Så har det lokala vanstyret i Hongkong eldat på protesterna

Min helsida i Dagens Nyheter idag den 1 augusti 2020:

Peking anklagas för att ligga bakom brotten mot yttrandefriheten och demokratin i Hongkong. Men även två årtionden av uselt lokalt ledarskap har påverkat missnöjet i megastaden. Bristen på bostäder och sociala framsteg är betydande. Författaren Göran Leijonhufvud har läst en ny studie om pamparna och folket.

Yttrandefriheten i Hongkong försvann stegvis. Grundlagens möjlighet till fria val trollades bort. Dessutom hotade Peking rättssäkerheten med ett förslag om att Hongkongbor skulle kunna utlämnas till domstolar i Kina. Då utbröt förra sommarens massiva och ofta våldsamma protester. 

Men bakom Hongkongbornas missnöje och desperation finns även två årtionden av uselt ledarskap från de lokala regeringscheferna. Deras vanstyre har urholkat tryggheten och välfärden för stora grupper och har därmed eldat på gatuprotesterna. 

Denna lokala aspekt saknas i den internationella rapporteringen, men britten Leo F Goodstadt ger hela bilden i ”A city mismanaged. Hong Kong’s struggle for survival”, en riktig guldgruva. 

Kolonin Hongkong byggde ursprungligen på opiumhandeln. Britterna och deras företag gynnades framför kineserna, som utgjorde 98 procent. Men på 1950-talet tvingades kolonialmakten hantera floden av flyktingar från den kommunistiska revolutionen och fattigdomen på Kinas fastland. När Hongkong 1997 återförenades med Kina hade staden en förvaltning i toppklass där tjänstemännen faktiskt värnade om invånarna i deras vardag. 

Tjänstemännen, mest infödda, gjorde jobbet så bra att Hongkong utvecklades till ett sorts välfärdssamhälle och ett ekonomiskt under, i dag en sofistikerad postindustriell metropol. Från eländiga kåkstäder på bergssluttningarna kunde flyktingarna flytta in i världens största kommunala bostadsprogram. De fick drägliga bostäder och tillgång till bra hälsovård och skolor. De hade en någorlunda anständig vardag, om än slitsam.

Inför övergången 1997 skrev representanter för Kina och Hongkong en grundlag för territoriet. Lagen är mest känd för att den ger Hongkong en hög grad av autonomi i 50 år enligt formeln ”ett land, två system”. Mindre känt är att den också förpliktar lokalregeringen att aktivt driva välfärd, hälsovård, utbildning och bra bostäder för invånarna.

Därefter har Hongkongs fyra svaga lokala regeringschefer på 23 år lyckats mala ner mycket av den välfärd och trygghet som Hongkongborna känt. Kom ihåg att centralmaktens viktigaste kriterium för att godkänna dessa ledare är att de visat sig lojala mot Peking. De behöver varken ha administrativ förmåga eller folklig förankring. De har varit tondöva gentemot den stora majoriteten invånare.

Den första regeringschefen Tung Chee-hwa kom från en redarfamilj med gamla förbindelser till Kinas ledare. När rederiet var på fallrepet kom kinesiska regeringens banker till undsättning. Så Hongkong fick en ledare som stod i stor tacksamhetsskuld till Peking. Tung Chee-hwa hade absolut ingen politisk erfarenhet och var inte heller någon förgrundsfigur i näringslivet. Han var handplockad av den kinesiske presidenten Jiang Zemin.

Även om det bara var ett fåtal lokala elektorer som skulle bekräfta den kinesiske presidentens val drev Tung Chee-hwa en sorts valkampanj inför olika samhällsgrupper. Som ackrediterad korrespondent följde jag honom när han framträdde på Baptist University i november 1996. Han var obekväm med uppmärksamheten och framstod mest som en snäll farbror. Men inför universitetets socialt engagerade lärare lovade han dyrt och heligt att följa grundlagens påbud om att bevara välfärden och ”skydda äldre och missgynnade”. 

Dessutom skulle varje Hongkongbo få en modern välbalanserad utbildning. Flera skulle snart få förverkliga drömmen om en egen bostad. Och de äldre skulle känna sig ”trygga, delaktiga och värdefulla”, en antydan om en allmän pension.

Men det skulle visa sig vara tomma ord. Att få en utbildning med kvalitet berodde alltmer på föräldrarnas ekonomi, enligt Goodstadts genomgång. Tanken på en folkpension har utretts till leda men har landat i en halvmesyr. Tveksamheten från varje regeringschef beror på att näringslivet larmar om att ekonomin inte orkar, eftersom de äldres andel av befolkningen ökar. 

I en debatt om sociala reformer gav textilkungen James Tien röst åt många av företagsledarna: ”Om de enkla arbetarna inte lever upp till samhällets behov, så kommer de tyvärr att bli utslagna.” 

Allmännyttans bostadsprogram var till stor del avvecklat efter fem år med Tung Chee-hwa. Han ville inte konkurrera med privata entreprenörer och hyresvärdar. Denna linje skapade kris på marknaden och 2011 tvingades regeringen åter börja bygga hyresbostäder till rimliga priser för allmänheten. Men det var inte så lätt längre, eftersom mycket mark delats ut till de privata fastighetsbolagens kommersiella projekt. Bostadsbristen är i dag akut också därför att spekulativa köp av fastlandskineser driver upp priserna. De unga Hongkongbor som jag träffat fattar inte hur de någonsin ska ha råd med en egen bostad. Frustrationen växer.

Så fort sociala reformer kommit på tal har taktiken varit att förhala, skylla på budgetbalansen eller med en from förhoppning bjuda in privata aktörer. Mönstret går igen från Tung Chee-hwa och vidare under de tre följande regeringscheferna hittills: Donald Tsang, Leung Chun-ying och Carrie Lam. 

Donald Tsang lanserade 2009 en plan för att stärka sjukvården som gick på knäna efter nio år av nedskärningar. Uppryckningen skulle finansieras med medicinsk turism utifrån. När klinikerna började översvämmas av födande mödrar från fastlandet krackelerade planen inför ett utbrett lokalt missnöje. 

Den njugga inställningen till välfärden har lett till pekpinnar från två kinesiska premiärministrar. I mars 2011 sade Wen Jiabao: ”Med så goda finanser och så stor valutareserv behöver Hongkong passa på att utnyttja sina goda förutsättningar för att förbättra det sociala skyddsnätet. Det gäller att särskilt ta hand om svaga grupper så att Hongkongborna kan leva ett bättre liv.” Han upprepade budskapet ett år senare.

Trots maningarna fortsatte Hongkongs regering att snåla. Den skar ner på personal inom socialvård, hälsovård och reguljär bostadsinspektion. Det senare ledde till förfall i äldre fastigheter och olyckor för de boende. Många i medelklassen såg sina bostadsvärden falla.

När Carrie Lam 2017 tillträdde som lokal regeringschef ville Kinas nye premiärminister Li Keqiang påminna om att stadens ledare måste ta medborgarnas livskvalitet som en huvudfråga. De fick inte se så pessimistiskt på ekonomins bärkraft. 

Ledarna i Hongkong håller alltså igen på välfärd, utbildning, hälsovård och bostäder så till den grad att centralmakten oroar sig gång på gång. Det ligger i det styrande Kommunistpartiets dna att frukta protester av alla slag.

Men Hongkongs regeringschefer har tjänat två herrar. Förutom att ständigt snegla mot Peking har de prioriterat den lokala affärsmannaeliten, pampar som utövar ett fåtalsvälde på fastighetsmarknaden och avskyr ordet välfärdssamhälle. Goodstadts grundliga forskning visar hur de tre första regeringscheferna i sin inkompetens landat i osmälta nyliberala föreställningar om att allt ordnar sig bara marknaden får styra.

I sin iver att ge Hongkongs företagare nya fördelar har de samtidigt försökt knyta stadens ekonomi fastare till kinesiska fastlandet. Goodstadt citerar flera uttalanden som speglar deras låga tilltro till Hongkongs egen styrka. Tung Chee-hwa tog initiativ till ett frihandelsavtal med Kina som Peking gick med på för syns skull. I praktiken fungerade det bara sporadiskt. Hongkongs företag hade lika svårt att få tillträde på marknaden i Kina som andra utomstående bolag. Deras försök stupade ofta på den välkända protektionismen ute i provinserna – märkligt nog ny kunskap för de intet ont anande Hongkongledarna.

Det mest besynnerliga var när Donald Tsang på allvar ville att Hongkong skulle ingå i Kinas planekonomi ”för att öka integrationen”. Ledarna i Peking förklarade taktfullt att det stred mot Hongkongs grundlag som just skiljer på de båda ekonomierna genom ”ett land, två system”. Det framgick senare att Donald Tsangs motiv var något så trivialt som att Hongkong 2007 hade problem med leveranser av fläskkött från fastlandet. 

Efter det föreläste Wen Jiabao lite om Hongkongs stora bidrag till Kinas ekonomi: ”Stadens ställning som internationellt finanscentrum byggde inte på planbeslut utan på marknadens konkurrens. Hongkong blomstrar tack vare en lång historia av finansiell förvaltning och ett fullfjädrat juridiskt system.

Men nu hotas dessa Hongkongs styrkor av Pekings senaste klubbslag. I slutändan har de fyra regeringschefernas missgrepp bidragit till ett så starkt missnöje och så omfattande våldsamma protester att Kinas ledare gått över alla gränser. Kommunistpartiet har på egen hand infört den skoningslösa säkerhetslagen för Hongkong. Regeringschefen Carrie Lam fick inte ens se innehållet innan lagen var ett faktum.

Göran Leijonhufvud Författare och tidigare DN:s korrespondent i Hongkong och Kina.

Fotnot

Leo Goodstadt kom till Hongkong 1962 som nationalekonomisk forskare. 1966-76 var han andreredaktör för tongivande Far Eastern Economic Review och bevakade Kina och Hongkong. Senare blev han rådgivare åt Hongkongs två sista guvernörer i sociala och ekonomiska frågor. ”A City Mismanaged” (2018) blev hans sista bok. Han avled nyligen 81 år gammal. Få har haft så djup, långvarig och engagerad erfarenhet av Hongkong. 

Hongkong 4 juni: Hoppets låga riskerar brinna ut

Min text i Dagens Nyheter i dag:

Under torsdagen högtidlighålls minnet av massakern på torget vid Himmelska fridens port i Peking 1989. Men när Kina nu drar åt tumskruvarna i Hongkong kan den årliga ljusvakan plötsligt börja räknas som samhällsomstörtande verksamhet, skriver Göran Leijonhufvud.

De årliga ljusvakorna i Hongkongs Victoria Park har alltid varit värdiga och stämningsfulla kvällar. I morgon torsdag är det 4 juni igen, årsdagen av massakern i Peking 1989. 

Att påminna om denna dag då den kinesiska militären på Kommunistpartiets order ställde till med blodbad på demonstrerande studenter är strikt tabu i Kina. Men vartenda år har Hongkongborna samlats till ljusvaka för att hedra  offren. I fjol deltog 180 000 i alla åldrar på vakan. (Se bilden)

Hur blir det i år? Den lokala polisen vägrar i år att ge tillstånd och hänvisar till risken för spridning av coronavirus. I stället vill organisatörerna att Hongkongborna tänder ljus där de befinner sig. De planerar också en manifestation på internet.

