonomisk svacka. Det är tre av nyheterna från öppningen av Kinas nationella folkkongress på fredagen. 

Det är i ett sällsynt komplicerat skede av Kinas moderna historia som kongressen har samlats för sin årliga session. Virusutbrottet i landet har sänkt ekonomin samtidigt som viruset har spritt sig över hela världen. Konfrontationen med USA trappas upp och både Hongkong och Taiwan är växande oroshärdar i Pekings ögon.

Osäkerheten om framtiden är så stor på grund av pandemin att regeringen för första gången sedan 1990 avstår från att sätta ett tillväxtmål för ekonomin. Det framhöll premiärminister Li Keqiang på fredagsmorgonen i sin årliga rapport om regeringens arbete.

Premiärminister Li Keqiang kom med bistra besked från regeringen.

I vanlig ordning kastade premiärministern några små köttben till utländska företag och investerare. Han talade om att ”alla bolag, kinesiska såväl som utländska, ska behandlas lika och kunna ägna sig åt rättvis konkurrens”. I ett dokument i tisdags lovade regeringen att öppna upp marknaden ”i en större skala, med en större bredd, och på ett djupare plan”. De utländska handelskamrarna i Peking har hört det förut och tycker att de fortfarande stöter på många hinder. 

Den nyhet som får mest vittgående internationella följdverkningar är att premiärministern bekräftade uppgifterna om att folkkongressen ska stifta en lag om ”nationell säkerhet” i Hongkong. Bakgrunden är att det prodemokratiska lägret i Hongkong sedan 2003 har lyckats fördröja sådan lokal lagstiftning med olika metoder. Nyligen ledde detta exempelvis till tumult i Hongkongs lagstiftande församling. 

Centralregeringen tar över i Hongkong

Nu tar alltså centralregeringen i Peking över uppgiften. Ingreppet betraktas som början på slutet på det relativa självstyre som Hongkong ska åtnjuta enligt territoriets egen grundlag. Hongkongbörsen stängde för dagen efter ett ras på 4.8 procent. Talespersoner för demokratiska partiet i Hongkong säger att ”principen om ’ett land två system’ är död och nu handlar det bara om Kina i Hongkong”. De talade också om ”den sorgligaste dagen i Hongkongs historia”. 

Fredagens besked innebär med all sannolikhet en ny het sommar när Hongkongbornas proteströrelse samlar ny kraft för att försöka försvara sina fri- och rättigheter. Det kan bli särskilt många gatuprotester inför valet till lagstiftande församlingen i september. Det blir även internationella konsekvenser. Exempelvis var USA:s president Donald Trump snabbt ute och varnade för ”en stark reaktion” om Kina gick vidare med lagen.

Premiärminister Li Keqiang sade att försvarsbudgeten ska öka med 6.2 procent i år. Det är i linje med höjningarna tidigare år, men ändå något som väckt en del uppmärksamhet med tanke på det ekonomiska läget. Militären har pläderat för en ökning, bland annat med hänvisning till spänningarna gentemot USA.

Akuta vardagsproblem

Mera akut för de kinesiska medborgarna är hur de är drabbade i sin vardagliga ekonomi. Mellan 70 och 130 miljoner av landets 1.4 miljarder invånare har blivit temporärt eller permanent arbetslösa, enligt olika utländska tankesmedjor. Det inkluderar många av de migrantarbetare från landsbygden som fram till årets början fyllde fabrikerna och byggarbetsplatserna i den heta tillväxtekonomin.   

Finansministern Liu Kun lovade nyligen att säkra sysselsättningen med en ”aktiv finanspolitik”. Regeringen har också lättat på vissa lånerestriktioner och ska ge ut nya statsobligationer. Skattelättnaderna från tidigare i år ska vara kvar till årets slut och låginkomsttagare får skjuta upp premierna för socialförsäkringen. Men många väntar på fler konkreta initiativ från myndigheterna.

Regeringen försöker gå en balansgång mellan stimulans och balans i ekonomin. Å ena sidan vill ledarna hjälpa folk att få en så stabil vardag att de kan öka sin konsumtion och därmed hjälpa tillväxten. Å andra sidan vill Peking inte skena iväg med ytterligare belåning. Statsskulden är hanterlig men företag, lokala regeringar och många medborgare är svårt skuldsatta. Maningar om sparsamhet för lokala myndigheter hör också till bilden.

Interna köpkraften viktig

Den interna köpkraften måste kanske ersätta stora delar av exporten. Detta för att få tillbaka tillväxten som backade med hela 6.8 procent under första kvartalet jämfört med samma period i fjol. Något liknande har inte hänt på årtionden. Prognoserna från bedömare landar på en tillväxt för helåret någonstans mellan 0 och 3 procent. 

