Får Volvo rulla på Kinas nationaldag?

Image

Kan Kinas nationaldag betyda ett uppsving för hackande Volvo i Kina? Det är den 1 oktober som Kina firar att det var 64 år sedan Mao Zedong utropade folkrepubliken. Nuförtiden går veckan kring nationaldagen i bilens tecken för många. Kan det månne bli något för nya Kinaägda Volvo PV att fira också?

Så här ligger det till i det snabbt moderniserande Kina. För att få en veckas sammanhängande ledighet måste de flesta jobba helgen innan. Det betyder nio dagars jobb i sträck. Sedan vill alla i den nya medelklassen ut och lufta sina bilar. Regeringen uppmuntrar folk att ge sig ut och konsumera och slopar därför tillfälligt avgifterna på motorvägarna. Det kan bli monsterköer ändå.

Detta är också en storhelg för billtillverkarna i Kina. Många familjer har nu tid att gå från bilhandlare till bilhandlare och jämföra. Det finns flera stora kvarter på olika håll i Pekings utkanter med jättelika bilhallar för nästan alla märken.

Volvo har inte alls fått det där lyftet i Kina som ledningen hoppats på sedan kinesiska tillverkaren Geely med ordföranden Li Shufu tog över. Vi får se om den kommande helgen kan vända på den trenden.

Det blev i alla fall rubriker i de kinesiska tidningarna när Volvo den 26 september öppnade sin andra fabrik i Kina. Den ligger i den otillgängliga oljestaden Daqing i nordöst – Kinas Sibirien kan man säga.

Daqing har ingenting utöver oljan och den håller på att ta slut. För att få andra inslag i sin ekonomi har Daqing gått in som delägare i nya Volvo. Men villkoret var att staden skulle få en av de nya fabrikerna och Li Shufu måste ju skrapa ihop investerare på något sätt.

Volvo hoppas på Kina och Daqing hoppas på Volvo.

Image

Glad nyhet: Jan-Ove Waldner på unikt frimärke i Kina

Bild

Vår legendariske OS-mästare Jan-Ove Waldner blir frimärke i Kina tillsammans med världsmästarinnan Deng Yaping.

Jan-Ove Waldner blir frimärke i Kina och Sverige i ett samarbete mellan de båda postverken. Vid en ceremoni i Peking i dag fredag lanserades frimärkena. Entusiastiska kineser bildade en lång kö för att få den svenske OS-mästaren (Barcelona 2004) att skriva sin autograf på ett förstadagskort.

Tre miljoner märken har redan gått åt och ytterligare 13 miljoner är på gång, berättade J-O för SvT.

Han är den första levande utlänning som hedras med ett eget frimärke. Bland tidigare utlänningar som förekommit som porto på kinesiska brev märks Karl Marx.

Det nya märket blir också en hjälp för den 47-årige stjärnan att förverkliga sin nya affärsidé i Kina. Det är webbprojektet ”Chang Qing Shu – The Potential of a Legend”. Tanken är att svenska företag ska kunna ta sig in på den kinesiska marknaden med hjälp av Waldners varumärke.

”Chang Qing Shu” är vad många kineser kallar honom. Det betyder ”det evigt blomstrande trädet” och syftar på att han slitit ut fyra generationer kinesiska toppspelare.

Jag önskar denne genuint trevliga unika sportbegåvning all framgång med det nya projektet. Vi vet att han haft svårt att sköta sina pengar och ett tidigare projekt i Peking havererade, mest på grund av dåliga rådgivare, tror jag. Det var en restaurang med ett minimuseum i Peking som bar hans namn. Den svenska maten som serverades var så dålig att man skämdes för sitt fosterland.

För att ge läsaren en bild av hur stor J-O är i Kina kommer här ett utdrag ur mina kommande Kinamemoarer:

Ett par år efter OS (i Peking 2008) träffar jag Gong Ming, en före detta lokal bordtennisstjärna i provinsen Gansu, som är en av de sista utposterna mot öknarna i väst. Gong Ming var en av dem som tränade med kinesiska landslaget vid flera tillfällen under pingpongdiplomatins år. Landslaget hade en träningsbas i Shijiazhuang några timmar från Peking…

Gong Ming berättar att de som sparrade den nationella eliten fick härma olika utländska spelares stil för att stjärnorna skulle vara väl förberedda inför VM och landskamper. Det fanns länge en spelare som var specialist på att spela som Jan-Ove Waldner. Ändå har generation efter generation av kinesiska toppspelare förlorat mot Lao Wa, gamle Waldner.

