Hongkong 20 år under Kina. Xi Jinping på besök med godispåsar och stränga förmaningar. Nya regeringschefen klämd mellan sköldarna.

 

ANALYS  AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com, publicerad i dag lördag i KinaNytt (Sweden-China Trade Council).

Med ett sällan skådat säkerhetspådrag är Kinas president Xi Jinping på besök i Hongkong. I morgon lördag spelar han huvudrollen vid en ceremoni som ska fira stadens 20 år under kinesiskt styre. Då ska också den nya regeringschefen Carrie Lam sväras in. Samtidigt undrar allt fler Hongkongbor vad som hänt med den ”höga grad av autonomi” som de blivit lovade.

8F93041B57294D24A1A8399FA399775E_O

President Xi Jinping inspekterade de kinesiska trupperna i Hongkong.

 

Under de senaste tre åren har Peking mycket tydligt skärpt sitt grepp om denna ”särskilda region” inom Kina. Det har lett till ökad politisk polarisering i Hongkong och mer utmanande protester mot centralregeringens överhöghet.

Därför sparar de lokala myndigheterna inga ansträngningar för att även skydda den höge gästen från att råka få syn på något så pinsamt som en eller annan lokal protest under besöket. Eller ett gult paraply för den delen – alltså symbolen för proteströrelsen 2014 då framför allt yngre akademiker, studenter och gymnasister krävde fullt demokratiska val i en ordning som finns nämnd i Hongkongs grundlag. Under sin långa ockupation av centrum skyddade sig aktivisterna med paraplyer mot polisens tårgas.

Varning för paraplyer

Så än i dag är paraplyet en känslig symbol. Redan när Xi Jinpings plan landade i torsdags och han klev ner på plattan för att välkomnas hade säkerhetsvakterna samlat ihop alla paraplyer på platsen fastän det börjat duggregna.

Efter 150 år som brittisk koloni återgick Hongkong till Kina den 1 juli 1997. Avtalet mellan London och Peking inför övergången gav Hongkong rätt att behålla sitt politiska och ekonomiska system i 50 år under formeln ”ett land, två system”. Hongkong skulle som sagt åtnjuta en hög grad av autonomi och det inskränkta valsystemet skulle breddas väsentligt steg för steg.

När Peking och den lokala regeringschefen Leung Chun-ying totalt avvisade paraplyrevoltens krav 2014 bildade frustrerade yngre Hongkongbor flera, ofta militanta, politiska grupper. De kinesiska ledarna befarar bland annat att aktivisternas fortsatta aktioner för ökad demokrati och deras kritik av centralregeringen skulle kunna inspirera människor på fastlandet. Det har i sin tur lett till att Peking återuppväckt frågan om en ny nationell säkerhetslag i Hongkong. Det finns en paragraf om detta i den grundlag för staden som tillkom inför 1997.

Folkligt missnöje 2003

Ett tidigare försök från Hongkongs dåvarande regeringschef att införa en sådan lag stupade på ett brett folkligt missnöje 2003. Hongkongborna gick då man och kvinna ur huse och demonstrerade mot svepande, oklara paragrafer som skulle kunna missbrukas av det styrande kommunistpartiet i Kina.

 

För drygt en månad sedan krävde Zhang Dejiang, nummer tre i ledarhierarkin i Peking, i ett stort tal att Hongkong ska införa en säkerhetslag liknande den som gäller i Kina, där myndigheterna kan frihetsberöva en individ vid minsta misstanke om aktiviteter som kan ”skada nationens intresse”.

Den tillträdande regeringschefen Carrie Lam säger att hennes regering har en konstitutionell plikt att lagstifta om den nationella säkerheten. ”Men eftersom det blev en sådan kontrovers när det skulle ske förra gången, så vill  jag först försöka skapa mera gynnsamma villkor för sådan lagstiftning.”

Den frågan blir en av de svåraste för henne att ta itu med, eftersom hon saknar ett folkligt mandat samtidigt som hon har tryck på sig från centralregeringen. Hon är helt enkelt klämd mellan sköldarna.

Vald av en promille

Carrie Lam är en byråkrat vald i våras av en särskild liten elektorsförsamling som centralregeringen kan kontrollera. Sett till antalet röster som hon fick där, är hon vald av en promille av befolkningen.

Den kinesiske ledaren Zhang Dejiang inskärpte också att ”under inga omständigheter får centralregeringen konfronteras med hänvisning till en hög grad av autonomi”.

Dessutom gjorde han klart att Peking vill förändra den lokala maktdelning som Hongkong övertog från britterna, det vill säga den som balanserar den administrativa makten, den lagstiftande makten och den rättskipande makten. I stället ska regeringschefen göras till ”kärnan” i politiken – alltså att den exekutiva makten, den gren som Peking redan kontrollerar genom den manipulerade valprocessen, ska stå över de två andra. I dag har den lagstiftande församlingen och domstolarna fortfarande ett visst oberoende.