Hongkongborna känner sig ännu mer utlämnade när Kina och USA trappar upp sina motsättningar över deras huvuden. Donald Trump angriper Peking i Hongkongfrågan, bland annat för att avleda uppmärksamheten från kravallerna hemma. Han hotar att slopa Hongkongs speciella handelsstatus, något som inte minst skulle drabba de vanliga Hongkongborna. 

I Peking för 31 år sedan var jag var med om upprinnelsen till massakern 4 juni. Som reporter följde jag studenternas första stora protestmarsch. Stämningen var osäker – och godmodig. Många Pekingbor ropade sitt stöd från bostäder och kontor. 

Studenterna hade bland annat osmälta krav på demokrati, som knappast skulle förverkligas. Kanske var jag naiv ändå, för jag kunde aldrig föreställa mig att allt skulle sluta så illa.

Vad som hände där mitt i Peking 1989 har direkt bäring på Hongkong i dag. Deng Xiaoping och övriga ledare såg hur protesterna växte och öppet trotsade partiets kontroll. Det påverkade hur de tyckte att en lag om nationell säkerhet skulle utformas för Hongkong. Den brittiska kolonin skulle ju återgå till kinesisk överhöghet 1997. Därför lade de till  ”omstörtande verksamhet” och ”utländsk inblandning” som brott i en föreslagen en säkerhetslag i Hongkong.  

Ledarna uppfattade nämligen – eller ville låtsas – att det var sådant som låg bakom studenternas aktioner i Peking 1989.  Som exempel på utländsk inblandning pekade de på tälten som aktivisterna använde när de ockuperade torget vid Himmelska fridens port. Tälten hörde till de förnödenheter som Hongkongborna hjälpte studenterna i Peking med genom insamlingar och stödkonserter. 

Efter stora folkliga protester har demokratirörelsen i Hongkong hittills ändå lyckats stoppa en säkerhetslag av Kinamodell. Men nu är en lag snart på plats när otåliga ledare i Peking helt sonika tar över denna lagstiftning från Hongkongs lagstiftande församling. Därmed gör Peking slut på det stora mått av självstyre som staden skulle åtnjuta till 2047. 

Och därmed kan till exempel en ljusvaka för offren den 4 juni klassas som ”omstörtande verksamhet” mot den kinesiska staten. Den kan också betraktas som ”utländsk inblandning” med budskap från landsflyktiga aktivister i den kinesiska diasporan.

Säkerhetslagen är bara senaste exemplet på hur Peking dragit åt tumskruvarna i Hongkong sedan 2010. Hur stadens invånare upplever trycket framgår av en översiktlig rapportbok av den amerikanske historikern Jeffrey Wasserstrom: Vigil. Hong Kong on the Brink

Bland annat har Wasserstrom frågat flera Hongkongbor vilken bok eller film som bäst speglar läget i staden. Svaren från några yngre oroar. 21-åriga Hana Meihan med flera nämner filmserien Hunger Games förkänslan av desperation, allt eller intet, som präglar en del tonåringar i stadens proteströrelse. Deras slagord ”Om vi brinner, brinner ni med oss” kommer från filmserien.

Författaren Ma Jian säger att han tappat känslan av trygghet i Hongkong och det påminner honom om George Orwells roman 1984. Han bor numera i London.

Flera nämner filmen In the Mood for Loveav den lokale regissören Wong Kar-wai. En talar om drömmar som verkar nära att förverkligas men egentligen är de ouppnåeliga. 

Många tar upp den dystopiska filmen Ten Years(2015) av fem yngre regissörer i Hongkong. De förmedlar varsin bild av sin stad 2025. En taxichaufför får stora problem för att hans gps inte klarar den lokala kantonesiska dialekten. Samtidigt tvingas hans son lära sig mandarin, den nordkinesiska standarddialekten.

En ledande politiker i demokratiska lägret, Wong Yeung-tat, tycker att filmen Titanic bäst beskriver läget: ”Fartyget går sakta under, men vissa ombord fortsätter att festa.”

Göran Leijonhufvud

Kinas investeringar i Sverige (3, 4) Affärsveteraner analyserar ”svensk okunnighet”

Efter att pandemin sänkt börskurserna finns det risk för en utförsäljning av svenska företag, enligt flera svenska politiker. I de två föregående artiklarna den 25 och 26 maj här på bloggen kartlade vi de kinesiska investeringarna i Sverige och refererade debatten om dem. 

I den avslutande artikeln i dag intervjuar vi två experter på affärer med Kina, nämligen advokaten Thomas Lagerqvist och konsulten Frédéric Cho, ordförande respektive vice ordförande i Sweden-China Trade Council (SCTC). De försöker dämpa oron för kinesiska uppköp och säger att tvärtom kan det vara läge för svenska företag att investera i kinesiska bolag.

Vi skrev serien för KinaNytt som ges ut på sctc.se. Publiceringsdagarna där var 13, 14, 18 19 maj 2020.  

Thomas Lagerqvist: Okunskap om okunskapen ger ytliga förslag

Av AGNETA ENGQVIST och GÖRAN LEIJONHUFVUD

”Det finns en okunskap om vad Kina egentligen handlar om. Det finns till och med en okunskap om okunskapen. Det är rent farligt när den finns hos ledande politiker. Den finns också hos många tjänstemän i riksdag, förvaltning och officiella institutioner.” Detta förklarar enligt Thomas Lagerqvist varför det på sistone dykt upp ”okunniga och ytliga förslag”som varnar för kinesiska investeringar.

Thomas Lagerqvist är advokat med lång Kinaerfarenhet och ordförande i Sweden-China Trade Council.

Han börjar intervjun med att ta upp svenskarnas förhållande till Ryssland och till Kina: ”Vi har över generationer utvecklat en ”ryssreflex” eftersom vi haft Ryssland i alla dess olika former som en påtaglig risk i vårt närområde. Under lång tid har vi tvingats förhålla oss till effekterna i Sverige på vad som sker där. Denna reflex finns hos alla politiker, i media och till och med hos gemene man. Den bygger på lång erfarenhet som ger oss rimlig träffsäkerhet i bedömningarna.”

”Men detsamma gäller inte Kina. Ändå uttalar sig olika människor, till och med ledande politiker ur alla partier, men det blir inte sällan fel och ofta ytligt och okunnigt om Kina”, säger Thomas Lagerqvist.

Det är också den okunskapen som ligger bakom de ökande kraven på investeringsgranskning som mer eller mindre öppet riktas mot Kina i dagsläget, anser han. ”När de flesta inte förstår spelplanen och okunskapen får styra, söker de skydd bakom regler och lagar i stället för att skaffa sig fakta. Ett i och för sig mänskligt beteende. Men då blir det inte heller några effektiva och relevanta lagar, eftersom dessa inte speglar den situation som de ska tillämpas i.“

Vem, varför och hur?

När det gäller att göra investeringar och förvärv framhåller han att det är inget konstigt att efterforska vem, varför och hur innan affären blir av. Det gör ju redan professionella aktörer inom M&A (mergers and acquisitions) baserat på egen kunskap och erfarenhet.

Dessa aktörer ställer redan de relevanta frågorna som lagstiftningen ska syfta till:

VEM är ”ultimate beneficial owner”, det vill säga ”den ägare som har den slutgiltiga nyttjanderätten”?

VARFÖR, i vilket bakomliggande syfte – om något – görs affären?

HUR, det vill säga titta på finansiering och andra relevanta frågor.

“De gör detta eftersom inga affärer är riskfria, alltså handlar det alltid om riskanalys och riskeliminering”, tillägger han.

Balansera frihandel och säkerhet

KinaNytt frågar hur Sverige ska balansera mellan frihandel och skyddet av vår nationella säkerhet. Thomas Lagerqvist slår fast att Sverige är ett av världens mest exportberoende länder.

”Exporten utgör hela 50 procent av Sveriges BNP. Det är just exporten som är grunden för vår välfärd. Så detär självklart att Sverige ska fortsätta vara ett uttalat frihandelsland. Det finns helt enkelt inget alternativ när vi har en hemmamarknad påbara drygt 10 miljoner människor.”

”Samtidigt finns det inget motsatsförhållande mellan att vara frihandelsvän och att skydda de delar av vårt näringsliv som tillhandahåller produkter och tjänster som kan bedömas vara del av vår nationella säkerhet. Vår välfärd bygger på att vi som exportberoende land kan utveckla och behålla all den kunskap, erfarenhet och teknologi som gör att det svenska näringslivet kan fortsätta att vara konkurrenskraftigt på en global marknad. Där handlar det ’bara’ om konkurrensskäl”, säger Thomas Lagerqvist. 

Vår fortsatta välfärd

Han tillägger: ”Om kunskapen, erfarenheten och teknologin dessutom bedöms vara del av vår nationella säkerhet, så vill vi även av säkerhetsskäl undvika att dessa hamnar i ’fel händer’. På det hela taget handlar det om att vi av båda skälen måste skydda det som är strategiskt viktigt för vår fortsatta välfärd.“ 

Thomas Lagerqvist tycker att svenska företags internationella affärsutbyte alltid i första hand måste vägledas av våra värderingar om mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, rättsstat samt marknadsekonomi.

”Det gäller även i relationerna med Kina som inte sällan sätter EUs och Sveriges värderingar på svåra prov. Sverige och EU står för en öppen västerländsk modell medan Kinas modell bygger på helt andra förutsättningar och en helt annan politisk agenda. Det innebär tyvärr att Kina drar fördelar av vår öppenhet men samtidigt förvägrar västerländska företag samma öppenhet genom att tillämpa olika handels- och etableringshinder på den kinesiska marknaden”, säger han.

Kina i fem punkter

För den som behöver förstå Kina och spelplanen bättre hjälper det att tänka på följande punkter, enligt Thomas Lagerqvist:

  •       Kina är en enpartistat som styrs auktoritärt av en mindre krets människor i Kommunistpartiet, som inte behöver ta hänsyn till majoritetens önskningar i allmänna val. Genom tillväxt i en blandekonomi legitimerar partiet sitt fortsatta maktinnehav. Partichefen Xi Jinping är i praktiken utsedd på livstid. Han är också president och ÖB. 
  •       Kina är i dag världens största ekonomi (i köpkraftsjusterade termer) och är troligen världens största ekonomi, mätt i dollar, före 2030.
  •        Landet har också allt större säkerhetspolitiska ambitioner, inte bara i sitt närområde utan även globalt. Det faktum att världens ledande ekonomi förväntas vara en auktoritär stat utmanar våra intressen, värderingar och ytterst den rådande världsordningen. 
  •        Kinas agerande måste också ses mot bakgrund av att detta var en stormakt innan utländska makter angrep och försvagade landet från början av 1800-talet. I ledarnas ögon handlar det nu om att ta tillbaka Kinas rättmätiga plats i världsordningen. Där verkar de ha gott stöd av folkmajoriteten. 
  •        Kina agerar inom ramen för existerande organisationer som FN för att blockera initiativ som riskerar att skada kinesiska intressen eller allierade. Samtidigt skapar Kina nya, parallella organisationer och strukturer som riskerar att försvaga etablerade institutioner som FN, EU och Världsbanken.