Det är inte givet att alla Kinas handelspartners kommer tillbaka och återupprättar leveranskedjorna från före pandemin. Många utländska bolag verkar fundera på att skaffa leverantörer på närmare håll för att känna sig trygga.

Folkkongressen är två och en halv månad försenad på grund av pandemin som fortfarande präglar det stora mötet eftersom alla delegater bär munskydd. Sessionen är också förkortad och sker delvis per videolänk. Stämningen är ganska dämpad.

Nationella folkkongressen är Kinas motsvarighet till ett parlament. De 2 957 delegaterna är i realiteten handplockade av det styrande kommunistpartiet. Deras uppgift är att under några korta dagar godkänna vad partiledarna, särskilt president Xi Jinping, redan har bestämt. 

Pekings marionetter slår till när alla är upptagna av corona, arresterar Martin Lee

Min artikel i Dagens Nyheter igår den 26 april 2020:

Attackerna mot demokratin i Hongkong tilltar. Nyligen greps liberalen och advokaten Martin Lee. Göran Leijonhufvud porträtterar veteranen som blivit den unga protestgenerationens förebild.

”Äntligen”, sa Martin Lee, den 81-årige stjärnadvokaten som ofta kallas demokratins fader i Hongkong.. ”Äntligen. Jag känner mig lättad. I månader har jag bevittnat hur ungdomar har arresterats och åtalats medan jag kommit undan, jag kände mig faktiskt skyldig. Till slut har jag nu åtalats och jag ångrar ingenting.”

Martin Lee. Foto: AGNETA ENGQVIST

När han kom ut från polisstationen fri mot borgen var han samlad som vanligt. ”Jag är stolt över att gå demokratins väg tillsammans med dessa enastående ungdomar i Hongkong”, sa han. I samma svep arresterades ytterligare 14 ledande lokala politiker ur demokratiska lägret. Men detta är första gången under 40 år i politiken som Martin Lee åtalas.

Han startade kampen för demokratiska val redan under den brittiska kolonialtiden. Senare har han med fredliga medel utmanat kommunistiska partiets fjärrstyre från Peking. Utan hans och andra liberalers insatser hade systemet varit ännu mer bristfälligt. 

Martin Lee är skolad i den brittiska rättstradition som är så främmande för härskarna i Peking. Kampen för den förde honom in i politiken. 

På 1980-talet var han självskriven representant för lokalsamhället i den grupp som arbetade på en grundlag inför skiftet till kinesisk överhöghet 1997. Men när han stödde studentupproret i Peking 1989 stämplade Kina honom som ”uppviglare”. Han fick sparken ur gruppen.

På oklanderlig Oxfordengelska sa han då till mig: ”Jag vet inte vad som ska hända mig när Kina tar över. Jag är beredd på det värsta. Men jag kommer inte att göra dem den tjänsten att lämna Hongkong.” 

Inför övergången grundade han det första demokratiska partiet i den brittiska kolonin. Partiet vann stort i kampen om de få öppna platserna i parlamentet.

Men trots vissa valreformer gjorde trögheten i systemet att han tröttnade och avgick som partiordförande 2001. Då var ekonomiska dagsfrågor viktigare för gemene man än läget med Peking. Och då kunde Martin Lee med sin blida  aristokratiska framtoning framstå som fjärran från de breda folklagren.

En del klandrade honom för att inte ha skolat in nya krafter. Men dagens unga protestgeneration har slutit honom till sitt hjärta.

Internationellt har han envist fortsatt att skarpt försvara Hongkongbornas rätt till en viss autonomi enligt grundlagen. Peking hånar honom för att ”resa iväg bara för dyrka Buddor från väst”. Kommunistpartiet skyller nu gatuprotester och politisk opposition i Hongkong på utländsk inblandning. 

För drygt ett år sedan sökte jag upp Martin Lee igen på hans sobra kontor. Jag ville få hans bild av det allt mer kringskurna läget. Han var trött. Han hade stått i rätten hela dagen och försvarat en stridbar kollega. Men han samlade sig, angelägen att förmedla sin oro: 

”Kinas ledare bryr sig inte ett smack om Hongkong nu när de har det i sin ficka och har alltmer kontroll. De har inga kärnvärden kvar nu när de är världens näst största ekonomi, enda värdet är pengar.”

Än så länge, sa han då, är Hongkong i alla fall den enda kinesiska staden som i princip är ett rättssamhälle.

