Kulturskymning och felgrepp på Migrationsverket

Medan sommaren blåste förbi har vi, några akademiker, författare och kulturarbetare, pressat Migrationsverket på besked om de märkliga utvisningarna av två personer som berikat svenskt kulturliv med högkvalitativa bidrag.

Li Shaoying

Li Shaoying utvisad på oklara grunder.

Det är fråga om två duktiga yrkespersoner som båda fyller var sitt tomrum inom svensk arbetsmarknad och i vår kultursfär. De har uppträtt mönstergillt och försökt att svara upp mot allt som myndigheterna har krävt av dem.

Hur det gick? Döm själv. Här följer hela skriftväxlingen. Vår skrivelse har också gått till kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Utvisningarna raserar kulturellt kapital

Li Shaoying och Sirajul Islam är två duktiga yrkespersoner som båda fyller var sitt tomrum inom svensk arbetsmarknad och i vår kultursfär.

Utvisningsbesluten av dem uppvisar en syn på mänskliga rättigheter och individens integritet som är ovärdigt en rättsstat som Sverige, skriver flera kulturpersoner.

Ska Sverige överhuvudtaget ha någon arbetskraftsinvandring?

När det gäller spetskompetens inom teknik och vetenskap verkar svaret vara givet, men när det gäller andra arbetsområden som till exempel kultur tycks det inte vara lika självklart.

Och kan vi lita på Migrationsverkets bedömningar, eller ska godtycke och inkompetens bli vad som förknippas med myndigheten?

Vi är många som är oroliga efter flera ärenden där Migrationsverkets myndighetsutövning gett prov på sällsynt dåligt omdöme och Kafka-liknande agerande.

Här vill vi ta upp två flagranta fall. Den kinesiske medborgaren Li Shaoying invandrade till Sverige 2011 för att här börja utge kinesisk kvalitetslitteratur på svenska – en kulturgärning som sinologer och litteraturälskare varmt välkomnade.

Under sin tid i Sverige har Li Shaoying hunnit låta översätta och ge ut tre romaner och ytterligare två är under översättning.

Han har även hjälpt till att etablera ett unikt elevutbyte mellan Stockholms internationella Montessoriskola och skolor i Kina.

Trots att han skapat arbetstillfällen i Sverige, bidragit till svenska skatteintäkter och dessutom var i full färd med att skapa starkare kulturella band mellan Kina och Sverige, så nekades han den 4 juli 2014 förlängt arbetstillstånd.

Det finns många underliga vändningar i ärendet. Här tar vi bara upp ett par av dem. Migrationsverket påstår att man meddelat Li Shaoying sitt utvisningsbeslut från 4 juli 2014. Något sådant beslut har dock aldrig nått Li Shaoying och märkligt nog finns det inget dokument hos Migrationsverket som styrker att beslutet sänts till Li.

Beslutet hade ännu inte vunnit laga kraft när hans minderåriga son den 16 augusti 2014 felaktigt utvisades vid Arlanda på väg hem från ett sommarläger i England.

Utan närvaro av vare sig målsman eller advokat skickades Lis son till Kina och överlämnades till kinesisk gränspolis.

Migrationsverkets motivering till utvisningen var att Li Shaoying inte hade alla nödvändiga försäkringar i Sverige från första dagen som han fick arbetstillstånd här. Det här är dock ett krav som dels inte finns i lag eller praxis, och dels är omöjligt att uppfylla med tanke på den tid det tar att få svenskt personnummer samt att införskaffa svenska försäkringar.

Att bokförlagets kinesiska moderbolag under tiden hade skaffat fullgoda kinesiska försäkringar för Lis räkning beaktades inte. Mer om fallet Li Shaoying finns att läsa på professor Göran Malmqvists blogg.

Det andra exemplet handlar om den bangladeshiske medborgaren Sirajul Islam som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare i mars 2011.

Han var anställd som säljare och importör för butiken Brokiga Bengalen i Stockholm. Butiksägare är Christina Nygren, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet.

Under långvarig forskning och Sida-finansierat arbete i Bangladesh lärde Nygren känna många kunniga kvinnor som broderade, sydde och vävde ute i byarna.

Hon startade därför butiken för att sälja hantverksprodukter från kooperativ i Bangladesh. Sirajul Islam har med sin utbildning inom handel och redovisning samt sitt omfattande lokala nätverk varit helt avgörande för att sköta den löpande verksamheten och alla butikens kontakter med Bangladesh.

Dessutom har Sirajuls erfarenheter inom teater- och dansområdet varit en tillgång för Brokiga Bengalen Butik, som fungerar som ett litet kulturcentrum med regelbundna föreläsningar, sång- och dansföreställningar.

Sirajul Islam bor alltså i Sverige sedan 2011, har fast arbete, har betalat skatt från första arbetsdagen, är utan förseelser eller andra anmärkningar och ska därför, enligt svensk lag, få permanent uppehållstillstånd. Hans arbete på 75 procent uppfyller Migrationsverkets försörjningskrav och lönen har godkänts av fackförbund och genom kollektivavtal.