Annorlunda värderingar

Thomas Lagerqvist framhåller att vi alltid bör vara noggranna med utländska investeringar från länder som liksom Kina har annorlunda värderingar. ”Men det ska inte med automatik betyda att vi ska stoppa alla sådana investeringar. Vi ska bara använda den väl beprövade erfarenhet som vårt privata svenska näringsliv har när vi gör våra riskanalyser.”

Den svenska SOU-utredaren, Kommerskollegiets Jonas Hallberg, talar om att ett investeringsskydd bara ska bli aktuellt för strategiska företag som hotas av uppköp som inte baseras på marknadsmässiga beslut utan utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmänna ordning. Thomas Lagerqvist kommenterar:

”För att utredningen ska bli relevant och användarvänlig, så måste den i första hand utveckla de grundläggande syftena bättre. Vad är ett ”skyddsvärt område”?  Vilka företag i Sverige har verksamhet eller teknologi som har betydelse för säkerhet eller allmän ordning? Och vem gör den bedömningen, näringslivet eller staten? Vilka mekanismer är det man har i åtanke för att skydda de skyddsvärda? Med vilken laglig rätt ska staten kunna stoppa en transaktion och ska kompensation utgå?

Han tycker att det är viktigt att ha is i magen och försöka lägga vår samlade kunskap och erfarenhet bakom arbetet. Det är bättre än att försöka påskynda utredningen som några vill.

”Bolag till reapris”

KinaNytt frågar hur han ser på att flera svenska politiker på sistone varnat för en risk att kinesiska bolag ska utnyttja börsraset under coronakrisen för att köpa skyddsvärda svenska bolag till reapris.

”Det är uttalanden som de här under en pandemi som inte bidrar till något positivt överhuvudtaget. Det är ytligt och med en argumentation som inte övertygar i saklighet och analys. Utspelen är är både okunniga och stundtals motsägelsefulla.”

Han säger att det inte finns några indikationer påatt just svenska bolag står inför en uppköpsvåg. ”För övrigt har vi redan mött en våg för några år sedan när den kinesiska regeringen i sin industriplan ’Made in China 2025’ uppmuntrade företagen att söka sig utomlands och förvärva högteknologiska bolag. Då lockades också några aningslösa statligt ägda halvledarbolag göra affärer med Kina utan att ställa sig den sortens frågor som EUs säkerhetsgranskning nu kommer att lära oss att ställa innan en transaktion genomförs.”

Nej tack till fond

Thomas Lagerqvist är övertygad om att framgångsrika svenska bolag är med på någons önskelista redan nu, precis som framgångsrika svenska företag har sikte på andra internationella bolag i samma syfte. ”Det är så förvärvsmarknaden fungerar. Man ligger alltid före i planeringen, annars blir man efter.”

”Men Kinas ekonomi lider av covid-19 och de enda sektorerna som idag tjänar pengar är de digitala jättarna och läkemedelsindustrin, alla andra blöder.”

Ett förslag i debatten är att staten skapar en särskild fond som kan användas för viktiga företag som hotas av uppköp som kan skada den nationella säkerheten. Är det ett bra förslag undrar KinaNytt.

”Absolut inte. Statens och politikernas roll är att ombesörja sätta upp ramarna för hur näringslivet kan agera. Men de ska absolut inte lägga sig i affärerna. Det finns för många avskräckande exempel på hur fel det det kan bli. Se påPostNord, Nuon och Vattenfall. Konspiratoriskt lagda personer kan nog till och med se förslaget som ett första steg mot en smygsocialisering av delar av näringslivet”, slutar Thomas Lagerqvist.

Frédéric Cho: Kinesiska företag hungrar inte efter uppköp i Sverige

Frédéric Cho avvisar entydigt farhågorna för att börsraset under coronakrisen ska öppna för kinesiska investerare att köpa viktiga svenska bolag på rea. ”De är inte hungriga vargar. De har inte råd och än så länge kan de inte ens resa hit. Coronan ger inte någon automatisk köpsignal. Andra faktorer avgör.”

AV AGNETA ENGQVIST

I stället framhåller han att nu när kineserna faktiskt går på knäna på grund av coronan finns det möjligheter för svenska bolag att köpa kinesiska företag eller bilda samföretag. Han nämner till exempel bolag inom hälsovård eller innovativa företag som ofta är öppna för investerare. 

”Jag ser förresten att amerikanska och japanska företag gör fler uppköp i Kina. Samtidigt minskar de kinesiska uppköpen kraftigt i USA.”

Frédéric Cho är Kinakonsult med uppdrag både i Sverige och Kina. Han är också vice ordförande i Sweden-China Trade Council. Han har de senaste fem åren varit involverad i en handfull av de större kinesiska investeringarna i Sverige. 

Han berättar varför han tror att kinesiska företag är försiktiga med utländska investeringar idag. Många har bränt sig. Han tar finanskoncernen Ping An som exempel. Koncernen köpte belgiska banken Fortis för tolv år sedan. Banken kollapsade under globala finanskrisen. Börsvärdet gick ner med mer än 90 procent och Ping An fick avveckla affären. 

Frédéric Cho påminner om att kinesiska bolag är mer begränsade sedan 2016 då den kinesiska ledningen tyckte att många kinesiska entreprenörer agerade som kalvar på grönbete. De gjorde ”irrationella investeringar” bland annat i lyxprojekt som Waldorf Astoria i New York och fotbollslag i Europa. ”I dag måste de skaffa många tillstånd av myndigheterna för projekt utomlands, till exempel för att föra ut valuta.”

Vad vill vi skydda?

”De som oroar sig för kinesiska uppköp ignorerar att Kinas BNP-tillväxt i år i bästa fall kan bli plus 1.5 procent. Kineserna måste dra ner kraftigt.” 

Men nästa år då? undrar KinaNytt. ”Det behöver inte innebära något av ondo att kinesiska företag köper svenska. Grundfrågan är vad vi vill skydda, inte mot vem. Vi är för frihandel. Tyvärr dras många med i USAs Trump-retorik mot Kina. Vi måste bestämma vilken fot vi ska stå på.” 

”Kina har dålig image rent allmänt. Det finns en oro för Kinas framfart i världen. Mycket som rapporteras i Sverige idag om Kina är negativt, allt ifrån coronaviruset till de bilaterala affärerna kring (den fängslade svenske medborgaren) Gui Minhai.” 

”De som inte har någon bakgrundskunskap kategoriserar allt. De ser ingen skillnad på vad som är en bra eller dålig kinesisk investering.”

Apropå förslaget från Centerpartiet att även medieföretag ska få investeringsskydd säger Frédéric Cho: ”Sverige lider kollektivt av paranoia och extrem okunskap om Kina.”. Han kommenterar syrligt att det inte finns några medieföretag att köpa. ”Bonniers köper i princip upp allt”.

”Bra investering i Volvo Cars”

Han vill ge exempel på bra investeringar. ”När Geely köpte Volvo Cars hade köparen hjälp de bästa juridiska rådgivarna och revisionsbyrån KPMG och investmentbanken Rothschild som finansiell rådgivare. De bästa kinesiska företagen är vana att jobba med de bästa rådgivarna.”

”Bra investerare håller sig inom det område de specialiserat sig på – som Li Shufu i Geely som håller sig inom fordonsindustrin.”

Frédéric Cho tycker också att det kinesiska köpet av NEVS, före detta Saab, är ett gott exempel. Han tror att det gör att företaget lever vidare.

Så räknar han upp en lång lista av vad han kallar skämtinvesteringar, utspel av glada amatörer från Kina. ”De kan inget om svenska marknaden, de tror sig kunna tjäna en hacka, de är inte seriösa. Där ingår förslag och projekt som jättehamn i Lysekil, Fanerdun i Kalmar, Dragon Gate vid E4 i Älvkarleby, tunnel i Öresund och snabbtåg mellan Oslo och Stockholm som aldrig lär förverkligas.”

”Många svenskar generaliserar”

Han anser att många svenskar i olika läger generaliserar som om alla investeringar bestäms av president Xi Jinping eller Kommunistpartiet. ”Det är ett tankefel att tro att allt är genomtänkt från högsta ort. Det är fel fokus. Folk får tänka sig för. Seriösa kinesiska investerare är kommersiellt inriktade.” 

Med tanke på att EU-kommissionen i ett linjedokument kallar Kina en ”systemrival” säger han: ”Vi svenskar ska kunna ha två bollar i luften samtidigt. En boll i ena handen för vårt arv och tradition. Och en boll i andra handen för vår tro på frihandel och att se till att göra de bästa och smartaste affärerna.”

Han framhåller skillnaden mellan finansiell investering och kontrollinvestering. Vissa investerare vill ha bara ha en bra avkastning genom en finansiell investering. Ett exempel på det är State Administration of Foreign Exchange (SAFE) under kinesiska centralbanken som gjort en finansiell investering i Arlanda Express. Andra investerare investerar för att äga och ha kontroll genom en kontrollinvestering, och där är Geelys köp från Ford av Volvo Cars ett bra exempel.

Filmstadens kinesiska ägare i kris

”Fånig” kallar Frédéric Cho oron för Wandagruppens köp av amerikanska biografbolaget AMC där svenska Filmstadens biografer ingår. ”Vad är poängen? Jag har träffat grundaren av Wanda vid olika tillfällen. Tror folk att de vill spela propagandarullar?”

Just nu brottas Wanda och deras dotterbolag AMC med den omedelbara utmaningen att biomarknaden i Kina och USA kollapsat på grund av coronaviruset. AMC riskerar att hamna i rekonstruktion, så Filmstaden kanske får en ny ägare med tiden.

Frédéric Cho vill uppmärksamma handeln mellan Sverige och Kina. I fjol var Kina vår åttonde största handelspartner. Vår handel uppgick till 126 miljarder kronor och den är i balans.”Snart går nog Kina om USA som större handelspartner till Sverige. Att Kina blir viktigare är inte något skadligt, så länge vi som sagt gör de bästa och smartaste affärerna.”

Han säger att det är uteslutet att Kina skulle ”köpa upp Sverige”: 

”Inte mycket att köpa i Sverige”

”I dag handlar det om ofarliga konsumentföretag som klädmärken, där finns ingen säkerhetsdimension. Det finns inte så mycket att köpa i Sverige. Huawei vill inte köpa Ericsson, de tycker inte det är värt det. Svenska staten skulle aldrig sälja LKAB eller Vattenfall. De stora kinesiska bankerna vill inte gå in och konkurrera om svenska bolån. I Sverige finns intressanta läkemedels- och life science-företag, men de är för små för att vara intressanta för Kina.”

KinaNytt frågar om Frédéric Cho har någon kommentar till Jacob Wallenbergs uttalande om potentiella säkerhetsproblem med kinesiska investeringar och bristen på ekonomisk reciprocitet mellan Kina och västvärlden. 

Frédéric Cho svarar: ”Jag håller med Jakob. Vi ska hålla koll på vad som investeras. Vi vill ha reciprocitet med Kina, vi vill att Kina är lika öppet mot Sverige och EU när det gäller ägande och investeringar.”

Kinas investeringar i Sverige (2) Opinionen alltmer kritisk efter kinesiska kampanjer

I gårdagens artikel sammanfattade vi bilden av Kinas förvärv i Sverige de senaste åren. I dag handlar det om debatten kring dessa investeringar. Artikeln är skriven på uppdrag av KinaNytt, som utges av Sweden-China Trade Council. Den publicerades den 14 maj på sctc.se.