Samtidigt har det uppstått en del frågetecken kring rättssäkerheten i Hongkong under senare år, alltså frågetecken kring rule of law, den brittiska rättstradition som utländska företag brukar se som en viktig faktor för att etablera sig där.

Rättssamhället fick sig en törn när agenter från Kina under hösten 2015 kidnappade fyra medarbetare i en bokhandel i Hongkong och förde dem till Kinas fastland förbi alla gränskontroller. Kring bokhandeln Causeway Bay Books fanns också en utgivning av böcker som granskade de kinesiska ledarna och spred olika rykten om dem. Böckerna var lagliga i Hongkong, men inte i Kina.

En olämplig fråga

En femte medarbetare i bokhandeln var svenske medborgaren Gui Minhai som fördes bort från Thailand. Han sitter fortfarande efter nästan två år frihetsberövad och isolerad i Kina utan all rättslig prövning.

När Carrie Lam, den tillträdande regeringschefen, häromdagen fick frågan om ingreppet mot bokhandeln sade hon att det inte är en fråga för Hongkongregeringen att ta upp. ”Det skulle inte vara lämpligt för oss ifrågasätta vad som händer på fastlandet, det fallet måste skötas i enlighet med systemet på fastlandet.” Hon kommenterade inte hur gripandena hade kränkt Hongkongs gräns och exklusiva rätt att gripa sina egna medborgare.

Ytterligare en fråga där Kinas ledare väntas pressa Carrie Lam handlar om att införa ”patriotisk” undervisning i skolorna, en omskrivning för att människor ska lära sig sluta upp bakom centralregeringen i Peking, som ju helt styrs av kommunistpartiet. Även den reformen drogs tillbaka för några år sedan efter stora folkliga protester.

Men bilden av Hongkong 20 år efter återgången till Kina måste nyanseras. Vid sidan av de politiska och rättsliga spänningarna finns den ekonomiska utvecklingen, där den närmare anknytningen till Kina i stort sett varit gynnsam.

Peking har aktivt stöttat territoriet med åtgärder som samarbete mellan börserna, lättnader i handeln, teknologiskt samarbete och initiativ för att tillåta ökad turism från fastlandet. Det senare har i och för sig lett till nya spänningar mellan Hongkongborna och besökarna norrifrån, men det har i alla fall stärkt ekonomin.

Ekonomiska initiativ

Vissa ekonomiska initiativ som Xi Jinping väntas hålla fram under sitt besök syftar inte bara till att stärka Hongkongs ekonomi utan också till att knyta territoriet närmare till Pärlflodsdeltat på andra sidan gränsen. Det är symboliskt att den kinesiske presidenten avslutar sitt besök med att inspektera det enorma brobygge som ska förbinda Hongkong med Zhuhai och Macao.

När det gäller stadens fastighetsmarknad talar vi inte bara om en ekonomi i tillväxt utan om en ekonomi som är överhettad. De galopperande fastighetspriserna gör att unga par har mycket svårt att bekosta ett bostadsköp eller ens hyra.

Samtidigt har kötiden ökat till fyra år för de subventionerade bostäder för låginkomsttagare som den lokala regeringen tillhandahåller.

Så här kan vi sammanfatta läget för flertalet av de unga människor som föddes 1997 – alltså det år då Hongkong återgick till Kina: 20-åringarna känner sig övergivna av omvärlden, de har inte en aning om när de kan få en egen bostad, och de har inte en aning om när de kan få full rösträtt.

2 thoughts on “Hongkong 20 år under Kina. Xi Jinping på besök med godispåsar och stränga förmaningar. Nya regeringschefen klämd mellan sköldarna.

  1. Intressant artikel, i ett ämne jag givetvis själv följer mycket nära och som också är centralt i min nästa bok. Jag har en fråga gällande ”nyanseringen”. Tror du att den närmare anknytningen till Kina verkligen kommer vara ekonomiskt gynnsam även i det långa loppet? Som du skriver så har samarbete mellan börser och lättnad i handel stärkt ekonomin på kort sikt. Men detta är åtgärder som även för med sig en baksida. Exempelvis att flera utländska företag kommer tveka att lista sig i Hongkong, samt att stadens exponering mot utländska finansinstitutioner och handel med andra länder kommer minska på bekostnad av kinesiska banker och handel med fastlandet. Detta har redan börjat ske. Tror du inte det tvärtom kan vara skadligt för Hongkongs ekonomi att i det långa loppet lägga (nästan) alla ägg i samma korg? Vidare finns ju även anledning att tro att korruption, fastighetspriser och inkomstskillnader inte hade ökat lika fort utan ett ökat större kinesiskt inflytande i ekonomin.

  2. Tack för din kommentar. Jag har inga invändningar mot dina resonemang. Artikelns fokus var att sammanfatta de gångna 20 åren. Då tycker jag det var rimligt att även visa hur anknytningen till hjälpt Hongkongs ekonomi på olika sätt. Det hindrar inte att samma anknytning i framtiden kan få de negativa effekter som du tar upp.
    Göran

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s