Snowden gömmer sig i Hongkong och Kina ”vill inte lägga sig i”

Bild

Demonstration i Hongkong till stöd för Edward Snowden.

Det blir allt tydligare att Kinas ledare inte vill att den amerikanske avhopparen och spioneriavslöjaren  Edward Snowden ska störa den försiktiga islossningen med USA. Snowden har sökt sin tillflykt i Hongkong, som är en del av Kina men också har ett mått av självständighet.

”Vi kineser vill aldrig lägga vår näsa i blöt i andra människors oreda”, skriver det kinesiska kommunistpartiets huvudorgan Folkets Dagblad i en kommentar till Snowdenaffären.

Innan han flydde till Hongkong avslöjade den före detta CIA-analytikern Edward Snowden hur enormt omfattande den amerikanska övervakningen är av staters, organisationers och privatpersoners datatrafik.

Avslöjandet kom kort efter ett tvådagars toppmöte mellan USA:s och Kinas presidenter.

De kinesiska ledarna fick vatten på sin kvarn när Snowden avslöjade att USA-regeringens organ bland annat hackat sig in på datorer hos kinesiska regeringen. Detta är något som Peking konstant hävdat när amerikanska källor avslöjat hur kinesiska armén hackat sig in på en rad känsliga datorer i USA.

Men Kina vinner diplomatiskt mest på att avstå från att blanda sig i hur Edward Snowden behandlas, även om det skulle vara lockande att bjuda in honom till Peking och pumpa honom på mer information.

Den nye kinesiska presidenten Xi Jinping vill nog ändå inte äventyra framstegen han gjorde med Barack Obama. Och det skulle inte se bra att domdera över Hongkong, där Snowden gömmer sig och hoppas att en domstol ska pröva hans asylrätt när hans turistvisum går ut i augusti.

En annan kinesisk partitidning, den populistiska Global Times, uppmanar regeringen i Hongkong att följa den allmänna opinionen i fallet Snowden. Det betyder i så fall att inte falla till föga om USA begär utlämning, eftersom en majoritet av Hongkongs befolkning är emot det, enligt opinionsundersökningar.

Kinesisk bankjätte och Volvo PV

Tips från Gunnar Lindstedt på Veckans Affärer:

Nyligen gjorde Kinas förre finansminister uppskattningen att de lokala kinesiska myndigheternas skulder uppgår till 20 000 miljarder yuan (ungefär lika mycket i svenska kronor). Kinas banker dignar under skulder och frågan är hur länge det dröjer innan en bankkris också inträffar i Kina. Störst utlåning av alla har China Development Bank, som nyligen gav lån till Volvo Personvagnar. I detta reportage som utkommer idag ger vi en bakgrund till världens i särklass största bank, med en låneportfölj som är mer än dubbelt så stor som Världsbankens utlåning.

Se VA 13 juni. (Artikeln verkar inte utlagd online, så gå och köp the real thing, eller pröva 24-timmars prenumeration online kanske??)

Dessutom hade Gunnar ett reportage om Volvos nya Kinafabrik 6 juni:

http://www.va.se/special/har-volvo-fatt-kommunistpartiet-bakom-ratten-509970

Utmärkt Kinaserie i repris

UR:s utmärkta serie ”Kina om Kina” börjas sändas i repris i kväll onsdag (12 juli) kl 22 på Svt1. Avsnitt ett av åtta. Jag säger det ígen: Länge leve public service som kan göra så fina dokumentärer.

Jag vet, det är snart sommarlov för alla, midsommar och allt det där, men tag chansen att komma närmare den snabba kinesiska utvecklingen – och bli mindre överrumplad i framtiden.

Xi Jinping hos Obama – analys av skärpt konflikt

Kinas president Xi Jinping är i Kalifornien för två dagars samtal med Barrack Obama. Det är deras första möte sedan Xi Jinping tillträdde i mars. Läs min analys av det spända förhållandet och den militära kraftmätningen mellan de båda världsmakterna. Artikeln var införd i KinaNytt nr 3, 2013. KinaNytt ges ut av Sweden-China Trade Council:

Kinas utrikespolitik och särskilt förhållandet till USA är i stöpsleven. Både Kinas och USA:s militära styrkor har blivit mer aktiva i Stillahavsregionen det senaste året och konfliktytorna ökar. Bilden kompliceras ytterligare av Nordkoreas olika äventyrliga försök till utpressning.