Av AGNETA ENGQVIST och GÖRAN LEIJONHUFVUD

Den svenska inställningen var länge övervägande positiv till kinesiska investeringar. Regeringen uppmuntrade kommunerna att vara öppna för investeringar från exempelvis Kina, Ryssland och Brasilien. Men från och med 2018 har den offentliga debatten i politiska partier, media och civilsamhället kring kinesiska investeringar blivit alltmer kritisk, enligt en undersökning av medias rapporter. Flera politiker och debattörer kräver lagstiftning för att skydda känsliga tillgångar och infrastruktur. 

En genomgång av mediebilden kring kinesiska förvärv de senaste åren visar enligt författarna att den kritiska debatten kretsar kring en oro för att Kinas auktoritära statsapparat kan utöva inflytande över kinesiska företag och investerare. Det är en av slutsatserna i undersökningen ”Kinesiska investeringar i Sverige: från framgång till fara?” som publicerades i februari i år. 

Undersökningen baseras på material från och med 2017. Kärnan är en analys av över 50 artiklar som diskuterar kinesiska investeringar i Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagens Industri under 2018 och 2019. För rapporten svarar Viking Bohman, analytiker vid Utrikespolitiska Institutet då undersökningen påbörjades, och Nicola Nymalm, Försvarshögskolan. 

Såhär tänkte sig ett par kinesiska entreprenörer utveckla en jättehamn i global skala i Lysekil. Enligt prospektet som de visade för kommunledningen i Lysekil skulle två stora kinesiska statsföretag stå för entreprenaden. De grandiosa planerna blev en väckarklocka för en svensk diskussion om att skydda strategiska områden, infrastruktur och företag.

Mänskliga rättigheter

De båda forskarna konstaterar också att kritiken mot kinesiska investeringar ibland ”kopplas till den kinesiska statens brott mot de mänskliga rättigheterna”. De skriver dessutom att ”den kinesiska ambassaden i Stockholm bedrivit en propagandakampanj mot Sverige under 2019 som har mötts av negativa reaktioner i svensk media”.

Samtidigt betonar Försvarsberedningens rapport från maj 2019 att det ligger i Sveriges intresse att ”EU och andra länder i största möjliga utsträckning kan nå enighet avseende Kinas maktanspråk, användandet av handel och investeringar för att nå politiska mål, och riskerna med spridning av kinesisk teknologi”. 

Sedan 2013 har Kinas president Xi Jinping initierat en offensiv utrikespolitik som ackompanjeras av tvärsäkra påståenden om att Kinas enhetliga politiska system är överlägset de splittrade västerländska demokratierna. 

Jacob Wallenberg pekar på problem

Inom näringslivet är tongångarna ofta mindre kritiska. Men Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och en ledande röst i affärsvärlden, har pekat på potentiella säkerhetspolitiska problem med kinesiska investeringar och bristen på ekonomisk reciprocitet mellan Kina och västvärlden. I en intervju med Dagens Industri den 27 mars 2018 sade han: ”Vi bör tänka igenom konsekvenserna av att kinesiska företag köper in sig i Sverige”. 

Även allmänhetens inställning har svängt. Det visar en  opinionsundersökning från augusti 2019 med ett statistiskt urval på nära 5 000 personer i de fem nordiska länderna. Den publicerades i ett temanummer om kinesiska investeringar i Norden i den norska tidskriften Internasjonal Politikk. 

I stort sett har människor i Norden en positiv grundinställning till utländska investeringar, särskilt i Sverige och Danmark och särskilt om det är investeringar från andra EU-länder. Men när det gäller uppköp och satsningar från Kina överväger negativa omdömen.

Debatten de senaste två åren om kinesiska investeringar inom telekom, kritisk infrastruktur och naturresurser ger tydliga utslag i opinionsundersökningen. 67 procent i urvalet uppgav att suveränitet och ”förlust av kontroll över nationella resurser” var huvudorsaken till att de var negativa till investeringar från Kina. Andra faktorer var säkerhetsrisker, korruption, negativa miljöeffekter och dåliga arbetsvillkor.  

Lysekil en vattendelare

En vattendelare för den svenska opinionens svängning i negativ riktning var propåerna på hösten 2017 från ett par kinesiska företagare att bygga en jättehamn i Lysekil som utgångspunkt för en rad lokala projekt. I prospektet som de visade kommunstyrelsen uppgav de att den statliga jätten China Communications Construction (CCC) skulle bli totalentreprenör för hamnbygget och även statliga China Merchants Group skulle vara inblandad, enligt initiativtagarna. Det visade sig dock att de inte riktigt hade täckning för sina uppgifter.

Men de omfattande planerna verkade passa in i en strategi för den uppåtgående marina stormakten Kina att kontrollera sjöfarten även i Europa genom att antingen köpa eller skaffa sig ett avgörande inflytande över en rad hamnar. Hursomhelst väckte hela historien en diskussion om både det kommunala självbestämmandet och om den nationella säkerheten i infrastrukturfrågor. (Se KinaNytt den 24 och 25 januari 2018.) 

Lysekil, en kommun med cirka 14 000 invånare, skulle få härbärgera en av Nordeuropas största hamnar om två kinesiska bolag skulle få som de ville. Bilden visar Brofjorden och Preemraffs raffinaderi där den nya hamnen är tänkt att ligga. Foto: W.Carter Wikimedia Commons.

Sverige har för närvarande ingen lagstiftning som säger att staten får granska och stoppa utländska investeringar. Efter en viss fördröjning tillsatte regeringen i augusti 2019 en offentlig utredning. Den ska föreslå ett system för granskning av utländska direktinvesteringar som kan hota Sveriges säkerhet eller allmänna ordning. Utredningen ska vara klar på senhösten 2021. 

Viktigt skapa balans

Utredare är Jonas Hallberg, expert på investeringsfrågor vid Kommerskollegium. Han säger: ”Det är viktigt att skapa balans. En granskningsmekanism får inte innebära ett för stort hinder för investeringar, men samtidigt måste det vara möjligt att kunna säga nej till investeringar när det behövs.”

Nu höjs röster för att påskynda arbetet med utredningen. ”Annars riskerar vi att Kina köper upp strategiska segment”, säger till exempel Liberalernas gruppledare i riksdagen Johan Pehrson. 

Tidigare har Moderaterna och Sverigedemokraterna öppet förordat tuffare granskning inom telekommunikation för att hantera säkerhetsrisker kring kinesiska Huaweis nätverk i Sverige. Och nu funderar riksdagens utrikesutskott på att föreslå en variant på tillfällig lagstiftning innan den offentliga utredningen blir klar. 

Förre Ericssonchefen Sven-Christer Nilsson säger till tidskriften Foreign Policy att EU absolut bör bilda ett särskilt organ som aktivt övervakar förvärv som påverkar den nationella säkerheten, som i USA. ”Annars får vi se kineserna komma med anbud som företagen inte kan säga nej till.”

Färdig EU-förordning

Det finns redan en färdig EU-förordning för granskning av direktinvesteringar från länder utanför EU som träder i kraft i oktober i år. När inflytelserika EU-länder i juni 2017 gick ut med förslaget om en sådan samordnad och tuff granskning var frihandelsnationen Sverige direkt emot. ”Vi tycker det är en protektionistisk åtgärd”, förklarade dåvarande handelsminister Ann Linde. Men nu är vi med på båten. 

Därutöver har 14 EU-länder egna reglementen. En viktigt signal är att Tysklands förbundskansler Angela Merkel nyligen meddelade att reglerna mot känsliga förvärv ska skärpas.

Hela frågan har fått ökad aktualitet för många i och med coronakrisen. Den kopplingen görs av liberalen Olle Wästberg, tidigare bland annat statssekreterare i finansdepartementet, och förre socialdemokratiske finansministern Erik Åsbrink i en debattartikel i Dagens Nyheter den 2 april. 

De varnar för att svenska företag blir billiga att köpa när aktiekurserna faller kraftigt under pandemin. ”En risk är att auktoritära stater som Kina och Ryssland köper in sig i svenska storföretag för att vinna inflytande i Sverige. Regeringen måste nu skyndsamt vidta åtgärder för att förhindra detta.”    

Öppna påverkansförsök

Wästberg och Åsbrink hoppas att den svenska frihandelslinjen ska bestå, men skriver att det finns hot mot denna öppenhet. De hänvisar till vad Säkerhetspolisen skriver i sin årsbok för 2019: ”Vid sidan av det ryska underrättelsehotet har det blivit särskilt tydligt att Kina öppet försöker påverka grundlagsfästa fri- och rättigheter i Sverige.”  

När Säpochefen Klas Friberg nyligen presenterade årsboken varnade han också för att ”främmande makt” drar nytta av vår svåra situation under coronakrisen och att vi bland annat kan komma att få se påverkansoperationer och strategiska uppköp. Friberg påminner också om att Kina har lagar som gör att staten kan kräva av alla sina medborgare och företag att de bistår med information även när de är utomlands.   

Samtidigt uppger nyhetsbyrån Bloomberg att kinesiska och andra banker sett en snabb ökning av förfrågningar från kinesiska företag, flera av dem statliga, om lämpliga investeringsobjekt i Europa. Men Bloombergs källor vill vara anonyma. 

Förslag om statlig fond

Olle Wästberg och Erik Åsbrink anser också att Kina som världens näst största ekonomi har en tydlig strävan att utöva global påverkan genom just ekonomin. 

Artikelförfattarna föreslår bland annat att regeringen inrättar en fond som kan gå in och köpa aktieposter i företag som annars skulle hamna i utländsk ägo. Det är ett recept som EU:s kommissionär för konkurrensfrågor, Margarethe Vestager, också rekommenderar för de enskilda EU-länderna.

Nästa artikel i morgon: Thomas Lagerqvist och Frédéric Cho ger sina kritiska kommentarer till den svenska debatten om Kinas investeringar.  

Huvudkällor:

Bloomberg News. China’s Corporates Are Gearing Up in Europé for M&A Bargains, 07/04/2020. https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-04-07/china-s-corporates-are-gearing-up-in-europe-for-m-a-bargains

Bohman, V., Nymalm, N., (2020). Kinesiska investeringar i Sverige: från framgång till fara? Internasjonal Politikk (Norsk Utenrikspolitisk Institutt), februari 2020.https://tidsskriftet-ip.no/index.php/intpol/article/view/1794

Dagens Industri. (2018, 27/03). Kinas maktambitioner i väst oroar Jacob Wallenberg. https://www.di.se/nyheter/jacob-wallenberg-om-kina-vi-far-inte-vara-naiva/

Europeiska kommissionen. (2019). EU-China – A strategic outlook: European Commission and HR/VP contribution to the European Council. https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/communication-eu-china-a-strategic-outlook.pdf

Foreign Policy (2020). China Is Bargain Hunting – and Western Security Is at Risk, 15/04/2020. https://foreignpolicy.com/2020/04/15/china-is-bargain-hunting-and-western-security-is-at-risk/

Försvarsberedningen. (2019). Värnkraft: Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. Slutrapport från Försvarsberedningen. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2019/05/ds-20198/

Hellström, J., Almén, O. & Englund J. (2019). Kinesiska bolagsförvärv i Sverige: en kartläggning. FOI Memo 6903. https://www.foi.se/rest-api/report/FOI%20Memo%206903

Jerdén, B., & Bohman, V. (2019). China’s propaganda campaign in Sweden, 2018–2019. UI Brief No. 4. Utrikespolitiska institutet. https://www.ui.se/butiken/uis-publikationer/ui-brief/2019/chinas-propaganda-campaign-in-sweden-20182019/

Kratz, A., Huotari, M., Hanemann, T., Arcesati, R. (2020). Chinese FDI in Europe: 2019 update. Rhodium Group & MERICS. https://www.merics.org/en/papers-on-china/chinese-fdi-in-europe-2019

Kommerskollegium (2020). Hindra utländska investeringar – så här ser reglerna ut för Sverige. 21/04/2020. https://www.linkedin.com/posts/national-board-of-trade_vilka-m%C3%B6jligheter-har-sverige-att-hindra-activity-6658283292736925696-o1nI

Skumsred Andersen, M., Sverdrup, U., Holdninger til utenlandske investeringar fra Kina i de nordiske land. 

