Virus och virtuella kuvert

Stad efter stad sätts i karantän för att hejda spridningen av coronavirus i Kina under nyårshelgen. Miljoner människor tvingas i praktiken till reseförbud under inledningen av Råttans år som började i lördags. Många får ställa in besöket i hembygden. Kontakten med släktingarna får ske per mobil och internet. Virtuella röda gåvokuvert är en lösning. Här nedan följer min artikel om de virtuella kuverten i KinaNytt (Sweden-China Trade Council) i fredags den 24 januari.

Gamla traditioner skrotas och nya skapas i en rasande fart i dagens Kina. I morgon lördag börjar Råttans år i Kina. Inför nyårsafton har en batalj om ”virtuella röda kuvert” brutit ut. De traditionella röda kuverten med penninggåvor till yngre släktingar har gått online. 

Samtidigt har de blivit smörjmedel i en miljardrullning för internetjättarna som vill öka trafiken till sina sajter. Trenden startade så smått 2014 av den allsidiga mobilappen WeChat, men i år har alla gränser sprängts. 

Nätbolagen bjuder över varandra i att skänka bort virtuella kuvert med penninggåvor till användare och deras bankkonton. Över en miljard uppkopplade medborgare kan tävla om att lägga vantarna på internetkuverten.  

Traditionen att ge penninggåvor i röda kuvert (hongbao) är gammal. Kineserna har alltid sett den röda färgen som en lyckobringande färg. Ofta är det alltså äldre släktingar som ger dessa nyårsgåvor till den unga generationen. 

Men de förekommer även i andra relationer och sammanhang, till exempel alltmera som uppmuntran till företagens kunder. En annan vanlig variant numera är om någon har bjudit på en måltid, så skickar gästerna virtuella röda kuvert med lite pengar till värden. Allt detta är möjligt tack vare Kinas snabba utveckling av betalningar per internet med smarta mobiler. 

Toppnivå ikväll

Internetjättarna lägger nu ut mängder av röda kuvert för att locka till sig en massa övrig trafik under helgperioden. Den varar i två veckor för de flesta. 

Med särskilda appar kommer nätsurfarna att tävla om att lägga beslag på pengakuverten. Det gäller att vara snabb. Toppnivån i denna jakt kommer att nås under fredagskvällens stora nyårsgala på den nationella tevekanalen CCTV. Den galan lockade 1,1 miljarder tittare i fjol.

Först ut i nyårsracet var videoappen Kuaishou som redan i december meddelade att den släpper 1 miljard yuan, motsvarande 1,376 miljard kronor, i röda kuvert. Kuaishou är officiell rödkuvert-sponsor för nyårsgalan. Bakom appen står nätjätten Tencent som också driver WeChat.

Provocerade konkurrenten

Utspelet från Kuaishou provocerade videokonkurrenten Douyin, populärt i Sverige som Tiktok, att lova släppa nyårskuvert för 2 miljarder yuan. Det kanske får sökmotorn Baidu, ”Kinas Google”, att se ut som en snåljåp med ett löfte på bara 500 miljoner yuan i sina hongbao

Alibabagruppen har större muskler med Alipay och ehandelssajten Taobao. De tänker spendera sammanlagt 2,5 miljarder yuan i detta speciella lopp. Taobao är också en av nyårsgalans officiella sponsorer.  Sponsorkontrakten för nyårsgalan år alltid en riktig kassako för statliga CCTV.  

”Att strössla med pengar under nyårshelgen är ett kostnadseffektivt sätt för internetföretagen att snabbt öka trafiken. Konsten är sedan att hålla kvar besökarna därefter”, säger nätanalytikern Zhang Dingding på Sootoo Institute till  det amerikanska nätverket Medium. 

Virus oroar

Många kinesers glädje inför nyårshelgen förmörkas av det allvarliga coronavirus som fortsätter att skörda nya offer i Kina och utomlands. Regeringen tar till extraordinära åtgärder. Flera städer i provinsen Hubei har i princip isolerats från omvärlden, inklusive 11-miljonerstaden Wuhan där viruset först dök upp. 

Sammanlagt väntades kineserna göra 3 miljarder resor till hembygden och släktingarna kring nyåret. Kanske blir virtuella röda kuvert och ökad internetkontakt med släktingarna lösningen för dem som inte vill riskera ytterligare smittspridning.  

Ödesdigert val på Taiwan utmanar Pekings planer

President Tsai Ing-wen på valmöte. Lyckas hon bli omvald idag?

Min artikel för KinaNytt (Sweden-China Trade Council):

Taiwan går till ett ödesdigert presidentval i dag (11 januari). Utgången riskerar att ytterligare öka spänningen mellan Peking och den lokala regeringen på Taiwan. Stabiliteten i regionen kan i värsta fall hotas och USA har redan en roll i händelseförloppet. Det kan också bli störningar i det omfattande ekonomiska utbytet mellan de båda sidorna av Taiwansundet.

Segertippad är den sittande presidenten Tsai Ingwen. Hon avvisade nyligen bryskt den kinesiske presidenten Xi Jinpings inbjudan till samtal om en återförening mellan Kina och Taiwan – ön som Peking räknar som en provins i Kina. men som i praktiken varit självstyrande i 70 år.

