Flimrande ljus – betraktelse på årsdagen av massakern

Nu är det åter den tiden då symboliska, virtuella ljus tänds på Kinas internet. Det är 25 år sedan de kinesiska ledarna beordrade trupperna att öppna eld mot demonstranter som pläderade för demokrati och uttryckte sin avsky för korruptionen i ledarskiktet.

Det är 25 år sedan massakern vid Himmelska fridens torg i Peking, 25 år sedan den 4 juni 1989.

Inget annat ämne är så tabu i dagens Kina, alltså fortfarande ett kvarts sekel efter händelsen. Likafullt dyker de där ljusen upp på internet till minne av dödsoffren som räknas i hundratal, men för vilka det inte finns någon officiell siffra eller på annat håll vedertagen uppskattning.

Censorerna jobbar övertid men ljusen hinner flimra en stund på tusentals skärmar innan webbredaktörerna är där och blåser ut dem.

Nu, när årsdagen den 4 juni närmar sig, blockerar nätcensuren alla kombinationer av siffrorna 4 och 6. Till och med 1989 kan få övervakarna att trycka på raderingsknappen, men då skriver aktivisterna till exempel året före 1990 och lyckas komma runt det hindret, åtminstone tillfälligt. Ordet tanks är blockerat, men traktor kan gå igenom. Och så vidare.

Andra samlas i små grupper hemma hos någon för en minnesstund och de gör det gärna före själva dagen, eftersom polisen är extra vaksam ju närmare 4 juni vi kommer.

Men den försiktigheten räcker inte alla gånger. Den 6 maj grep polisen ett femtontal personer som deltagit vid en sådan samling hemma hos professor Hao Jian vid Pekings filmakademi.

Bland de gripna fanns Xu Youyu, en ledande liberal tänkare som under många år var professor i filosofi vid samhällsvetenskapliga akademin i Peking. Under ett år innehade han hade också Olof Palmes gästprofessur vid Stockholms universitet. I ett öppet brev uppmanar hans många vänner och kontakter i Sverige den kinesiska regimen att släppa honom.

En av dem som inte var med på det slutna lilla seminariet var Murong Xuecun, eftersom han är utomlands. Men han fick sin essä om 4 juni uppläst och riskerar att också gripas ”för att ha provocerat till bråk”, som brottsrubriceringen lyder, när han återvänder till Kina. Denne romanförfattare, bloggare och jurist säger:

”Jag kan knappast tro att det kan vara ett brott mot kinesisk lag att få en essä uppläst vid en privat samling. Men jag tänker anmäla mig hos polisen när jag kommer tillbaka.”

Murong Xuecun säger också att Kinas nye president sedan ett år, Xi Jinping, verkar ännu mer paranoid än sina företrädare när det gäller opinionsyttringar utanför kommunistpartiets ramar.

På ytan kan partiet verka starkt med över 80 miljoner medlemmar – av en befolkning som närmar sig 1,4 miljarder människor. Dessutom är statsfinanserna mycket starka med en enorm valutareserv.

”Men partiet är faktiskt så bräckligt att dess ledare ligger sömnlösa när några få akademiker träffas och pratar med varandra i ett privat hem”, säger Murong Xuecun.

Han var bara 15 år 1989, men har gradvis förstått både hur stor proteströrelsen var och hur allvarlig massakern var.

Men trots de flimrande virtuella ljusen på internet är det också många unga som inte känner till vilken omänsklig mänsklig katastrof som inträffade mitt i Peking det året.

(Hela texten var införd i dag den 4 juni i Helsingborgs Dagblad.)