Internasjonal Politikk (Norsk Utenrikspolitisk Institutt), februari 2020. https://tidsskriftet-ip.no/index.php/intpol/article/view/2086

Kristersson, U. & Wallmark, H. (2019). Regeringen är naiv om Kina. Dagens industri, 27/02/2019. https://www.di.se/debatt/regeringen-ar-naiv-om-kina/

Regeringen. Dir. 2019:50. Kommittédirektiv: Ett system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden.

Statens offentliga utredningar. (2019). Förbättrat skydd för totalförsvaret: Slutbetänkande av Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet. SOU 2019:34.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/06/sou-201934/

Svenska Dagbladet. (2018, 13/01). ”Kinesisk hamn i Lysekil äventyrar Sveriges försvar”. Tillgänglig 20/05/2019 på https://www.svd.se/kinesisk-hamn-i-lysekil-aventyrar-sveriges-forsvar

Säpo. (2020). Säkerhetspolisen 2019. Årsbok. https://www.sakerhetspolisen.se/publikationer/om-sakerhetspolisen/sakerhetspolisen-2019.html

Wästberg, O., Åsbrink, E. (2020). Risk att auktoritära stater nu tar över svenska företag. Dgens Nyheter, 01/04/2020. https://www.dn.se/debatt/risk-att-auktoritara-stater-nu-tar-over-svenska-foretag/

Kinas investeringar i Sverige (1) Larm i coronakrisens spår

Volvo Cars är helägt av kinesiska Geely.

Börskurser rasar när coronaviruset skapar oro. Flera svenska politiker ropar därför på skyndsam lagstiftning för att skydda våra strategiska bolag från bland annat kinesiska uppköp. På uppdrag av KinaNytt (Sweden-China Trade Council) tar vi ett helhetsgrepp i två artiklar om de kinesiska investeringarna och debatten i Sverige. Därefter ger två experter på affärer med Kina sina synpunkter.

Av AGNETA ENGQVIST och GÖRAN LEIJONHUFVUD

Larmet går. Pandemin urholkar börsvärdena för svenska företag. Då står kinesiska bolag med stor kassa redo att köpa billigt, varnar flera svenska politiker. Även Säpo talar om strategiska uppköp som en säkerhetsrisk under coronakrisen. Allt fler röster höjs för att påskynda den svenska lagstiftningen mot investeringar som kan hota den nationella säkerheten. 

Men hur överhängande är egentligen risken för en ny våg av uppköp? Och hur ser det ut med investeringarna från Kina idag? KinaNytt undersöker faktabilden och har följt debatten.

Farhågorna för en ny uppköpsvåg från Kina och andra länder kommer samtidigt som svenska regeringen har tillsatt en offentlig utredning för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Den ska vara klar på senhösten 2021.  

Regeringen motiverar utredningen med att strategiska uppköp eller investeringar i bolag inom kritisk infrastruktur eller känsliga teknologier kan riskera Sveriges säkerhet. Enligt direktiven till utredaren uppstår sådana risker särskilt när den utländska investeraren är statsägd – eller under statlig kontroll genom finansiering eller annat inflytande.

Ibland nämns också naturresurser och finansindustrin som särskilt skyddsvärda områden i den allmänna debatten.

De senaste veckorna har parti efter parti anslutit sig till krav på tillfällig lagstiftning i avvaktan på att den offentligs utredningen ska bli klar om ett och ett halvt år. Utrikesutskottet i riksdagen behandlar därför frågan om provisoriskt skydd mot investeringar med hänvisning till coronakrisen. 

Sveriges andel ökar

För närvarande samordnar även EU-länderna sina regler för att granska utländska förvärv. Kinesiska investeringar har minskat i Europa sedan 2016. Samtidigt har Sveriges andel ökat bland EU-länderna. 

Kinesiska IT-jätten Tencent äger 9.2 procent av Spotify.

Från att fokusera på framför allt bilindustrin siktar uppköpen från kinesiska bolag allt mer in sig på konsumentbranschen och på tjänster – områden som är mindre känsliga ur säkerhetssynpunkt. Trots ökad europeisk granskning av teknikrelaterade investeringar ligger IT fortfarande högt upp på inköpslistan.

Allt detta framgår av en färsk gemensam rapport från tankesmedjorna Rhodium Group (USA) och Merics, det vill säga Mercator Institute for China Studies (Tyskland).

De kinesiska direktinvesteringarna i de 28 EU-länderna (före Storbritanniens utträde) minskade med 33 procent på årsbasis under 2019 till 12 miljarder euro, cirka 113 miljarder kronor. Därmed är de tillbaka nere på 2013 års nivå. 

Hårdare granskning

En del av förklaringen till minskningen är att Peking 2016 tog vissa högprofilerade privata bolag i örat för att de gjort ”överilade och irrationella” stora uppköp utomlands. Regeringen beordrade helt enkelt bolagen att avveckla förvärven ifråga och införde hårdare granskning av kinesiska bolags utlandsinvesteringar. Sedan dess har kinesiska företag blivit mer försiktiga utomlands och det har blivit svårare för dem att få med sig bankerna, som själva har stora problem. Dessutom råder strängare regler för utförsel av valuta.

Ytterligare en trend är att andelen statliga företag bland de kinesiska investerarna i EU fortsatte att krympa. Den andelen var bara 11 procent 2019, den lägsta siffran sedan 2000.

Under fjolåret seglade Sverige upp som tredje största land för kinesiska investeringar bland EU-länderna. Det var till stor del tack vare Evergrandes investering på 830 miljoner euro i biltillverkaren NEVS, före detta Saab. Evergrande är Kinas näst största fastighetsbolag, som storsatsar på att bli ledande på att tillverka fordon som använder nya energikällor.

Norra Europa ökar

Samtidigt gick länderna i norra Europa om ”de tre stora” Tyskland, Storbritannien och Frankrike som största destination för kinesiskt investeringskapital. Till norra Europa räknar rapporten Baltikum, Danmark, Finland, Irland och Sverige. 

Författarna till rapporten från Rhodium och Merics tror inte på samma globala investeringsvåg från Kina som efter de två senaste kriserna som drabbat EU. Efter den globala finanskrisen 2008-09 passade statliga och privata kinesiska bolag på att investera i framför allt bolag inom råvaror och energi för landets ekonomiska utveckling. Det sammanföll med att Peking uppmuntrade bolagen att gå ut i världen. Och efter eurokrisen 2012-13 köpte kinesiska intressenter en rad strategiska europeiska tillgångar billigt.

Men en ”opportunistisk shoppingrunda” i samma stil är inte så trolig under eller efter corona, enligt forskarna bakom rapporten. De påminner om att kinesiska bolag generellt har problem med likviditeten idag och att Kinas tillväxt rasade under första kvartalet i år. 

EU skärper regelverk

Samtidigt har EU och många av de enskilda länderna reagerat snabbt med stödpaket för sina företag så att de ska kunna komma tillbaka efter Covid-19. Många europeiska länder har också på sistone stärkt de regelverk som ska skydda strategiskt viktiga tillgångar och teknologi. Dessutom kommer EU med skärpta riktlinjer i höst. 

Kinesiska investeringar utomlands kommer troligen igång senare på året. Men en återgång till toppnivåerna under 2015-16 är inte sannolik, sammanfattar forskarna.

På samma gång framhäver de en ny tendens med kinesiska bolag som börjar samarbeta med europeiska bolag eller universitet om forskning och utveckling. Den utvecklingen beror dels på trender i global ekonomi och innovation, dels på att de kinesiska företagen söker nya vägar när granskningen av direktinvesteringar skärps i Europa. Här måste vaksamheten också skärpas för att försvara strategiska intressen, enligt tankesmedjorna Rhodium och Merics.

Kinesiska investeringar i Sverige

Det finns idag 51 företag i Sverige som bolag i Kina inklusive Hongkong har köpt sedan 2002, enligt en omfattande kartläggning publicerad i november 2019 av Försvarets forskningsinstitut FOI. Det är fler förvärv än vad andra kartläggningar kommit fram till. Genom dessa köp kontrollerar kinesiska bolag även ett hundratal dotterbolag. 

Dessutom finns ytterligare 14 företag där kinesiska bolag skaffat minoritetsposter. Av de 65 identifierade bolagen (51+14) har 11 sedan förvärvstillfället gått i konkurs eller fått icke-kinesiska ägare.

Samband med kinesisk plan

I närmare hälften av fallen ser FOI-forskarna ett samband mellan vad de förvärvade moderbolagen sysslar med och de teknikområden som den kinesiska regeringen prioriterar i sin industriplan Made in China 2025. Till år 2025 ska Kina ha flyttat en bra bit uppåt i värdeskalan och vara mycket mer oberoende av utländsk högteknologi.

Landets senaste femårsplan 2016-2020 uppmuntrar företagen att investera utomlands och förvärva företag. Målet är att knyta an till globala värdekedjor, skaffa avancerad teknologi och komma över attraktiva varumärken. 

Den största kända kinesiska köpeskillingen i Sverige är Zhejiang Geelys förvärv 2018 av en minoritetspost i AB Volvo för uppskattningsvis 32 miljarder kronor. Näst störst är IT-jätten Tencents övertagande 2019 av 9.2 procent i Spotify för 22 miljarder kronor och därefter Zhejiang Geelys förvärv 2010 av Volvo Cars AB för cirka 18 miljarder kronor, enligt FOI-rapporten. 

De ackumulerade investeringarna från Kina i Sverige 2000-2019 uppgår till 7.3 miljarder euro eller 79 miljarder kronor, enligt Rhodium Group.  Summan motsvarar drygt 1.5 procent av Sveriges bruttonationalprodukt 2019. 

Siffran kan också jämföras med de tre europeiska länder som ackumulerat mest kinesiska investeringar sedan år 2000: Storbritannien 50.3 miljarder euro, Tyskland 22.7 miljarder euro och Italien 15.9 miljarder euro. 

I morgon: Den intensifierade svenska debatten om Kinas investeringar.