Vår OS-mästare från Barcelona 2004 nämns med den största respekt. Han är fortfarande den mest populäre och mest kände svensken i Kina, är ofta på besök där och väcker stor uppmärksamhet. Han kan använda den kinesiska vokabulär han plockat upp sedan sin första Kinaresa som junior. Folk kallar honom ”det evigt gröna trädet”.

Jan-Ove Waldner var ledande bland de svenskar som ”rev den kinesiska muren”, som de säger själva. Det var vid lag-VM i Dortmund 1989. Gång på gång hade Sverige fått storstryk av Kina, men nu var det kineserna som blev förödmjukade med 0-5. I publiken satt kineser och grät. Svenskarna vann sedan de två följande världsmästerskapen av bara farten.

”Vad roligt det var när Sverige var bra”, har jag hört många kineser säga. Den där rivaliteten gjorde bordtennisen spännande, i dag är kineserna förkrossande överlägsna.

Kinesisk glasyr lyser vid E4:an

Bild

Havsdjur av Gustav och Ulla Kraitz är sedan i söndags ett permanent verk för Skulpturgården vid Vandalorum. En gåva av Christina Hamrin.

Det känns ofta träligt att köra E4:an kring Ljungby och Värnamo. Mitt råd är att pausa på Vandalorum vid Värnamo, södra avfarten. Efter sju sorger och åtta bedrövelser har detta spännande centrum för konst och design kommit igång på allvar. Öppet alla dagar kl 11-17.

I går söndag invigdes en utställning med keramisk konst av Gustav och Ulla Kraitz. De arbetar med en tusenårig kinesisk bränningsteknik.

Vilken vila för trötta ögon att se deras kuddar, skärvor och andra former på gräset vid konstladorna – i stället för förbisusande vägmarkeringar och räcken.

Och dessutom: restaurangen och kaféet på konstcentret håller hög klass.

Så här introducerar Vandalorum utställningen:

Hos Gustav & Ulla Kraitz finns en kärna av allvar och kamp som rör sig under de svällande skulpturernas sköna, glänsande ytor. De arbetar tätt tillsammans och kombinerar harmoniskt sina respektive styrkor. Ulla hämtar sin kreativa inspiration från den organiska världen medan Gustavs former ofta föds ur geometrin och arkitekturen.

Bild

Gustav och Ulla Kraitz vid invigningen på Vandalorum. Foto: Agneta Engqvist

Det finns en omedelbar kraft och lust till livet hos Gustav & Ulla Kraitz. De har genom årtionden av experiment och hårt arbete framgångsrikt återupplivat en uråldrig kinesisk bränningsteknik som resulterar i den djupa, klara glasering som blivit signum för deras keramiska skulpturer. Den rigorösa bränningsmetoden – som kräver att ugnen ständigt matas med trä och kol – möjliggör starka, storskaliga skulpturer som kan motstå naturens slitage.

Länk: http://www.vandalorum.se

Livstid för Bo Xilai – hårdare än väntat

Den omstridde kinesiske politikern Bo Xilai fick på söndagen sin dom på livstids fängelse för korruption, tagande av mutor och maktmissbruk. Domen var hårdare än väntat. Bo Xilai kan ha provocerat fram en hård dom med sitt energiska försvar i rättssalen.
In i det sista verkade han streta emot. Han såg trotsig ut när domen lästes upp och knöt nävarna även om han var i handbojor. Det finns uppgifter om att han ska överklaga och i ett brev till sina anhöriga har han sagt att han ska komma tillbaka. Men denna dom gör i praktiken helt slut på hans politiska karriär.
Men Bo Xilai kan fortsätta att spöka för den nye presidenten Xi Jinping som ska samla styrkorna vid ett viktigt partimöte i november. Den populistiske Bo Xilai har fortfarande anhängare. Därför verkar Xi Jinping ha beordrat arrestering av två högt uppsatta kompanjoner till Bo Xilai.
Presidenten har också övertagit en del av Bo Xilais sätt att anknyta till den forne ledaren Mao Zedong – som det verkar för att hålla sig väl med den så kallade nya vänstern som har en del maoistiska ideal.

Kineser alltmer oroliga över smog, klyftor och korruption

Bild

Eder bloggare utrustad för Pekingluften.
Foto: Agneta Engqvist

Alltfler kineser är allvarligt oroade av miljöförstöringen och ökande sociala klyftor enligt den senaste stora opinionsmätningen.

Efter ett år med svår smog i Peking och döda grisar i Shanghais vattendrag, bland annat, svarar 47 procent av de intervjuade att miljön är ett ”mycket stort problem”. Det är en klar ökning från 36 procent i fjol.