ANALYS AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran@lionhead.se

Under det senaste året har Kina höjt sin profil och med militära övningar påmint flera av sina grannar om sina anspråk på ögrupper i både Östkinesiska sjön och Sydkinesiska sjön. Det har lett till en rad incidenter med Japan, senast den 23 april när en kinesisk flottstyrka utmanade både den japanska flottan och båtar med japanska aktivister nära de omtvistade Diaoyu-öarna (Senkaku på japanska). Kina har haft liknande intermezzon med Filippinerna och Vietnam.

Tveklöst har Kinas ledare ambitionen att återupprätta landets roll som den dominerande stormakten i Stillahavsregionen, alltså den roll som landet hade innan de främmande makterna trängde in på 1800-talet. Traditionellt uppfattade sig den kinesiska kejsarmakten som världens medelpunkt och länderna i närområdet hade ett tributförhållande till det kinesiska hovet.

Den höjda profilen i utrikespolitiken blev synlig innan Xi Jinping tillträde som partichef i kommunistpartiet, överbefälhavare och president, en process som inleddes i november i fjol. Men den nye ledaren har mycket aktivt förstärkt Kinas anspråk på större globalt inflytande.

Nationens pånyttfödelse

Gång på gång har han talat om ”nationens pånyttfödelse i modern tid”. Han vill återupprätta Kina efter förödmjukelserna under främmande makter. Han ser detta som en viktig del av ”den kinesiska drömmen”. Och som jag nämnde i korthet i förra numret av KinaNytt säger han också att Kina ska utmana USA och ta över som den starkaste militärmakten i Stilla havsregionen till 2049, det vill säga till hundraårsdagen av kinesiska folkrepublikens grundande.

Han är tydlig med att detta kräver en stark militärmakt. Under senare år har särskilt den kinesiska marinen rustat upp.

Kinesiska talesmän har nästan helt släppt temat om landets ”mjuka uppgång” i världen. Likaså upprepas mera sällan reformarkitekten Deng Xiaopings råd om att ligga lågt i utrikespolitiken för att inte oroa omvärlden för vad Kinas tillväxt kan medföra.

I dag gör de ekonomiska framstegen det möjligt för Peking att återta sin ställning som global stormakt. Men det är inte bara möjligt, det är också nödvändigt. Den växande ekonomin behöver hämta energi och råvaror från hela jordklotet.

USA balanserar om

Det är särskilt i den egna regionen som förhållandet till USA skärps. Den amerikanska regeringen håller på att avveckla sitt äventyrliga militära engagemang i Irak och Afghanistan och ser åter Stillahavsregionen och dess potential för ekonomisk tillväxt som en strategisk prioritet.

Den nya politiken från försvarshögkvarteret Pentagon talar om att ”balansera om” USA:s styrkor till Stillahavsregionen. Den sjösattes i ett dokument i januari 2012 under rubriken ”Att vidmakthålla USA:s globala ledarskap”.

Det innebär att amerikanerna åter stärker sin militära närvaro och bekräftar hur viktiga baserna i Japan och Sydkorea är. Nya militära samarbetsavtal med Singapore och Filippinerna ger amerikanska styrkor tillträde i samband med operationer i regionen. Pentagon söker liknande överenskommelser med Vietnam och andra länder i Sydöstasien.

Dessutom omfattar den uppdaterade strategin även nya  baser i Australien och på amerikanska ögrupper i Stilla havet – allt anläggningar där beredskapen är inriktad på aktiviteter i Östasien och Sydöstasien.

Farhågor för inringning

Alla dessa arrangemang kommer säkert att återuppväcka gamla kinesiska farhågor för en amerikansk inringning av landet. Med ökad militär aktivitet i och kring Stilla havet från både Kinas och USA:s sida ökar risken för incidenter.

Det är därför logiskt att den fristående tankesmedjan Centre for Strategic and International Studies i Washington efterlyser en mer tillförlitlig mekanism för dialog mellan de amerikanska styrkorna och Kinas försvarsmakt. En sådan mekanism behövs enligt centret för att hantera kriser, öka transparensen och undvika incidenter till sjöss, i cyberrymden och i yttre rymden.