Huvudkällor

Bloomberg News. China’s Corporates Are Gearing Up in Europé for M&A Bargains, 07/04/2020. https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-04-07/china-s-corporates-are-gearing-up-in-europe-for-m-a-bargains

Bohman, V., Nymalm, N., (2020). Kinesiska investeringar i Sverige: från framgång till fara? Internasjonal Politikk (Norsk Utenrikspolitisk Institutt), februari 2020.https://tidsskriftet-ip.no/index.php/intpol/article/view/1794

Dagens Industri. (2018, 27/03). Kinas maktambitioner i väst oroar Jacob Wallenberg. https://www.di.se/nyheter/jacob-wallenberg-om-kina-vi-far-inte-vara-naiva/

Europeiska kommissionen. (2019). EU-China – A strategic outlook: European Commission and HR/VP contribution to the European Council. https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/communication-eu-china-a-strategic-outlook.pdf

Foreign Policy (2020). China Is Bargain Hunting – and Western Security Is at Risk, 15/04/2020. https://foreignpolicy.com/2020/04/15/china-is-bargain-hunting-and-western-security-is-at-risk/

Försvarsberedningen. (2019). Värnkraft: Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. Slutrapport från Försvarsberedningen. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2019/05/ds-20198/

Hellström, J., Almén, O. & Englund J. (2019). Kinesiska bolagsförvärv i Sverige: en kartläggning. FOI Memo 6903. https://www.foi.se/rest-api/report/FOI%20Memo%206903

Jerdén, B., & Bohman, V. (2019). China’s propaganda campaign in Sweden, 2018–2019. UI Brief No. 4. Utrikespolitiska institutet. https://www.ui.se/butiken/uis-publikationer/ui-brief/2019/chinas-propaganda-campaign-in-sweden-20182019/

Kratz, A., Huotari, M., Hanemann, T., Arcesati, R. (2020). Chinese FDI in Europe: 2019 update. Rhodium Group & MERICS. https://www.merics.org/en/papers-on-china/chinese-fdi-in-europe-2019

Kommerskollegium (2020). Hindra utländska investeringar – så här ser reglerna ut för Sverige. 21/04/2020. https://www.linkedin.com/posts/national-board-of-trade_vilka-m%C3%B6jligheter-har-sverige-att-hindra-activity-6658283292736925696-o1nI

Skumsred Andersen, M., Sverdrup, U., Holdninger til utenlandske investeringar fra Kina i de nordiske land. 

Internasjonal Politikk (Norsk Utenrikspolitisk Institutt), februari 2020. https://tidsskriftet-ip.no/index.php/intpol/article/view/2086

Kristersson, U. & Wallmark, H. (2019). Regeringen är naiv om Kina. Dagens industri, 27/02/2019. https://www.di.se/debatt/regeringen-ar-naiv-om-kina/

Regeringen. Dir. 2019:50. Kommittédirektiv: Ett system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden.

Statens offentliga utredningar. (2019). Förbättrat skydd för totalförsvaret: Slutbetänkande av Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet. SOU 2019:34.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/06/sou-201934/

Svenska Dagbladet. (2018, 13/01). ”Kinesisk hamn i Lysekil äventyrar Sveriges försvar”. Tillgänglig 20/05/2019 på https://www.svd.se/kinesisk-hamn-i-lysekil-aventyrar-sveriges-forsvar

Säpo. (2020). Säkerhetspolisen 2019. Årsbok. https://www.sakerhetspolisen.se/publikationer/om-sakerhetspolisen/sakerhetspolisen-2019.html

Wästberg, O., Åsbrink, E. (2020). Risk att auktoritära stater nu tar över svenska företag. Dgens Nyheter, 01/04/2020. https://www.dn.se/debatt/risk-att-auktoritara-stater-nu-tar-over-svenska-foretag/

Ny lag om Hongkong överskuggar viruskrisen på folkkongressen

Min analys för KinaNytt (Sweden-ChinaTrade Council) 22 maj 2020:

Nationell lagstiftning mot separatism och terrorism i Hongkong som kan utlösa en ny akut kris. Inget mål för tillväxten. Stor ökning av försvarsbudgeten trots djup ekonomisk svacka. Det är tre av nyheterna från öppningen av Kinas nationella folkkongress på fredagen. 

Det är i ett sällsynt komplicerat skede av Kinas moderna historia som kongressen har samlats för sin årliga session. Virusutbrottet i landet har sänkt ekonomin samtidigt som viruset har spritt sig över hela världen. Konfrontationen med USA trappas upp och både Hongkong och Taiwan är växande oroshärdar i Pekings ögon.

Osäkerheten om framtiden är så stor på grund av pandemin att regeringen för första gången sedan 1990 avstår från att sätta ett tillväxtmål för ekonomin. Det framhöll premiärminister Li Keqiang på fredagsmorgonen i sin årliga rapport om regeringens arbete.

Premiärminister Li Keqiang kom med bistra besked från regeringen.

I vanlig ordning kastade premiärministern några små köttben till utländska företag och investerare. Han talade om att ”alla bolag, kinesiska såväl som utländska, ska behandlas lika och kunna ägna sig åt rättvis konkurrens”. I ett dokument i tisdags lovade regeringen att öppna upp marknaden ”i en större skala, med en större bredd, och på ett djupare plan”. De utländska handelskamrarna i Peking har hört det förut och tycker att de fortfarande stöter på många hinder. 

Den nyhet som får mest vittgående internationella följdverkningar är att premiärministern bekräftade uppgifterna om att folkkongressen ska stifta en lag om ”nationell säkerhet” i Hongkong. Bakgrunden är att det prodemokratiska lägret i Hongkong sedan 2003 har lyckats fördröja sådan lokal lagstiftning med olika metoder. Nyligen ledde detta exempelvis till tumult i Hongkongs lagstiftande församling. 

Centralregeringen tar över i Hongkong

Nu tar alltså centralregeringen i Peking över uppgiften. Ingreppet betraktas som början på slutet på det relativa självstyre som Hongkong ska åtnjuta enligt territoriets egen grundlag. Hongkongbörsen stängde för dagen efter ett ras på 4.8 procent. Talespersoner för demokratiska partiet i Hongkong säger att ”principen om ’ett land två system’ är död och nu handlar det bara om Kina i Hongkong”. De talade också om ”den sorgligaste dagen i Hongkongs historia”. 

Fredagens besked innebär med all sannolikhet en ny het sommar när Hongkongbornas proteströrelse samlar ny kraft för att försöka försvara sina fri- och rättigheter. Det kan bli särskilt många gatuprotester inför valet till lagstiftande församlingen i september. Det blir även internationella konsekvenser. Exempelvis var USA:s president Donald Trump snabbt ute och varnade för ”en stark reaktion” om Kina gick vidare med lagen.

Premiärminister Li Keqiang sade att försvarsbudgeten ska öka med 6.2 procent i år. Det är i linje med höjningarna tidigare år, men ändå något som väckt en del uppmärksamhet med tanke på det ekonomiska läget. Militären har pläderat för en ökning, bland annat med hänvisning till spänningarna gentemot USA.

Akuta vardagsproblem

Mera akut för de kinesiska medborgarna är hur de är drabbade i sin vardagliga ekonomi. Mellan 70 och 130 miljoner av landets 1.4 miljarder invånare har blivit temporärt eller permanent arbetslösa, enligt olika utländska tankesmedjor. Det inkluderar många av de migrantarbetare från landsbygden som fram till årets början fyllde fabrikerna och byggarbetsplatserna i den heta tillväxtekonomin.   

Finansministern Liu Kun lovade nyligen att säkra sysselsättningen med en ”aktiv finanspolitik”. Regeringen har också lättat på vissa lånerestriktioner och ska ge ut nya statsobligationer. Skattelättnaderna från tidigare i år ska vara kvar till årets slut och låginkomsttagare får skjuta upp premierna för socialförsäkringen. Men många väntar på fler konkreta initiativ från myndigheterna.

Regeringen försöker gå en balansgång mellan stimulans och balans i ekonomin. Å ena sidan vill ledarna hjälpa folk att få en så stabil vardag att de kan öka sin konsumtion och därmed hjälpa tillväxten. Å andra sidan vill Peking inte skena iväg med ytterligare belåning. Statsskulden är hanterlig men företag, lokala regeringar och många medborgare är svårt skuldsatta. Maningar om sparsamhet för lokala myndigheter hör också till bilden.

Interna köpkraften viktig

Den interna köpkraften måste kanske ersätta stora delar av exporten. Detta för att få tillbaka tillväxten som backade med hela 6.8 procent under första kvartalet jämfört med samma period i fjol. Något liknande har inte hänt på årtionden. Prognoserna från bedömare landar på en tillväxt för helåret någonstans mellan 0 och 3 procent. 

Det är inte givet att alla Kinas handelspartners kommer tillbaka och återupprättar leveranskedjorna från före pandemin. Många utländska bolag verkar fundera på att skaffa leverantörer på närmare håll för att känna sig trygga.

Folkkongressen är två och en halv månad försenad på grund av pandemin som fortfarande präglar det stora mötet eftersom alla delegater bär munskydd. Sessionen är också förkortad och sker delvis per videolänk. Stämningen är ganska dämpad.

Nationella folkkongressen är Kinas motsvarighet till ett parlament. De 2 957 delegaterna är i realiteten handplockade av det styrande kommunistpartiet. Deras uppgift är att under några korta dagar godkänna vad partiledarna, särskilt president Xi Jinping, redan har bestämt. 

Pekings marionetter slår till när alla är upptagna av corona, arresterar Martin Lee

Min artikel i Dagens Nyheter igår den 26 april 2020:

Attackerna mot demokratin i Hongkong tilltar. Nyligen greps liberalen och advokaten Martin Lee. Göran Leijonhufvud porträtterar veteranen som blivit den unga protestgenerationens förebild.

”Äntligen”, sa Martin Lee, den 81-årige stjärnadvokaten som ofta kallas demokratins fader i Hongkong.. ”Äntligen. Jag känner mig lättad. I månader har jag bevittnat hur ungdomar har arresterats och åtalats medan jag kommit undan, jag kände mig faktiskt skyldig. Till slut har jag nu åtalats och jag ångrar ingenting.”

Martin Lee. Foto: AGNETA ENGQVIST

När han kom ut från polisstationen fri mot borgen var han samlad som vanligt. ”Jag är stolt över att gå demokratins väg tillsammans med dessa enastående ungdomar i Hongkong”, sa han. I samma svep arresterades ytterligare 14 ledande lokala politiker ur demokratiska lägret. Men detta är första gången under 40 år i politiken som Martin Lee åtalas.

Han startade kampen för demokratiska val redan under den brittiska kolonialtiden. Senare har han med fredliga medel utmanat kommunistiska partiets fjärrstyre från Peking. Utan hans och andra liberalers insatser hade systemet varit ännu mer bristfälligt. 

Martin Lee är skolad i den brittiska rättstradition som är så främmande för härskarna i Peking. Kampen för den förde honom in i politiken. 

På 1980-talet var han självskriven representant för lokalsamhället i den grupp som arbetade på en grundlag inför skiftet till kinesisk överhöghet 1997. Men när han stödde studentupproret i Peking 1989 stämplade Kina honom som ”uppviglare”. Han fick sparken ur gruppen.

På oklanderlig Oxfordengelska sa han då till mig: ”Jag vet inte vad som ska hända mig när Kina tar över. Jag är beredd på det värsta. Men jag kommer inte att göra dem den tjänsten att lämna Hongkong.” 

Inför övergången grundade han det första demokratiska partiet i den brittiska kolonin. Partiet vann stort i kampen om de få öppna platserna i parlamentet.