Men det går snabbt utför. Rättssamhället står under akuta hot, skrev han häromdagen i Washington Post: ”Pekings signaler på sistone om att Hongkong snarast måste införa nationella säkerhetslagar underminerar vår säkerhet. Vi skulle få godtyckliga paragrafer om uppvigling och förtal.” 

För fyra år sedan, inför det brittiska parlamentet, sa han att själva syftet med det brittisk-kinesiska avtalet 1984 om Hongkongs framtid kokade ner till att ”ingen medborgare skulle behöva frukta en knackning på dörren vid midnatt”. 

Nu har den knackningen kommit – fast för Martin Lee kom gripandet just när han återvände från sin morgonpromenad. Som bevismaterial beslagtog poliserna en T-shirt som han bar vid den största demonstrationen någonsin i Hongkong, den 18 augusti i fjol. För sitt blotta deltagande är han nu misstänkt för uppvigling.

Pekings marionetter slår till när alla är upptagna av corona. Att just Martin Lee arresteras signalerar ändå att Peking inte längre tar några hänsyn för att stärka sitt grepp om Hongkong. 

Göran Leijonhufvud 

Författare, sinolog och tidigare DN:s korrespondent i Kina och Hongkong.

Wuhans rika historia – Kinas hjärta slår igen

Foto: 射手座2017/Wikipedia/Creative Commons 2.0

Min artikel i HDSydsvenskan 15 april 2020:

Följ med Kinakännaren Göran Leijonhufvud till Kinas ekonomiska blodomlopp.

https://www.hd.se/2020-04-14/wuhan-kinas-hjarta-slar-igen

Försiktigt kryper Wuhanborna ur sin 76 dagar långa hårda karantän. Myndigheterna har börjat lätta på restriktionerna i själva epicentrum av coronavirusets utbrott. Videoklipp visar hur de djärvaste av stadens elva miljoner invånare, yrvakna och hålögda, återgår till sin utbredda frukostvana: en skål heta nudlar från något gatukök. Många hukar direkt på trottoaren och slurpar i sig. 

Lättnaderna kommer gradvis efter månadsskiftet. Några fler kategorier fick gå utanför bostaden. Och den 8 april kom den magiska dagen när Wuhanborna åter fick lov att lämna staden om de ville – och om deras hälsoapp visade grönt. Några tog en liten biltur utanför stadsgränsen redan vid midnatt bara för att känna på friheten.

Samtidigt vevar fabrikerna igång, några världsledande, andra gamla tunga industrimonster. Men skolor och universitet förblir stängda.

Wuhan är verkligen ingen vanlig mångmiljonstad bland andra i Kina. Om Peking är hjärnan, då är Wuhan hjärtat. Det är faktiskt ett hjärta med tre kammare, eftersom staden har bildats av de tre städerna Wuchang, Hanyang och Hankou. De tre växte upp kring en förgrening i Yangtzefloden, landets längsta. Vi kan se det som att denna tre städers stad kontrollerar stora kroppspulsådern Yangtze, en transportled som rinner från väster till öster med otaliga förgreningar. Kineserna ser floden som skiljelinjen mellan landets norra och södra delar. 

När sedan järnvägen från norra till södra Kina drogs härigenom, då var det som att en lika livskraftig pulsåder tillkommit. Så Wuhan är verkligen en skärningspunkt som kontrollerar Kinas ekonomiska blodomlopp.

Här fanns en stad redan på 200-talet. Den låg vid dagens Wuchang och var tidvis huvudstad i riket Wu. Staden var omstridd genom sitt strategiska läge, precis som Wuhan under 1900-talets böljande inbördeskrig. Samtidigt blev staden då Kinas huvudstad i ett par vändor. 

Under den japanska ockupationen blev Wuhan inkräktarnas högkvarter för hela centrala Kina från 1937. I krigets slutskede ledde det till skoningslösa amerikanska flygbombningar med civila offer och stor förödelse. 

Dessutom har återkommande katastrofala översvämningar alltid förföljt invånarna – tills världens största damm byggdes i Yangtze nära Wuhan. Den var kontroversiell men stod färdig 2008.

Startegisk knutpunkt

Läget som en strategisk knutpunkt bidrog också till att Wuhan spelade huvudroller i Kinas båda revolutioner under 1900-talet. Det var en osannolik kedja av händelser 1911 som gjorde slut på det flertusenåriga kejsardömet. Om man ville ändra på himlens mandat och störta kejsaren var detta ingen dålig plats att börja på – återigen med tanke på läget.

