Kina 2015: Protester som oroar ledarna

Protest i Qidong

En demonstrant betraktar kravallpolisen i Qidong, provinsen Jiangsu.

Två olika typer av protester kan störa nattsömnen hos de kinesiska ledarna under 2015. Dels vägrar aktivisterna i Hongkong att ge upp sina krav på ett demokratiskt valsystem. Dels ökar strejkerna på arbetsmarknaden i Kina – och det senare kan bli allvarligare för styresmännen i Peking. Så skrev jag i min krönika på nyårsafton i Helsingborgs Dagblad. Krönikan fortsatte så här:

Att demokratikämparna i Hongkong tänker fortsätta sina aktioner fick vi en påminnelse om på juldagen. Då samlades de åter i centrum, denna gång under förevändningen att sjunga julsånger. De fortsätter säkert att hitta på nya protestformer under hela det nya året, trots att polisen i december kört bort dem från deras läger och arresterat dussintals av dem.

Men aktivisterna måste också fundera över om metoden att blockera centrala trafikleder veckovis är den bästa i längden. De flesta Hongkongbor sympatiserade med dem i början, men tålamodet tröt så småningom hos många.

Det är en brokig samling på demokratisidan och de olika grupperna måste hantera sina interna motsättningar. Delvis är det en generationsskillnad.

Protesterna i Hongkong, som alltså är en särskild administrativ zon i Kina med större friheter, förblir ett irritationsmoment för det styrande kommunistpartiet. Men den ökande strejkviljan hos kinesiska arbetare kan bli en ännu större huvudbry för ledarskiktet.

Den armé av över 250 miljoner lågt betalda migrantarbetare från landsbygden som skapat de enorma kinesiska exportframgångarna, ställer nya krav i dag. Tillgången på billig arbetskraft minskar efter tre årtionden av familjeplanering. Den nya generationen migrantarbetare är mera medveten om sitt värde.

De senaste fem åren har arbetarna tvingat fram stora löneökningar. Delvis har de regeringen med sig, därför att Peking vill öka den inhemska köpkraften så att den kan bli en motor i ekonomin.

Samtidigt vill de styrande inte att strejkerna ska störa stabiliteten i samhället. I början gällde aktionerna bara större lönekuvert. Nu handlar de ofta även om att tvinga arbetsgivarna att trygga förmåner som pension, sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring.

Antalet strejker har ökat år från år. Från april till november 2014 genomförde arbetare vid 299 fabriker kortare eller längre strejker – en fördubbling jämfört med samma period året innan, enligt China Labor Watch, en facklig USA-baserad bevakningsgrupp med två kontor i Kina.

Löneökningarna sägs försvaga Kinas internationella konkurrenskraft. Kinesiska löner i tillverkningsindustrin är ofta sex gånger högre än i andra asiatiska länder.

Den facklige aktivisten Han Dongfang, som lever i en sorts exil i Hongkong, jämför med förhållandena på den skandinaviska arbetsmarknaden i början av 1900-talet.

Precis som hos oss måste de kinesiska arbetarna ”gå igenom en period av konflikt”, men han manar dem samtidigt att föra kampen vid förhandlingsbordet – snarare än att ta till våldsamheter.

Han ber arbetarna i Kina att också tänka långsiktigt, även om lönekampen måste få dominera på detta stadium. Men kampen måste också börja handla om rätten till vidareutbildning och kulturella värden, säger Han Dongfang.

One thought on “Kina 2015: Protester som oroar ledarna

  1. Ping: Måndag 5 januari 2015 « VÄRLDENS FOLKRIKASTE LAND

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s