Men trots vissa valreformer gjorde trögheten i systemet att han tröttnade och avgick som partiordförande 2001. Då var ekonomiska dagsfrågor viktigare för gemene man än läget med Peking. Och då kunde Martin Lee med sin blida  aristokratiska framtoning framstå som fjärran från de breda folklagren.

En del klandrade honom för att inte ha skolat in nya krafter. Men dagens unga protestgeneration har slutit honom till sitt hjärta.

Internationellt har han envist fortsatt att skarpt försvara Hongkongbornas rätt till en viss autonomi enligt grundlagen. Peking hånar honom för att ”resa iväg bara för dyrka Buddor från väst”. Kommunistpartiet skyller nu gatuprotester och politisk opposition i Hongkong på utländsk inblandning. 

För drygt ett år sedan sökte jag upp Martin Lee igen på hans sobra kontor. Jag ville få hans bild av det allt mer kringskurna läget. Han var trött. Han hade stått i rätten hela dagen och försvarat en stridbar kollega. Men han samlade sig, angelägen att förmedla sin oro: 

”Kinas ledare bryr sig inte ett smack om Hongkong nu när de har det i sin ficka och har alltmer kontroll. De har inga kärnvärden kvar nu när de är världens näst största ekonomi, enda värdet är pengar.”

Än så länge, sa han då, är Hongkong i alla fall den enda kinesiska staden som i princip är ett rättssamhälle.

Men det går snabbt utför. Rättssamhället står under akuta hot, skrev han häromdagen i Washington Post: ”Pekings signaler på sistone om att Hongkong snarast måste införa nationella säkerhetslagar underminerar vår säkerhet. Vi skulle få godtyckliga paragrafer om uppvigling och förtal.” 

För fyra år sedan, inför det brittiska parlamentet, sa han att själva syftet med det brittisk-kinesiska avtalet 1984 om Hongkongs framtid kokade ner till att ”ingen medborgare skulle behöva frukta en knackning på dörren vid midnatt”. 

Nu har den knackningen kommit – fast för Martin Lee kom gripandet just när han återvände från sin morgonpromenad. Som bevismaterial beslagtog poliserna en T-shirt som han bar vid den största demonstrationen någonsin i Hongkong, den 18 augusti i fjol. För sitt blotta deltagande är han nu misstänkt för uppvigling.

Pekings marionetter slår till när alla är upptagna av corona. Att just Martin Lee arresteras signalerar ändå att Peking inte längre tar några hänsyn för att stärka sitt grepp om Hongkong. 

Göran Leijonhufvud 

Författare, sinolog och tidigare DN:s korrespondent i Kina och Hongkong.

Wuhans rika historia – Kinas hjärta slår igen

Foto: 射手座2017/Wikipedia/Creative Commons 2.0

Min artikel i HDSydsvenskan 15 april 2020:

Följ med Kinakännaren Göran Leijonhufvud till Kinas ekonomiska blodomlopp.

https://www.hd.se/2020-04-14/wuhan-kinas-hjarta-slar-igen

Försiktigt kryper Wuhanborna ur sin 76 dagar långa hårda karantän. Myndigheterna har börjat lätta på restriktionerna i själva epicentrum av coronavirusets utbrott. Videoklipp visar hur de djärvaste av stadens elva miljoner invånare, yrvakna och hålögda, återgår till sin utbredda frukostvana: en skål heta nudlar från något gatukök. Många hukar direkt på trottoaren och slurpar i sig. 

Lättnaderna kommer gradvis efter månadsskiftet. Några fler kategorier fick gå utanför bostaden. Och den 8 april kom den magiska dagen när Wuhanborna åter fick lov att lämna staden om de ville – och om deras hälsoapp visade grönt. Några tog en liten biltur utanför stadsgränsen redan vid midnatt bara för att känna på friheten.

Samtidigt vevar fabrikerna igång, några världsledande, andra gamla tunga industrimonster. Men skolor och universitet förblir stängda.

Wuhan är verkligen ingen vanlig mångmiljonstad bland andra i Kina. Om Peking är hjärnan, då är Wuhan hjärtat. Det är faktiskt ett hjärta med tre kammare, eftersom staden har bildats av de tre städerna Wuchang, Hanyang och Hankou. De tre växte upp kring en förgrening i Yangtzefloden, landets längsta. Vi kan se det som att denna tre städers stad kontrollerar stora kroppspulsådern Yangtze, en transportled som rinner från väster till öster med otaliga förgreningar. Kineserna ser floden som skiljelinjen mellan landets norra och södra delar. 

När sedan järnvägen från norra till södra Kina drogs härigenom, då var det som att en lika livskraftig pulsåder tillkommit. Så Wuhan är verkligen en skärningspunkt som kontrollerar Kinas ekonomiska blodomlopp.

Här fanns en stad redan på 200-talet. Den låg vid dagens Wuchang och var tidvis huvudstad i riket Wu. Staden var omstridd genom sitt strategiska läge, precis som Wuhan under 1900-talets böljande inbördeskrig. Samtidigt blev staden då Kinas huvudstad i ett par vändor. 

Under den japanska ockupationen blev Wuhan inkräktarnas högkvarter för hela centrala Kina från 1937. I krigets slutskede ledde det till skoningslösa amerikanska flygbombningar med civila offer och stor förödelse. 

Dessutom har återkommande katastrofala översvämningar alltid förföljt invånarna – tills världens största damm byggdes i Yangtze nära Wuhan. Den var kontroversiell men stod färdig 2008.

Startegisk knutpunkt

Läget som en strategisk knutpunkt bidrog också till att Wuhan spelade huvudroller i Kinas båda revolutioner under 1900-talet. Det var en osannolik kedja av händelser 1911 som gjorde slut på det flertusenåriga kejsardömet. Om man ville ändra på himlens mandat och störta kejsaren var detta ingen dålig plats att börja på – återigen med tanke på läget.

Slumpen spelade in. En upprorsman tappade en cigarrett som detonerade en bomb i en stor vapenarsenal. Andra rebeller svarade med eldgivning från andra stadsdelar. Kejsardömet störtades men mycket mer var det inte. De snabba framgångarna tog även de mest aktiva revolutionärerna på sängen. Den republikanska revolutionen urholkades. 

Utlänningarna och krigsherrarna var kvar och deras makt på inget sätt beskuren. Floden förmådde inte skölja bort engelsmännens kanonbåtar eller andra objudna gäster som monopoliserade den viktiga flodtrafiken. 

Till Wuhan kom 1927 en ung självlärd marxist vid namn Mao Zedong och byggde upp en bonderörelse – ”en gnista kan tända en präriebrand” som han sade. Den bidrog till kommunistpartiets maktövertagande 1949.   

”Särskilt grälsjuka”

Wuhan kallas en av Kinas stora grytor med i snitt 34 grader i juli. Det har också varit en politiskt het stad. Människorna i denna trakt sägs vara särskilt grälsjuka. Det har jag till och med fått höra av Wuhanborna själva.

Men författaren Wang Fang nyanserar bilden. I dag är hon 64 år och inbiten Wuhanbo sedan två års ålder. Hennes dagbok på nätet hjälpte många av stadens hårt prövade medborgare genom den värsta coronakrisen. En kväll i februari i år skrev hon:

”Ställ all världens städer framför mig och jag skulle bara se en. Det är som om du möter en folkmassa och bland oräkneliga främlingars ansikten skulle bara ett av dem le. Det ansiktet är Wuhan. Och de där bekymmerslösa uppriktiga Wuhanborna älskar att skratta utan orsak. De talar så snabbt och högt att andra tror att de grälar. Men nu är det många som lider och vi står hjälplösa.” 

En som hade ett särskilt förhållande till Wuhan var alltså Mao Zedong, som blev Kinas högste ledare efter revolutionen 1949. Han tog över en lyxvilla där mot slutet av sin levnad. Och han var så medveten om stadens och den långa flodens symbolvärde att han två gånger valde just Wuhan för ett fysiskt kraftprov. Första gången var i juni 1956. Genom att simma över den strida floden visade han sin vilja att bekämpa naturen och bryta Kinas underutveckling.

Bild: IISH / Stefan R. Landsberger / Private Collection

”Låt vinden rasa och vågorna slå, detta är bättre än att ströva i sysslolösa gårdar”, utropade han i dikten från detta tillfälle. Simturen förebådade det så kallade Stora språnget, som tvärtom blev ett ekonomiskt självmord. Det ledde till att cirka 45 miljoner människor svalt ihjäl.

Tio år senare upprepade Mao ändå flodsimningen i Wuhan. Han ville ingjuta mod i de unga ”röda garden” som skulle angripa hans ledande rivaler under den maktkamp som kom att kallas kulturrevolutionen (1966-1976). Han ska ha simmat drygt en mil innan han steg i land vid före detta brittiska tullhuset. Där hade klockorna tidigare spelat ”God Save the King”, nu blev det ”Internationalen”.

De överentusiastiska officiella rapporterna blev rent löjeväckande när de uppgav att ordföranden – vid 72 års ålder – simmat 15 kilometer rekordsnabbt. Men hans unga anhängare ifrågasatte ingenting, blinda av persondyrkan. Mao var ”den röda solen” i deras hjärtan.

Två gånger under kulturrevolutionen satte sig de lokala ledarna i Wuhan upp mot centralregeringen. Först var det den lokala militärbefälhavaren som 1967 vägrade acceptera att unga rödgardister hade ”rätt att göra uppror” mot etablissemanget. Han skickade ut en halv miljon arbetare i våldsamma bataljer med rödgardisterna och han kidnappade centralregeringens sändebud. Rent myteri alltså. Armén måste ingripa och återställa en viss ordning.

Systemfel

Sex år senare grävde båda sidorna i Wuhan upp stridsyxorna igen. Återigen blev staden en arena där falangerna i högsta ledningen i Peking spelade ut sina skarpa motsättningar genom ombud. Vanligt folk blev lidande. 

Ett systemfel i kommunistpartiets styre är den hierarkiska och slutna ordning som gör ledare på lägre nivå rädda att rapportera missförhållanden. En visselblåsare, den unge läkaren Li Wenliang i Wuhan, upptäckte i december i fjol det nya coronaviruset som han diskuterade med kolleger på internet. Han blev genast tystad. När lokala och nationella ledare mörkade utbrottet gick minst tre veckor förlorade och spridningen multiplicerades. 

Senare avled Li Wenliang smittad av viruset. Han är medborgarnas hjälte, medan de nationella ledarna tar åt sig äran för en lyckad ”krigföring” mot corona. 

Wang Fang. Foto: Caixin.

Apropå läkarna och sjukvårdarna som avled i frontlinjen mot corona i Wuhan och apropå den sexåriga pojke som efter flera dygn återfanns vettskrämd och inlåst i karantän ensam med sin döde farfar – men också apropå de senaste årtiondenas snabba ekonomiska, tekniska och fysiska utveckling i staden skrev Wang Fang i sin dagbok på nätet: 

”Måttet på en civilisation är inte hur höga dess byggnader är, hur snabba dess bilar är, hur avancerad dess teknologi är, eller hur många turister som landet kan skicka ut för att konsumera hela världens produkter. Det finns bara ett mått: hur du tar hand om de svaga och sköra.”

Göran Leijonhufvud är journalist och forskare. Han har varit baserad i Kina i flera omgångar sedan 1971.

Karantän i Wuhan avvecklas, industrin drar sakta igång

Min artikel i dag i KinaNytt (Sweden-China Trade Council).