Slumpen spelade in. En upprorsman tappade en cigarrett som detonerade en bomb i en stor vapenarsenal. Andra rebeller svarade med eldgivning från andra stadsdelar. Kejsardömet störtades men mycket mer var det inte. De snabba framgångarna tog även de mest aktiva revolutionärerna på sängen. Den republikanska revolutionen urholkades. 

Utlänningarna och krigsherrarna var kvar och deras makt på inget sätt beskuren. Floden förmådde inte skölja bort engelsmännens kanonbåtar eller andra objudna gäster som monopoliserade den viktiga flodtrafiken. 

Till Wuhan kom 1927 en ung självlärd marxist vid namn Mao Zedong och byggde upp en bonderörelse – ”en gnista kan tända en präriebrand” som han sade. Den bidrog till kommunistpartiets maktövertagande 1949.   

”Särskilt grälsjuka”

Wuhan kallas en av Kinas stora grytor med i snitt 34 grader i juli. Det har också varit en politiskt het stad. Människorna i denna trakt sägs vara särskilt grälsjuka. Det har jag till och med fått höra av Wuhanborna själva.

Men författaren Wang Fang nyanserar bilden. I dag är hon 64 år och inbiten Wuhanbo sedan två års ålder. Hennes dagbok på nätet hjälpte många av stadens hårt prövade medborgare genom den värsta coronakrisen. En kväll i februari i år skrev hon:

”Ställ all världens städer framför mig och jag skulle bara se en. Det är som om du möter en folkmassa och bland oräkneliga främlingars ansikten skulle bara ett av dem le. Det ansiktet är Wuhan. Och de där bekymmerslösa uppriktiga Wuhanborna älskar att skratta utan orsak. De talar så snabbt och högt att andra tror att de grälar. Men nu är det många som lider och vi står hjälplösa.” 

En som hade ett särskilt förhållande till Wuhan var alltså Mao Zedong, som blev Kinas högste ledare efter revolutionen 1949. Han tog över en lyxvilla där mot slutet av sin levnad. Och han var så medveten om stadens och den långa flodens symbolvärde att han två gånger valde just Wuhan för ett fysiskt kraftprov. Första gången var i juni 1956. Genom att simma över den strida floden visade han sin vilja att bekämpa naturen och bryta Kinas underutveckling.

Bild: IISH / Stefan R. Landsberger / Private Collection

”Låt vinden rasa och vågorna slå, detta är bättre än att ströva i sysslolösa gårdar”, utropade han i dikten från detta tillfälle. Simturen förebådade det så kallade Stora språnget, som tvärtom blev ett ekonomiskt självmord. Det ledde till att cirka 45 miljoner människor svalt ihjäl.

Tio år senare upprepade Mao ändå flodsimningen i Wuhan. Han ville ingjuta mod i de unga ”röda garden” som skulle angripa hans ledande rivaler under den maktkamp som kom att kallas kulturrevolutionen (1966-1976). Han ska ha simmat drygt en mil innan han steg i land vid före detta brittiska tullhuset. Där hade klockorna tidigare spelat ”God Save the King”, nu blev det ”Internationalen”.

De överentusiastiska officiella rapporterna blev rent löjeväckande när de uppgav att ordföranden – vid 72 års ålder – simmat 15 kilometer rekordsnabbt. Men hans unga anhängare ifrågasatte ingenting, blinda av persondyrkan. Mao var ”den röda solen” i deras hjärtan.

Två gånger under kulturrevolutionen satte sig de lokala ledarna i Wuhan upp mot centralregeringen. Först var det den lokala militärbefälhavaren som 1967 vägrade acceptera att unga rödgardister hade ”rätt att göra uppror” mot etablissemanget. Han skickade ut en halv miljon arbetare i våldsamma bataljer med rödgardisterna och han kidnappade centralregeringens sändebud. Rent myteri alltså. Armén måste ingripa och återställa en viss ordning.

Systemfel

Sex år senare grävde båda sidorna i Wuhan upp stridsyxorna igen. Återigen blev staden en arena där falangerna i högsta ledningen i Peking spelade ut sina skarpa motsättningar genom ombud. Vanligt folk blev lidande. 

Ett systemfel i kommunistpartiets styre är den hierarkiska och slutna ordning som gör ledare på lägre nivå rädda att rapportera missförhållanden. En visselblåsare, den unge läkaren Li Wenliang i Wuhan, upptäckte i december i fjol det nya coronaviruset som han diskuterade med kolleger på internet. Han blev genast tystad. När lokala och nationella ledare mörkade utbrottet gick minst tre veckor förlorade och spridningen multiplicerades. 

Senare avled Li Wenliang smittad av viruset. Han är medborgarnas hjälte, medan de nationella ledarna tar åt sig äran för en lyckad ”krigföring” mot corona. 