Vid slutet av inbördeskriget i Kina 1949 flydde det förlorande Nationalistpartiet KMT (kuomintang) till Taiwan. KMT styrde länge diktatoriskt men Taiwan har gradvis infört en fullvärdig och livfull demokrati. 

Presidenten Tsai Ingwen representerar Demokratiska progressiva partiet, DPP. Partiet är  KMTs mångåriga konkurrent. KMT och DPP har turats om vid makten i ett par årtionden. 

Kärnan i KMT är de fastlandskineser som flydde till ön 1949-50 och deras ättlingar. Trots sin gamla motsättning till det styrande Kommunistpartiet på fastlandet är KMT mera öppet för samarbete med Peking i dagens läge än vad DPP är.  

Stommen i DPP är den majoritet av befolkningen som funnits på ön i flera hundra år. Partiets yttersta målsättning är att göra Taiwan oberoende från Kina, medan regeringen i Peking alltså betraktar ön som en utbrytarprovins som någon dag måste återförenas med fastlandet.

Sätta fart

Xi Jinping vill på allvar sätta fart på den processen. I ett stort tal i januari 2018 erbjöd han Taiwan samtal om en lösning enligt samma modell som i princip gäller i Hongkong sedan 1997, nämligen ”ett land, två system”. Det betyder att Taiwan skulle återförenas med Kina och lyda under regeringen i Peking, men få behålla sitt nuvarande politiska och ekonomiska system, åtminstone under en övergångstid.

Tsai Ingwen har tackat bestämt nej. I ett mycket skarpt nyårstal den 1 januari i år tog hon återigen avstånd från förslaget. Hon hänvisade till det senaste halvårets sammanbrott i Hongkong ”där invånarna har visat att ett land, två system absolut inte fungerar… Det är ingenting för Taiwan”. Ju mer oron ökat i Hongkong, desto mer har Tsai Ingwens opinionssiffror stigit.

Samtidigt säger presidenten att hon ändå vill ha en dialog med Kina, men i så fall på jämlika villkor och med ömsesidig respekt. 

Handeln mellan fastlandet och Taiwan är betydande. Den svarar för cirka fem procent av Kinas utrikeshandel. Taiwan har en befolkning på 23,5 miljoner, men är ändå Kinas sjunde största handelspartner. Det finns närmare 100 000 taiwanesiska investeringsprojekt igång på fastlandet. Taiwan svarar för 3,7 procent av investeringarna utifrån. 

Svidande nederlag

Tsai Ingwen och DPP led ett svidande nederlag i lokalvalen på Taiwan för ett år sedan. Missnöjet handlade om hennes impopulära reformer på arbetsmarknaden och inom pensionssystemet. Hon tog direkt ansvar för nederlaget och avgick som partiordförande. 

Ändå har hon på ett år vänt på opinionssiffrorna genom att ta spjärn mot Xi Jinpings utspel och på vad hon kallar ”Pekings ökande diplomatiska offensiv mot Taiwan, de militära påtryckningarna, och annan inblandning och infiltration”. Hon målar också upp en bild av omfattande påverkan och desinformation från fastlandet på sociala medier, något som verkar oroa många väljare.

Hon framstår nu som den enda kandidat som står upp emot vad många uppfattar som hotet att sväljas av det kinesiska Kommunistpartiet, enligt valanalytiker i Taiwans huvudstad Taipei.

KMTs kandidat Han Kuo-yu hade en klar ledning i opinionen för ett år sedan. Han betraktades då som partiets räddare. Nu ligger han hela 20 procentenheter efter Tsai Ing-wen.  

Den sittande presidenten har också drivit en skicklig valkampanj på sociala medier och verkar ha sitt starkaste stöd i åldersgruppen 20-29 år, enligt de senaste undersökningarna. 

Hennes kampanj är rörlig, avspänd och ovanlig, medan KMT framstår som ett mera gammalmodigt parti.

Unga för självständighet

Bland de unga väljarna vill hälften ha ett självständigt Taiwan. I befolkningen som helhet nöjer sig 58 procent med status quo, alltså självständighet i praktiken. 90 procent avvisar ett land, två system.

Medan förhållandet till Kinas centralregering i Peking är alltmer ansträngt har relationerna med USA förbättrats med Donald Trump i Vita huset. ”Förbindelserna har aldrig varit så bra”, sade Tsai Ingwen på ett valmöte.

Trump har stiftat lagar som gör det möjligt att ha ett utbyte på högre nivå med civila och militära representanter för regeringen på Taiwan. Detta trots att USA erkänt att Peking har överhöghet över Taiwan i och med att Washington upprättade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina år 1979.  

Ökad vapenförsäljningDonald Trump har också ökat försäljningen av vapen till Taiwan. Ytterst är syftet med dessa vapen att avskräcka Peking från angripa Taiwan med vapenmakt. Det strategiska spelet kring Taiwan drivs nu med allt högre insatser från Peking, Washington och Taipei