Taiwan: Både Kina och USA höjer tonläget

Min analys i KinaNytt i dag:

Frågan om Taiwans framtid får ny aktualitet. Detta sker i skuggan av toppmötet i morgon tisdag mellan Donald Trump och Kim Jong Un, och även i skuggan av den akuta handelstvisten mellan USA och Kina. Samtidigt ökar Kinas president Xi Jinping trycket mot Taiwan. Ön är självstyrande i praktiken, men Kina vill återförena Taiwan med fastlandet. Detta blir alltmer angeläget att döma av tongångarna från Peking, som faktiskt även berör svenska företag och myndigheter.

Kinakarta

En känslig invigning av ett uppgraderat amerikanskt regeringskontor i Taiwans huvudstad Taipei på tisdagen komplicerar frågan, som i värsta fall kan utvecklas till en regional krishärd.

Invigningen av American Institute i Taipei blir känslig eftersom regeringen i Peking ser Taiwan som en utbrytarprovins sedan slutet av inbördeskriget 1949. Då flydde det förlorande Nationalistpartiet (Kuomintang) till ön medan Kommunistpartiet grundade Folkrepubliken Kina på fastlandet.

Inofficiell ambassad

American Institute i Taipei har alltid har betraktats som en inofficiell ambassad. Där arbetar till exempel tjänstemän från amerikanska utrikesdepartementet. Med andra ord kan den nya, större och imposanta byggnaden ses som en manifestation av fortsatt amerikanskt stöd – eller till och med ökat intresse – för Taiwans de facto självstyre.

Ett tag ville Donald Trump skicka en hög företrädare för sin regering till ceremonin i Taipei. Uppgifter om detta utlöste skarpa varningar från inofficiella talesmän för regeringen i Peking. Nu verkar USA-presidenten ha tänkt om och skickar en lägre tjänsteman. Trump vill inte reta upp ”sin vän Xi Jinping” ytterligare i ett läge när han dels utmanar Kina i handelskonflikten, dels behöver Kinas stöd för att förmå Nordkorea att nedrusta sina kärnvapen.

Varma förespråkare

Samtidigt finns det några varma förespråkare för Taiwan i Donald Trumps administration, inte minst den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton. Presidenten själv stack förresten ut hakan redan på sin allra första dag i ämbetet. Då tog han nämligen emot ett gratulationssamtal från Taiwans president Tsai Ing-wen. Det var en form av officiell kontakt som Washington dittills noggrant avhållit sig ifrån för att inte störa Peking genom att ge mellanstatlig legitimitet åt regeringen i Taipei.

Tsai Ing-wen från Demokratiska folkpartiet DPP besegrade motkandidaten från Kuomintang i presidentvalet i januari 2016. DPP är ett parti som i princip förespråkar självständighet för Taiwan. Relationerna med Peking har försämrats sedan Tsai Ing-wen kom till makten, även om hon inte driver frågan om självständighet för närvarande. Hon försöker behålla det pragmatiska ekonomiska utbyte som växt fram med fastlandet de senaste årtiondena.

Men opinionen på Taiwan har svängt och stödet bland medborgarna för en formell självständighetsförklaring är nu mer än dubbelt så stort som för en återförening. Taiwanbornas aptit på att gå ihop med den kinesiska enpartistaten minskar när de ser hur Peking bland annat sviker löften om demokratiska val i Hongkong efter övergången till kinesiskt styre där.

Spela ut Taiwankortet

Att USA skulle kunna höja sin profil i Taiwanfrågan fick vi en indikation på i januari 2016. Den blivande nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton publicerade då ett debattinlägg i Wall Street Journal dagen efter att Tsai Ing-wen hade blivit vald. Där föreslog han att USA skulle hota med att uppgradera relationerna med Taiwan för att tvinga Kina att begränsa ”sin aggressivitet i Sydkinesiska sjön”. Washington kan ”spela ut Taiwankortet”, tyckte Bolton.

Donald Trump har hunnit godkänna vapenförsäljningar till Taiwan för motsvarande 11.5 miljarder kronor. Han har också skrivit under en lag som gör det möjligt för höga företrädare för administrationen att besöka ön. Tankesmedjor i Washington talar om ”en enorm goodwill gentemot Taiwan från den nuvarande administrationen”. De beskriver ”en genuin övertygelse” om att Taiwan är under väldigt tryck från Peking.

På ett regionalt säkerhetsmöte i Singapore nyligen passade USA:s försvarsminister Jim Mattis på att kritisera Kinas ”expansiva verksamhet” i Sydkinesiska sjön. De kinesiska representanterna på mötet fick också höra Mattis utlova fortsatt amerikanskt stöd för Taiwan. Det ska ske genom att förse regimen där med ”försvarsvapen och nödvändiga insatser för att upprätthålla ett tillräckligt starkt självförsvar för ön”.

Upprätthålla dialog

För att sätta kraft bakom orden planerar Washington att som en markering snart sända ett örlogsfartyg genom Taiwansundet som skiljer ön från fastlandet, uppger nyhetsbyrån Reuters. Trots sådana signaler räknar både Washington och Peking med att den amerikanske försvarsministern ska genomföra ett planerat besök i Peking senare i år. Så båda sidor verkar ändå angelägna om att upprätthålla en dialog.

Det är dock tydligt att Xi Jinping prioriterar Taiwanfrågan mycket högre än sina företrädare och ökar trycket för återförena ön med folkrepubliken. Steg för steg har han höjt tonläget och uppmuntrat en nationalistisk propaganda med återföreningen med Taiwan som en höjdpunkt. Därmed bygger han upp förväntningarna bland medborgarna om att det är dags att skrida till verket.