Wang Fang. Foto: Caixin.

Apropå läkarna och sjukvårdarna som avled i frontlinjen mot corona i Wuhan och apropå den sexåriga pojke som efter flera dygn återfanns vettskrämd och inlåst i karantän ensam med sin döde farfar – men också apropå de senaste årtiondenas snabba ekonomiska, tekniska och fysiska utveckling i staden skrev Wang Fang i sin dagbok på nätet: 

”Måttet på en civilisation är inte hur höga dess byggnader är, hur snabba dess bilar är, hur avancerad dess teknologi är, eller hur många turister som landet kan skicka ut för att konsumera hela världens produkter. Det finns bara ett mått: hur du tar hand om de svaga och sköra.”

Göran Leijonhufvud är journalist och forskare. Han har varit baserad i Kina i flera omgångar sedan 1971.

Karantän i Wuhan avvecklas, industrin drar sakta igång

Min artikel i dag i KinaNytt (Sweden-China Trade Council).

Efter ett kvartal med det nya coronavirusets framfart säger Kinas regering att toppen i virusets spridning är passerad. Inga nya inhemska fall har rapporterats under flera dagar. Men i ekonomin sprider sig krisen fortfarande med rekordstora minus i tillväxtsiffrorna. Dock kan det kanske vända under andra kvartalet. En global återhämtning skulle kunna börja i Kina.

Politiskt har det varit en svår tid för president Xi Jinping, som på internet blivit anklagad för missgrepp i viruskrisens början.

ANALYS AV GÖRAN LEIJONHUFVUD,goran.leijonhufvud@gmail.com

Än så länge är presidenten försiktig med att utropa en seger i kampanjen mot viruset som han kallar ett ”folkkrig”. Nyligen besökte han Wuhan, elvamiljonerstaden mitt i Kina där smittan först bröt ut. Där sträckte han sig så långt som att viruset ”i stort sett är under kontroll”. 

I dag tisdag kom nyheten att de nedstängda transporterna till och från Wuhan åter ska öppna den 8 april. Det betyder att karantänen som gällt för hela staden är på väg att avvecklas.

Människor utanför den svårast drabbade provinsen Hubei går gradvis tillbaka till sina jobb. Två tredjedelar av företagen i landet uppges vara igång igen. Även en del migrantarbetare från vissa delar av Hubei har fått återvända till jobben i södra Kina.

Den ekonomiska tillbakagången under januari-februari var rekordsdjup. Viktiga indikatorer som industriproduktionen, investeringarna och detaljhandeln visade tvåsiffriga ras. För hela första kvartalet kan den nationella tillväxten backa för första gången sedan 1992. Det tror landets ledande finanstidning Caixin.

Under första kvartalet har de dåliga lånen åter ökat i banksektorn. Samtidigt väntas nio miljoner kineser förlora sina jobb i år, enligt Economist Intelligence Unit.

Utsikter i Pärlflodsdeltat

Vad finns det då för utsikter i Pärlflodsdeltat att få upp kapaciteten i ”hela världens verkstad” igen? En fingervisning om dagsläget kan vara den undersökning som Amerikanska handelskammaren genomförde bland 237 medlemsföretag i södra Kina. Nästan vart tredje företag har brist på insatsvaror, vissa har helt slut. Vart fjärde har brist på arbetskraft. 

Men svenska bolag är åter nyfikna på möjligheterna att komma igång i Kina. Företagen tror nu att ekonomin kommer att lätta först i Kina. De söker underleverantörer som kan ersätta de som de har i andra länder där det står still. De är inte längre så intresserade av att minska sitt beroende av Kina, enligt Joakim Abeleen, Kinachef på Business Sweden, i en intervju med Dagens Industri. 

De senaste veckorna har Business Sweden i Kina fått många förfrågningar. ”Kina kan absolut bli dragloket ur krisen”, säger Joakim Abeleen till DI.

En aning optimism

De svenska företagen på plats i Kina visar en aning optimism i den nya enkät som Business Sweden och Svenska handelskammaren genomfört. Se gårdagens artikel i KinaNytt.

Den kinesiska regeringen har varit relativt återhållsam med stödpaket. Det är inte alls som under den globala finanskrisen 2008 då Peking gick ut med enorma belopp. Försiktigheten denna gång beror på att landets ekonomi är mycket mera skuldsatt idag. Viktigaste initiativet under coronakrisen är ändå ett extra finansiellt stöd till landets små och medelstora företag, som är de mest utsatta idag. En annan åtgärd är skatterabatter på 1 500 exportprodukter.