Efter ett kvartal med det nya coronavirusets framfart säger Kinas regering att toppen i virusets spridning är passerad. Inga nya inhemska fall har rapporterats under flera dagar. Men i ekonomin sprider sig krisen fortfarande med rekordstora minus i tillväxtsiffrorna. Dock kan det kanske vända under andra kvartalet. En global återhämtning skulle kunna börja i Kina.

Politiskt har det varit en svår tid för president Xi Jinping, som på internet blivit anklagad för missgrepp i viruskrisens början.

ANALYS AV GÖRAN LEIJONHUFVUD,goran.leijonhufvud@gmail.com

Än så länge är presidenten försiktig med att utropa en seger i kampanjen mot viruset som han kallar ett ”folkkrig”. Nyligen besökte han Wuhan, elvamiljonerstaden mitt i Kina där smittan först bröt ut. Där sträckte han sig så långt som att viruset ”i stort sett är under kontroll”. 

I dag tisdag kom nyheten att de nedstängda transporterna till och från Wuhan åter ska öppna den 8 april. Det betyder att karantänen som gällt för hela staden är på väg att avvecklas.

Människor utanför den svårast drabbade provinsen Hubei går gradvis tillbaka till sina jobb. Två tredjedelar av företagen i landet uppges vara igång igen. Även en del migrantarbetare från vissa delar av Hubei har fått återvända till jobben i södra Kina.

Den ekonomiska tillbakagången under januari-februari var rekordsdjup. Viktiga indikatorer som industriproduktionen, investeringarna och detaljhandeln visade tvåsiffriga ras. För hela första kvartalet kan den nationella tillväxten backa för första gången sedan 1992. Det tror landets ledande finanstidning Caixin.

Under första kvartalet har de dåliga lånen åter ökat i banksektorn. Samtidigt väntas nio miljoner kineser förlora sina jobb i år, enligt Economist Intelligence Unit.

Utsikter i Pärlflodsdeltat

Vad finns det då för utsikter i Pärlflodsdeltat att få upp kapaciteten i ”hela världens verkstad” igen? En fingervisning om dagsläget kan vara den undersökning som Amerikanska handelskammaren genomförde bland 237 medlemsföretag i södra Kina. Nästan vart tredje företag har brist på insatsvaror, vissa har helt slut. Vart fjärde har brist på arbetskraft. 

Men svenska bolag är åter nyfikna på möjligheterna att komma igång i Kina. Företagen tror nu att ekonomin kommer att lätta först i Kina. De söker underleverantörer som kan ersätta de som de har i andra länder där det står still. De är inte längre så intresserade av att minska sitt beroende av Kina, enligt Joakim Abeleen, Kinachef på Business Sweden, i en intervju med Dagens Industri. 

De senaste veckorna har Business Sweden i Kina fått många förfrågningar. ”Kina kan absolut bli dragloket ur krisen”, säger Joakim Abeleen till DI.

En aning optimism

De svenska företagen på plats i Kina visar en aning optimism i den nya enkät som Business Sweden och Svenska handelskammaren genomfört. Se gårdagens artikel i KinaNytt.

Den kinesiska regeringen har varit relativt återhållsam med stödpaket. Det är inte alls som under den globala finanskrisen 2008 då Peking gick ut med enorma belopp. Försiktigheten denna gång beror på att landets ekonomi är mycket mera skuldsatt idag. Viktigaste initiativet under coronakrisen är ändå ett extra finansiellt stöd till landets små och medelstora företag, som är de mest utsatta idag. En annan åtgärd är skatterabatter på 1 500 exportprodukter.

Den nationalistiska Global Times, som är det styrande kommunistpartiets engelskspråkiga tidning, försöker muntra upp utländska företag. Tidningen påminde om Kinas stora valutareserv och skrev:

”Vårt land kommer inte bara att skapa det bästa affärsklimatet i världen, utan också svara för ökat skydd av immateriella rättigheter. Utländska bolag, privata firmor och statsägda företag får samma villkor… Kinas tillväxtmål på sex procent för helåret 2020 ligger fast.” 

Regeringen klandras

Regeringen och Xi Jinping har fått klä skott för hanteringen av smittokrisen. Under några dygn svämmade kinesiska internet över av folklig indignation och krav på yttrandefrihet, något som inte hänt på många år. Det var efter att den unge läkaren och visselblåsaren Li Wenliang avlidit sedan han själv smittats av coronaviruset. Även några akademiker har riktat skarp kritik till högsta ort för mörkningen i början av virusutbrottet.   

Visselblåsaren Li Wenliang slog larm redan i december om det nya viruset men blev beordrad att hålla tyst. Därmed förlorade myndigheterna i Wuhan och hela Kina veckor i kampen mot corona. Hans yttrande om att ”det borde finnas mer än en röst som hörs i ett sunt samhälle” blev mycket citerat. 

Corona har även fått stora utrikespolitiska följder. Utöver handelskriget med USA ser vi nu ett hetsigt propagandakrig. Officiella talesmän i Peking sade häromdagen att utbrottet kan ha orsakats av USA:s militär. Amerikanska soldater som deltog i de internationella militära idrottsspelen i Wuhan i november 2019 kan avsiktligt eller oavsiktligt ha planterat viruset, heter det. 

Kina har ingen skuld till virusutbrottet, enligt utrikesministeriets nye talesman Zhao Lijian på twitter. Donald Trump i Vita huset svarar med att konsekvent kalla corona för ”det kinesiska viruset”. 

I en intressant vändning försökte Kinas ambassadör i USA lugna ner känslorna på båda sidor. I en intervju med nyhetssajten Axios sade ambassadör Cui Tiankai att diplomater inte borde spekulera i coronavirusets ursprung, det är ett jobb för vetenskapsmännen. Han nämnde inga namn men adressen till några av hans twittrande kolleger i det kinesiska utrikesministeriet var tydlig.   

Ny upptrappning

I nästa upptrappning har Kina utvisat ett dussintal amerikanska korrespondenter, officiellt som vedergällning för restriktioner som Washington infört mot kinesiska medias representanter i USA. Tongångarna i Peking blir alltmer nationalistiska. 

Enligt utrikesministeriet i Peking borde omvärlden vara tacksam mot Kina som stängde ner hela städer och vidtog andra kraftiga åtgärder som gav andra länder tid att reagera.

Den kinesiska regeringen använder också coronas framfart till att bygga goodwill i omvärlden. Den har dirigerat olika former av akuthjälp till utvalda europeiska länder där Peking länge odlat kontakter och investerat som Italien, Serbien, Grekland, Polen och Irland.

Samtidigt har Global Times angripit Sverige för en ”ytterst oansvarig” linje i smittskyddsarbetet. Sverige har ”givit upp mot epidemin”, skriver tidningen. Kina har även haft starka synpunkter på andra länders smittskyddsarbete. 

PS. Kinesiska finanstidningen Caixin uppger att rapporteringen om inga nya coronafall under de senaste dagarna är något manipulerad. Om en person exempelvis testar positivt för viruset men inte har några tydliga symptom så kommer den personen inte in i statistiken.

Virus och virtuella kuvert

Stad efter stad sätts i karantän för att hejda spridningen av coronavirus i Kina under nyårshelgen. Miljoner människor tvingas i praktiken till reseförbud under inledningen av Råttans år som började i lördags. Många får ställa in besöket i hembygden. Kontakten med släktingarna får ske per mobil och internet. Virtuella röda gåvokuvert är en lösning. Här nedan följer min artikel om de virtuella kuverten i KinaNytt (Sweden-China Trade Council) i fredags den 24 januari.

Gamla traditioner skrotas och nya skapas i en rasande fart i dagens Kina. I morgon lördag börjar Råttans år i Kina. Inför nyårsafton har en batalj om ”virtuella röda kuvert” brutit ut. De traditionella röda kuverten med penninggåvor till yngre släktingar har gått online. 

Samtidigt har de blivit smörjmedel i en miljardrullning för internetjättarna som vill öka trafiken till sina sajter. Trenden startade så smått 2014 av den allsidiga mobilappen WeChat, men i år har alla gränser sprängts. 

Nätbolagen bjuder över varandra i att skänka bort virtuella kuvert med penninggåvor till användare och deras bankkonton. Över en miljard uppkopplade medborgare kan tävla om att lägga vantarna på internetkuverten.  

Traditionen att ge penninggåvor i röda kuvert (hongbao) är gammal. Kineserna har alltid sett den röda färgen som en lyckobringande färg. Ofta är det alltså äldre släktingar som ger dessa nyårsgåvor till den unga generationen. 

Men de förekommer även i andra relationer och sammanhang, till exempel alltmera som uppmuntran till företagens kunder. En annan vanlig variant numera är om någon har bjudit på en måltid, så skickar gästerna virtuella röda kuvert med lite pengar till värden. Allt detta är möjligt tack vare Kinas snabba utveckling av betalningar per internet med smarta mobiler. 

Toppnivå ikväll

Internetjättarna lägger nu ut mängder av röda kuvert för att locka till sig en massa övrig trafik under helgperioden. Den varar i två veckor för de flesta. 

Med särskilda appar kommer nätsurfarna att tävla om att lägga beslag på pengakuverten. Det gäller att vara snabb. Toppnivån i denna jakt kommer att nås under fredagskvällens stora nyårsgala på den nationella tevekanalen CCTV. Den galan lockade 1,1 miljarder tittare i fjol.

Först ut i nyårsracet var videoappen Kuaishou som redan i december meddelade att den släpper 1 miljard yuan, motsvarande 1,376 miljard kronor, i röda kuvert. Kuaishou är officiell rödkuvert-sponsor för nyårsgalan. Bakom appen står nätjätten Tencent som också driver WeChat.

Provocerade konkurrenten

Utspelet från Kuaishou provocerade videokonkurrenten Douyin, populärt i Sverige som Tiktok, att lova släppa nyårskuvert för 2 miljarder yuan. Det kanske får sökmotorn Baidu, ”Kinas Google”, att se ut som en snåljåp med ett löfte på bara 500 miljoner yuan i sina hongbao

Alibabagruppen har större muskler med Alipay och ehandelssajten Taobao. De tänker spendera sammanlagt 2,5 miljarder yuan i detta speciella lopp. Taobao är också en av nyårsgalans officiella sponsorer.  Sponsorkontrakten för nyårsgalan år alltid en riktig kassako för statliga CCTV.  

”Att strössla med pengar under nyårshelgen är ett kostnadseffektivt sätt för internetföretagen att snabbt öka trafiken. Konsten är sedan att hålla kvar besökarna därefter”, säger nätanalytikern Zhang Dingding på Sootoo Institute till  det amerikanska nätverket Medium. 

Virus oroar

Många kinesers glädje inför nyårshelgen förmörkas av det allvarliga coronavirus som fortsätter att skörda nya offer i Kina och utomlands. Regeringen tar till extraordinära åtgärder. Flera städer i provinsen Hubei har i princip isolerats från omvärlden, inklusive 11-miljonerstaden Wuhan där viruset först dök upp. 

Sammanlagt väntades kineserna göra 3 miljarder resor till hembygden och släktingarna kring nyåret. Kanske blir virtuella röda kuvert och ökad internetkontakt med släktingarna lösningen för dem som inte vill riskera ytterligare smittspridning.