Kineserna är också mer oroliga för de ökande inkomstklyftorna. 52 procent anser att det är ett allvarligt samhällsproblem, jämfört med 41 procent i fjol.

Det kan bero på de kinesiska mediernas fixering vid kändisar och rika personer, enligt Sandy To, sociolog vid Hongkong University:

”Det finns en massa avundsjuka och negativa känslor i dag. Även om många människor inte lcver under fattigdomsstrecket längre, så har de flesta i medelklassen inte råd att köpa bostäder eller följa den livsstil med dyra varumärken och middagar som medierna alltmer idealiserar.”

Ungefär hälften av de tillfrågade är ”allvarligt bekymrade” över den politiska korruptionen. Den frågan är i fokus igen efter avslöjandena kring toppolitikern Bo Xilai och hans fru Gu Kailai.

Å andra sidan är det inga människor i världen som är så optimistiska som kineserna när det gäller ekonomin. Hela 80 procent tror att landets ekonomiska läge kommer att förbättras under det närmaste året.

Enkäten ingår i Pew’s Global Attitudes Project som omfattar 39 länder. 3 200 kineser intervjuades ansikte mot ansikte.

En månfest för 40 år sedan i kollektivets tecken

I dag torsdag firar kineserna månfesten. Så här gick det till 1972 när jag tillbringade denna skördefest i den nordkinesiska byn Dazhai. Jag bodde där i tre veckor. Här följer ett utdrag ur min bok ”Kinesisk vardag – livet i en folkkommun” som kom ut 1973:

”Kinesernas månkalender följer jordbruksåret. Mitthöstfesten (zhong qiu) infaller på åttonde månadens femtonde dag enligt månkalendern. Då är månen full och lyser starkast på hela året.

    Dazhaiborna bakar månkakor, stora och runda som fullmånar. Maten är bättre än vanligt. På kvällen ska man sitta ute och titta på kaninen som enligt legenden bor på månen. Men kvällarna har blivit för kalla uppe i bergen. Ingen sitter ute. Några tänder papperslyktor.

    Det sägs att festen går tillbaka till 1300-talet när mongolerna regerade Kina. Kineserna samlade sig en höst till uppror. Meddelanden inbakade i runda kakor smugglades man och man emellan. Och när papperslyktorna tändes var detta signalen till revolt.

    Men det finns flera historier om månfesten, om mångudinnan, eller om gubben i månen som parar ihop giftasvuxna ungdomar med osynlig röd tråd.

    Inuti de runda kakorna finns nu ätligare saker än hemliga meddelanden. De fylls av en smet av socker och valnötter eller bönor. Månkakorna bakas av vetemjöl och före månfesten är det extra tilldelning i Dazhai. 

   På månfestens kväll träffades folk i en av de mindre samlingslokalerna för där var det utdelning av vindruvor och päron. Trädgårdsmästaren Jia Chengfu stod ett par timmar i lampans sken och räknade och vägde, vägde och räknade, tills alla hade fått sin andel.”

Så långt månfesten i byn för snart 40 år sedan. Erfarenheterna därifrån ingår också i de Kinamemoarer jag håller på med.

På senare år har detta med månkakor gått överstyr, särskilt i städerna. De blir alltmer avancerade och alla ger varandra som presenter. Ibland är det förtäckta mutor. Det kan ligga ett fint armbandsur inuti, till exempel. I år går president Xi Jinping hårt åt sådana avarter. Det är en del av hans sparsamhetskampanj.

 

 

 

Noga vald tidpunkt för dom mot Bo Xilai

Bild

Bo Xilai lär inte applådera på söndag.

Domen mot den omstridde kinesiske ledaren Bo Xilai faller på söndag, meddelar domstolen i Jinan, Shandong.

Tidpunkten är noga vald. Högsta ledningen vill ha affären Bo undanstökad i god tid före kommunistpartiets stora linjemöte i november.

Partiledningen har säkert redan skrivit ut domen åt domstolen, men den kan ju inte förkunnas just nu, eftersom kineserna vill fira månfesten i morgon torsdag utan störande inslag. Så ett par tre dagar senare är lämpligt. Ledningen vill dessutom ha saken ur världen före 1 oktober som är Kinas nationaldag.

Bo Xilai ledde megastaden Chongqing och blev en utmanare till nye presidenten Xi Jinping om högsta makten. Han är åtalad för korruption, förskingring och maktmissbruk. Han väntas få ett hårt straff, kanske 15 års fängelse – men inte dödsstraff, för det skulle reta upp hans många anhängare.