Den nationalistiska Global Times, som är det styrande kommunistpartiets engelskspråkiga tidning, försöker muntra upp utländska företag. Tidningen påminde om Kinas stora valutareserv och skrev:

”Vårt land kommer inte bara att skapa det bästa affärsklimatet i världen, utan också svara för ökat skydd av immateriella rättigheter. Utländska bolag, privata firmor och statsägda företag får samma villkor… Kinas tillväxtmål på sex procent för helåret 2020 ligger fast.” 

Regeringen klandras

Regeringen och Xi Jinping har fått klä skott för hanteringen av smittokrisen. Under några dygn svämmade kinesiska internet över av folklig indignation och krav på yttrandefrihet, något som inte hänt på många år. Det var efter att den unge läkaren och visselblåsaren Li Wenliang avlidit sedan han själv smittats av coronaviruset. Även några akademiker har riktat skarp kritik till högsta ort för mörkningen i början av virusutbrottet.   

Visselblåsaren Li Wenliang slog larm redan i december om det nya viruset men blev beordrad att hålla tyst. Därmed förlorade myndigheterna i Wuhan och hela Kina veckor i kampen mot corona. Hans yttrande om att ”det borde finnas mer än en röst som hörs i ett sunt samhälle” blev mycket citerat. 

Corona har även fått stora utrikespolitiska följder. Utöver handelskriget med USA ser vi nu ett hetsigt propagandakrig. Officiella talesmän i Peking sade häromdagen att utbrottet kan ha orsakats av USA:s militär. Amerikanska soldater som deltog i de internationella militära idrottsspelen i Wuhan i november 2019 kan avsiktligt eller oavsiktligt ha planterat viruset, heter det. 

Kina har ingen skuld till virusutbrottet, enligt utrikesministeriets nye talesman Zhao Lijian på twitter. Donald Trump i Vita huset svarar med att konsekvent kalla corona för ”det kinesiska viruset”. 

I en intressant vändning försökte Kinas ambassadör i USA lugna ner känslorna på båda sidor. I en intervju med nyhetssajten Axios sade ambassadör Cui Tiankai att diplomater inte borde spekulera i coronavirusets ursprung, det är ett jobb för vetenskapsmännen. Han nämnde inga namn men adressen till några av hans twittrande kolleger i det kinesiska utrikesministeriet var tydlig.   

Ny upptrappning

I nästa upptrappning har Kina utvisat ett dussintal amerikanska korrespondenter, officiellt som vedergällning för restriktioner som Washington infört mot kinesiska medias representanter i USA. Tongångarna i Peking blir alltmer nationalistiska. 

Enligt utrikesministeriet i Peking borde omvärlden vara tacksam mot Kina som stängde ner hela städer och vidtog andra kraftiga åtgärder som gav andra länder tid att reagera.

Den kinesiska regeringen använder också coronas framfart till att bygga goodwill i omvärlden. Den har dirigerat olika former av akuthjälp till utvalda europeiska länder där Peking länge odlat kontakter och investerat som Italien, Serbien, Grekland, Polen och Irland.

Samtidigt har Global Times angripit Sverige för en ”ytterst oansvarig” linje i smittskyddsarbetet. Sverige har ”givit upp mot epidemin”, skriver tidningen. Kina har även haft starka synpunkter på andra länders smittskyddsarbete. 

PS. Kinesiska finanstidningen Caixin uppger att rapporteringen om inga nya coronafall under de senaste dagarna är något manipulerad. Om en person exempelvis testar positivt för viruset men inte har några tydliga symptom så kommer den personen inte in i statistiken.

Virus och virtuella kuvert

Stad efter stad sätts i karantän för att hejda spridningen av coronavirus i Kina under nyårshelgen. Miljoner människor tvingas i praktiken till reseförbud under inledningen av Råttans år som började i lördags. Många får ställa in besöket i hembygden. Kontakten med släktingarna får ske per mobil och internet. Virtuella röda gåvokuvert är en lösning. Här nedan följer min artikel om de virtuella kuverten i KinaNytt (Sweden-China Trade Council) i fredags den 24 januari.

Gamla traditioner skrotas och nya skapas i en rasande fart i dagens Kina. I morgon lördag börjar Råttans år i Kina. Inför nyårsafton har en batalj om ”virtuella röda kuvert” brutit ut. De traditionella röda kuverten med penninggåvor till yngre släktingar har gått online. 

Samtidigt har de blivit smörjmedel i en miljardrullning för internetjättarna som vill öka trafiken till sina sajter. Trenden startade så smått 2014 av den allsidiga mobilappen WeChat, men i år har alla gränser sprängts. 