Genom att Xi Jinping sett till att slopa begränsningarna i mandatperioderna för presidentposten kan det underlätta för honom att förr eller senare genomföra återföreningen.

Största militärövningen

Presidenten skulle tvinga fram ett övertagande genom exempelvis blockader, bojkotter och internetkampanjer – utan att enda skott avfyras. Den taiwanesiska ekonomin har blivit mycket beroende av utbytet med fastlandet. Men en regelrätt invasion är alltid ett alternativ som Pekings talesmän antyder.

I april i år genomförde Kina sin största marina militärövning någonsin och det var i närheten av Taiwan. Landets enda hangarfartyg deltog, dessutom ett 50-tal örlogsfartyg och 76 stridsplan. Manövern avslutades med övningar med skarp ammunition. Uppvisningen var säkert en reaktion på bland annat amerikanska kongressens godkännande i fjol av att amerikanska marinfartyg kan besöka taiwanesiska hamnar.

De allra flesta länder erkänner att Taiwan hör till Kina, däribland Sverige. Nu när Kinas globala makt ökar kan de flesta aktörer i omvärlden finna sig i fullbordat faktum – efter pliktskyldiga protester om återföreningen skett med tvångsmedel.

Svenska företag påverkas

Kina bevakar alltmer energiskt att utländska företag och myndigheter framställer Taiwan som en del av Kina. Annars hotar sanktioner. I företagens och myndigheternas dokument och webbprofiler måste det stå ”Taiwan, Kina”, ingenting annat. På kartor måste ön ha samma färg som Kina, Hongkong och Macao. Det får inte bara stå ”Taiwan”.

Såväl svenska Skatteverket som SAS har fått krypa till korset.

Kinas biopublik slukar patriotiska våldsfilmer

Unknown

Min senaste krönika i HD/Sydsvenskan:

När jag är i Kina har jag ofta en tv på i bakgrunden, en passiv lyssning som ändå underhåller min kinesiska. Kosten är ofta väldigt patriotisk med gamla filmer om kriget mot de japanska angriparna för cirka åttio år sedan, eller inbördeskriget som ledde till att kommunistpartiet fick makten 1949.

Det har inte kommit så många nya patriotiska filmer. Men nu händer det saker, med dunder och brak. I vår är actionrullen Operation Röda havet (Honghai xingdong)på väg mot nya rekord. Där sparar regissören Dante Lam varken på nationalistiska tongångar eller våldsamma specialeffekter.

En våg av spänningsfilmer som underblåser chauvinistiska stämningar sköljer över landet. Och på sätt och vis är det Hollywoods fel. Kinesiska regeringen tillåter högst 34 utländska filmer per år på biograferna. För att få genomslag på världens största biomarknad väljer Hollywood att skicka actionrullar med våld och specialeffekter, Efter ett årtionde med det utbudet är den kinesiska publiken inskolad och landets filmare har blivit mästare på datoranimerade effekter.

Osannolika hjältedåd och skarpa stridsscener fanns redan i de gamla kinesiska krigsfilmerna. Men nu gillar biobesökarna i Kina den amerikanska berättarstilen. Därför uppmuntrar kommunistpartiets propagandamakare patriotiska filmer i denna genre.

När Operation Röda havet nyligenhade premiär drog den in motsvarande 933 miljoner kronor första veckan på hemmaplan. Samtidigt nådde amerikanska Black Pantherbara 730 miljoner kronor över hela världen under premiärveckan.

Handlingen i Operation Röda havet är inspirerad av evakueringen av 600 kinesiska medborgare när inbördeskriget i Jemen bröt ut 2015. Filmen börjar med att en specialstyrka med kinesiska marinsoldater befriar ett kidnappat kinesiskt handelsfartyg. Därefter förflyttas vi till ett land kallat Yewaire där revolutionärt kaos råder och rebellerna tar en kinesiska som gisslan. Efter flera prövningar befriar specialstyrkan kvinnan – och avvärjer i förbifarten ett globalt kärnvapenhot från en terrorgrupp.

Handlingen är praktiskt taget en kopia av Kinas mest storsäljande film någonsin Vargkrigaren 2 (Zhan Lang 2), som drog in hela 7.5 miljarder kronor i fjol. Den slående likheten verkar varken bekymra publiken eller filmbolaget.

I Vargkrigaren 2 finns ett centralt replikskifte där den vite huvudskurken förklarar för den kinesiska hjälten Leng Feng att ”folk som du kommer alltid att vara underlägsna, du får bara vänja dig”. Leng Feng väser tillbaka: ”Det där är för fan historia”, och hugger ner den vite mannen.

En annan nyckelreplik lyder: ”Den som förolämpar kinesiska medborgare kommer att straffas hur långt bort målet än är.”

Den här filmoffensiven, stöttad av partiet, är så stark att kineser har fått lida när de har ifrågasatt innehållet på sociala medier. Den etablerade kritikern Yin Shanshan skrev att det är för mycket våld och att andra filmer uttrycker patriotiska känslor på ett bättre sätt. Sedan dess har hon haft svårt att bli publicerad, enligt China Film Insider.

Kinas president Xi Jinping och kommunistpartiet underblåser nationalismen som en enande faktor. Det finns också ett uppdämt revanschbehov. Att komma tillbaka efter gamla utländska förödmjukelser ligger som en underton i filmberättelserna. Och de flesta kineser är med på noterna.