Incidenter i cyberrymden har redan inträffat. Amerikanska anklagelser gör gällande att hackarattacker dels mot Pentagon och dels mot amerikanska medier har kommit från en militär enhet i Shanghai. Kinesiska talesmän förnekar att landets regering eller militär är inblandade. De säger att Kina självt är ett offer för hackarattacker från grupper i USA.

Upplagt för kraftmätning

Det verkar alltså upplagt för en längre tid av kraftmätning på olika plan i regionen. Redan i februari 2012, medan han ännu bara var vicepresident, tog Xi Jinping upp frågan när besökte Washington. I ett tal där sade han:

”USA och Kina bör skapa en ny typ av stormaktsrelation med fördjupad strategisk samordning och stärkta ekonomiska band, men relationen måste bygga på att USA respekterar Kinas kärnintressen och oro.”

Kinesiska akademiska analytiker betonar just att Xi Jinping kräver respekt för Kina, att USA måste betrakta Kina som en jämbördig partner.

I de kinesiska ambitionerna att bli en världsmakt ingår också att ta ett tydligare ansvar i internationell konfliktlösning och i FN-sammanhang. Ett exempel på det var utvecklingen i Libyen där Kina medverkade. Men detta är en svår gren för Peking, som till exempel hela tiden bromsat ett internationell ingripande i Syrien. De kinesiska ledarna vill inte skapa prejudikat för en typ av aktioner utifrån som en dag skulle kunna vändas mot den kinesiska regimen på hemmaplan. Icke-inblandning har blivit en helig kinesisk princip.

Förhållandet till Nordkorea

Det senare är också en del av förklaringen till varför de kinesiska ledarna håller igen när det gäller sanktioner mot Nordkorea, trots att det verkar som om de börjar tröttna på de äventyrliga utspelen från Pyongyang.

Den kinesiska regeringens förhållande till Nordkorea är dessutom fortfarande präglat av förhållandet till USA. Det var när sydsidan med USA i spetsen hotade att ta över hela Koreahalvön som Kina gick in i Koreakriget 1950. Den nya kinesiska folkrepubliken ville inte ha amerikanska trupper stationerade vid sin gräns mot Korea. Minst 100 000 kinesiska soldater stupade i Korea.

Samma faktor spelar fortfarande in. Om regimen i Nordkorea skulle kollapsa kan den sydkoreanska regimen ta över hela halvön. Och eftersom USA är Sydkoreas närmaste allierade, skulle det öppna vägen fram till Kinas gräns för amerikanska trupper – och förstärka kinesernas känsla av inringning.

Därför föredrar Kina att den nordkoreanska regimen sitter kvar, hur diktatorisk och nyckfull den än är, framför ett sammanbrott i kaos. Ett sådan utveckling skulle dessutom kunna  medföra att ett par miljoner nordkoreanska flyktingar strömmade in i nordöstra Kina.

Kosmetiska åtgärder

Ekonomiska sanktioner mot Nordkorea blir ganska verkningslösa så länge Kina förser nordkoreanerna med olja och spannmål för att förhindra ett totalt sammanbrott. De kinesiska ledarna har länge försökt förmå nordkoreanerna att pröva samma typ av marknadsekonomiska reformer som Kina infört. Men regimen i Pyongyang har bara vidtagit kosmetiska åtgärder i den riktningen.

Även genom handel försöker kineserna hjälpa den nordkoreanska ekonomin på fötter. Ett utslag av det är den nya bro över gränsfloden vid staden Dandong som Kina bygger och som ska bli färdig nästa år.

Koreaskådare brukar säga att Kinas inställning till Nordkorea präglas av tre prioriteringar: ”inget krig, ingen instabilitet, inget kärnvapen”. De första två är viktigare än det tredje. Kina skulle föredra ett stabilt Nordkorea med kärnvapen framför ett instabilt land utan kärnvapen.

Det betyder att Peking låter Nordkoreas tredje kärnvapensprängning den 12 februari i år passera med endast en eller annan uppsträckning. Xi Jinping sade till exempel att ”inget land har rätt att kasta omvärlden i kaos”. Men vi får nog räkna med att amerikanska försök att få Kina att öka trycket på Nordkorea bara leder till halvhjärtade ansträngningar.