Nätbolagen bjuder över varandra i att skänka bort virtuella kuvert med penninggåvor till användare och deras bankkonton. Över en miljard uppkopplade medborgare kan tävla om att lägga vantarna på internetkuverten.  

Traditionen att ge penninggåvor i röda kuvert (hongbao) är gammal. Kineserna har alltid sett den röda färgen som en lyckobringande färg. Ofta är det alltså äldre släktingar som ger dessa nyårsgåvor till den unga generationen. 

Men de förekommer även i andra relationer och sammanhang, till exempel alltmera som uppmuntran till företagens kunder. En annan vanlig variant numera är om någon har bjudit på en måltid, så skickar gästerna virtuella röda kuvert med lite pengar till värden. Allt detta är möjligt tack vare Kinas snabba utveckling av betalningar per internet med smarta mobiler. 

Toppnivå ikväll

Internetjättarna lägger nu ut mängder av röda kuvert för att locka till sig en massa övrig trafik under helgperioden. Den varar i två veckor för de flesta. 

Med särskilda appar kommer nätsurfarna att tävla om att lägga beslag på pengakuverten. Det gäller att vara snabb. Toppnivån i denna jakt kommer att nås under fredagskvällens stora nyårsgala på den nationella tevekanalen CCTV. Den galan lockade 1,1 miljarder tittare i fjol.

Först ut i nyårsracet var videoappen Kuaishou som redan i december meddelade att den släpper 1 miljard yuan, motsvarande 1,376 miljard kronor, i röda kuvert. Kuaishou är officiell rödkuvert-sponsor för nyårsgalan. Bakom appen står nätjätten Tencent som också driver WeChat.

Provocerade konkurrenten

Utspelet från Kuaishou provocerade videokonkurrenten Douyin, populärt i Sverige som Tiktok, att lova släppa nyårskuvert för 2 miljarder yuan. Det kanske får sökmotorn Baidu, ”Kinas Google”, att se ut som en snåljåp med ett löfte på bara 500 miljoner yuan i sina hongbao

Alibabagruppen har större muskler med Alipay och ehandelssajten Taobao. De tänker spendera sammanlagt 2,5 miljarder yuan i detta speciella lopp. Taobao är också en av nyårsgalans officiella sponsorer.  Sponsorkontrakten för nyårsgalan år alltid en riktig kassako för statliga CCTV.  

”Att strössla med pengar under nyårshelgen är ett kostnadseffektivt sätt för internetföretagen att snabbt öka trafiken. Konsten är sedan att hålla kvar besökarna därefter”, säger nätanalytikern Zhang Dingding på Sootoo Institute till  det amerikanska nätverket Medium. 

Virus oroar

Många kinesers glädje inför nyårshelgen förmörkas av det allvarliga coronavirus som fortsätter att skörda nya offer i Kina och utomlands. Regeringen tar till extraordinära åtgärder. Flera städer i provinsen Hubei har i princip isolerats från omvärlden, inklusive 11-miljonerstaden Wuhan där viruset först dök upp. 

Sammanlagt väntades kineserna göra 3 miljarder resor till hembygden och släktingarna kring nyåret. Kanske blir virtuella röda kuvert och ökad internetkontakt med släktingarna lösningen för dem som inte vill riskera ytterligare smittspridning.  

Ödesdigert val på Taiwan utmanar Pekings planer

President Tsai Ing-wen på valmöte. Lyckas hon bli omvald idag?

Min artikel för KinaNytt (Sweden-China Trade Council):

Taiwan går till ett ödesdigert presidentval i dag (11 januari). Utgången riskerar att ytterligare öka spänningen mellan Peking och den lokala regeringen på Taiwan. Stabiliteten i regionen kan i värsta fall hotas och USA har redan en roll i händelseförloppet. Det kan också bli störningar i det omfattande ekonomiska utbytet mellan de båda sidorna av Taiwansundet.

Segertippad är den sittande presidenten Tsai Ingwen. Hon avvisade nyligen bryskt den kinesiske presidenten Xi Jinpings inbjudan till samtal om en återförening mellan Kina och Taiwan – ön som Peking räknar som en provins i Kina. men som i praktiken varit självstyrande i 70 år.

Vid slutet av inbördeskriget i Kina 1949 flydde det förlorande Nationalistpartiet KMT (kuomintang) till Taiwan. KMT styrde länge diktatoriskt men Taiwan har gradvis infört en fullvärdig och livfull demokrati. 

