Objudna gäster tystar kritisk röst

28ec1442-4dc8-11e6-ba91-9b331c0ddad9_486x-1

Du Daozheng – hur länge får han höras?

En ovanlig dag på jobbet

Häromdagen dök en grupp objudna gäster upp på redaktionen för Yanhuang Chunqiu i Peking, en av ytterst få frispråkiga tidskrifter som finns kvar i Kina, kanske den sista. Besökarna slog sig ner vid några skrivbord, beställde dit mat, de åt och de sov över. Efterhand fick tidskriftens mångåriga medarbetare besked från högsta censurbyrån att de objudna gästerna var den nya redaktionen. Själva hade de fått sparken.

Allt tyder därför på att en viktig röst tystnar, en stämma som vågade kräva att Kina borde fungera som en konstitutionell demokrati enligt författningens bokstav. Tidskriften har också kritiskt granskat det styrande kommunistpartiets historia.

Grundaren och ansvarige utgivaren, den 93-årige Du Daozheng, får inte vara kvar eftersom han är ”för gammal”. Även chefredaktören och övriga ledningen tvingas gå.

Det är Du Daozhengs tidigare erfarenheter från partiets innersta maktkärna som är hans styrka. Han var faktiskt själv en gång högste censor, fast under en mycket öppnare period på 1980-talet. Den öppenheten tog slut när studenter började ifrågasätta partiets envälde. En falang av hökar kallade in armén som massakrerade fredliga demonstranter i Peking den 4 juni 1989.

Jag mötte själv Du Daozheng när jag var med i en journalistdelegation i Peking 1979. Han är en av de mest avspända partitjänstemän jag träffat under alla mina år i Kina. Han talade redan då om att vissa tidningar skulle få en något friare roll.

Det var för 25 år sedan som han grundade tidskriften Yanhuang Chunqiu – Kinesiska Annaler i ungefärlig översättning. Bakom stod en stiftelse med stöd från flera liberala partiveteraner. Men 2014, när den alltmer diktatoriske presidenten Xi Jinping blivit varm i kläderna, tvingades redaktionen inordna sig under kulturministeriet och därmed ökade partiets kontroll.

Det blev kontroverser kring nästan vartenda nummer, ofta därför att tidskriften fortsatte att ifrågasätta partiets överslätande historieskrivning kring den kaotiska kulturrevolutionen 1966-76 och den stora svälten 1958-61 – båda katastrofer som berodde på partichefen Mao Zedongs hybris och missgrepp.

Redaktionen har också ifrågasatt den hejdlösa nyliberalismen inom delar av ekonomin, samtidigt som den för några år sedan pläderade för en svensk socialdemokratisk modell.

Om Yanhuang Chunqiu försvinner som fri kritisk granskare blir det en lika stor förlust för mångfalden som när Xi Jinping såg till att snöpa den orädda grävande Söderns Veckoblad (Nanfang Zhoumo) i januari 2013.

Den som i dag söker en bredare samhällsdebatt tvingas leta efter enstaka artiklar i mindre, akademiska publikationer eller skanna internet efter tillfälliga inlägg. Så hårt slår presidentens påbud tidigare i år om att alla medier och alla journalister måste ”visa absolut lojalitet mot partiet, älska partiet och skydda partiet”.

Nu försöker de avsatta medarbetarna på Yanhuang Chunqiu gå till domstol. De hänvisar till sitt avtal med kulturministeriet 2014 som skulle garantera tidskriftens redaktionella autonomi. Troligen en fåfäng kamp.

”Men vi ska slåss för vår sak till slutet”, säger Du Mingming, dotter till grundaren. ”Vi är hellre skärvor som det lyser om än en kakelplatta i mängden.”

(Ovanstående är min krönika i Helsingborgs Dagblad publicerad i dag den 24 juli.)

Bildextra

CmYWAyZVIAEuPim

Studenternas bostadslänga på lärarhögskolan i Kanton.

Bilden vann andra pris i Travel Photographer of the Year, National Geographic.

Photo and caption by Wing Ka H.

This photo was taken on my last trip to Guangzhou, China. This place is the school dormitories of South China Normal University. When I was hanging around, most of them were taking a break. After lunchtime, they needed to go back to study.