Presidenten Tsai Ingwen representerar Demokratiska progressiva partiet, DPP. Partiet är  KMTs mångåriga konkurrent. KMT och DPP har turats om vid makten i ett par årtionden. 

Kärnan i KMT är de fastlandskineser som flydde till ön 1949-50 och deras ättlingar. Trots sin gamla motsättning till det styrande Kommunistpartiet på fastlandet är KMT mera öppet för samarbete med Peking i dagens läge än vad DPP är.  

Stommen i DPP är den majoritet av befolkningen som funnits på ön i flera hundra år. Partiets yttersta målsättning är att göra Taiwan oberoende från Kina, medan regeringen i Peking alltså betraktar ön som en utbrytarprovins som någon dag måste återförenas med fastlandet.

Sätta fart

Xi Jinping vill på allvar sätta fart på den processen. I ett stort tal i januari 2018 erbjöd han Taiwan samtal om en lösning enligt samma modell som i princip gäller i Hongkong sedan 1997, nämligen ”ett land, två system”. Det betyder att Taiwan skulle återförenas med Kina och lyda under regeringen i Peking, men få behålla sitt nuvarande politiska och ekonomiska system, åtminstone under en övergångstid.

Tsai Ingwen har tackat bestämt nej. I ett mycket skarpt nyårstal den 1 januari i år tog hon återigen avstånd från förslaget. Hon hänvisade till det senaste halvårets sammanbrott i Hongkong ”där invånarna har visat att ett land, två system absolut inte fungerar… Det är ingenting för Taiwan”. Ju mer oron ökat i Hongkong, desto mer har Tsai Ingwens opinionssiffror stigit.

Samtidigt säger presidenten att hon ändå vill ha en dialog med Kina, men i så fall på jämlika villkor och med ömsesidig respekt. 

Handeln mellan fastlandet och Taiwan är betydande. Den svarar för cirka fem procent av Kinas utrikeshandel. Taiwan har en befolkning på 23,5 miljoner, men är ändå Kinas sjunde största handelspartner. Det finns närmare 100 000 taiwanesiska investeringsprojekt igång på fastlandet. Taiwan svarar för 3,7 procent av investeringarna utifrån. 

Svidande nederlag

Tsai Ingwen och DPP led ett svidande nederlag i lokalvalen på Taiwan för ett år sedan. Missnöjet handlade om hennes impopulära reformer på arbetsmarknaden och inom pensionssystemet. Hon tog direkt ansvar för nederlaget och avgick som partiordförande. 

Ändå har hon på ett år vänt på opinionssiffrorna genom att ta spjärn mot Xi Jinpings utspel och på vad hon kallar ”Pekings ökande diplomatiska offensiv mot Taiwan, de militära påtryckningarna, och annan inblandning och infiltration”. Hon målar också upp en bild av omfattande påverkan och desinformation från fastlandet på sociala medier, något som verkar oroa många väljare.

Hon framstår nu som den enda kandidat som står upp emot vad många uppfattar som hotet att sväljas av det kinesiska Kommunistpartiet, enligt valanalytiker i Taiwans huvudstad Taipei.

KMTs kandidat Han Kuo-yu hade en klar ledning i opinionen för ett år sedan. Han betraktades då som partiets räddare. Nu ligger han hela 20 procentenheter efter Tsai Ing-wen.  

Den sittande presidenten har också drivit en skicklig valkampanj på sociala medier och verkar ha sitt starkaste stöd i åldersgruppen 20-29 år, enligt de senaste undersökningarna. 

Hennes kampanj är rörlig, avspänd och ovanlig, medan KMT framstår som ett mera gammalmodigt parti.

Unga för självständighet

Bland de unga väljarna vill hälften ha ett självständigt Taiwan. I befolkningen som helhet nöjer sig 58 procent med status quo, alltså självständighet i praktiken. 90 procent avvisar ett land, två system.

Medan förhållandet till Kinas centralregering i Peking är alltmer ansträngt har relationerna med USA förbättrats med Donald Trump i Vita huset. ”Förbindelserna har aldrig varit så bra”, sade Tsai Ingwen på ett valmöte.

Trump har stiftat lagar som gör det möjligt att ha ett utbyte på högre nivå med civila och militära representanter för regeringen på Taiwan. Detta trots att USA erkänt att Peking har överhöghet över Taiwan i och med att Washington upprättade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina år 1979.  

Ökad vapenförsäljningDonald Trump har också ökat försäljningen av vapen till Taiwan. Ytterst är syftet med dessa vapen att avskräcka Peking från angripa Taiwan med vapenmakt. Det strategiska spelet kring Taiwan drivs nu med allt högre insatser från Peking, Washington och Taipei