Sirajul Islam har aldrig uppburit bidrag eller annan ekonomisk ersättning från svenska staten.

Han utvisas nu med motiveringen att han begärt tjänstledighet för resor till Bangladesh under totalt 3,5 månader under fyra år i samband med nära anhörigas allvarliga sjukdom, dödsfall och begravning.

Migrationsverkets egna regler accepterar arbetsavbrott på upp till sex månader under en fyraårsperiod, men varken dessa regler, svensk lag eller kollektivavtal har följts vid handläggning och beslut i Sirajuls ärende.

Migrationsverket beslöt den 21 januari 2015 att avslå Sirajuls ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd och att utvisa honom från Sverige. Dock misslyckades man även i detta fall med att nå adressaten.

Sirajul fick informationen endast efter att han själv ett flertal gånger efterfrågat och slutligen besökt Migrationsverket för att få besked om beslutet. Inte heller hans arbetsgivare fick något meddelade om avslaget, trots att beslutet tydligt angav att kopia hade skickats till arbetsgivaren.

Migrationsverkets agerande i båda dessa fall är rättsosäkert och ovärdigt en rättsstat som Sverige.

Utvisningsbesluten uppvisar en syn på mänskliga rättigheter och individens integritet som inte överensstämmer med den hållning angående demokrati och likställdhet som Sverige gör gällande både inom landet och internationellt.

Här har vi två duktiga yrkespersoner som båda fyller var sitt tomrum inom svensk arbetsmarknad och i vår kultursfär. De har uppträtt mönstergillt och försökt att svara upp mot allt som myndigheterna har krävt av dem.

Vi kan inte stillatigande åse hur Migrationsverket raserar värdefullt kulturellt kapital eller ödelägger internationellt forskningsutbyte som mödosamt byggts upp mellan Sverige och berörda länder.

Vi uppmanar Migrationsverket att göra en kritisk granskning av sina rutiner och att tillämpa praxis så som den är tänkt. Hanteringen av ovanstående båda exempel strider direkt mot lagstiftarens uppenbara mening.

Göran Malmqvist, ledamot i Svenska Akademien och professor emeritus

Ann Mari Engel, generalsekreterare, Svensk teaterunion/Svenska Internationella Teaterinstitutet (ITI) samt ordförande i ITIs Action Committee for Artists Rights

Olof Ruin, professor emeritus i statsvetenskap

Michael Schoenhals, professor i kinesiska vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet

Lillemor Lindh, före detta samordnare för verksamheter inom kultur och media i Asien, Sida

Lena T Hansson, skådespelare och regissör

Peter Haber, skådespelare

Göran Leijonhufvud, journalist och författare

Agneta Pleijel, författare och professor

Christer von der Burg, fristående forskare och stiftelseordförande i Muban Educational Trust.

Cecilia Lindqvist, författare och professor honoris causa

Svar från generaldirektör Anders Danielsson, Migrationsverket:

Tack för er artikel,

Jag har inte möjlighet att närmare gå in på de bedömningar som har gjorts i de enskilda ärenden som ni tar upp. Det som kan vara värt att lyfta fram är det grundläggande rättssäkerhetsskydd som instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden erbjuder dem som söker arbetstillstånd i Sverige. När Migrationsverket avslår en ansökan om arbetstillstånd har den sökande möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten (migrationsdomstolen) som då tar ställning om det ska ändras eller inte. Förvaltningsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar och processen är ungefär densamma som för andra mål som avser överprövning av myndighetsbeslut. En förutsättning om man vill få sin sak överprövad är naturligtvis att kommunikationen i fråga om det fattade beslutet fungerar. När det gäller formerna för delgivning av beslut så finns väl utvecklade rutiner hos Migrationsverket. Med anledning av det ni skriver om att besluten inte har nått adressaten vill jag därför att rättsavdelningen granskar hur rutinerna har följts i dessa fall och om det finns något övrigt i hanteringen som har brustit. Vi strävar hela tiden efter att utveckla vårt arbetssätt och våra rutiner i syfte att ytterligare förbättra kvalitet och service för de sökande. Vi vill göra allt för att underlätta rörlighet och genom en snabb och korrekt handläggning se till att behov av arbetskraft inom olika områden blir tillgodosedda.

Med vänliga hälsningar                                                                                                                               Anders Danielsson

www.migrationsverket.se

– – – – –

Till Generaldirektör Anders Danielsson                                                                          Migrationsverket.

Vi har den 17 augusti 2015 mottagit ditt svar på vår skrivelse den 6 augusti 2015 och ber att få framföra nedanstående synpunkter.

  1. I ditt brev hänvisar du till

”det grundläggande rättssäkerhetsskydd som instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden erbjuder dem som söker arbetstillstånd i Sverige. När Migrationsverket avslår en ansökan om arbetstillstånd har den sökande möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten (migrationsdomstolen) som då tar ställning om det ska ändras eller inte.

Detta fungerar dock inte som tänkt. Migrationsverket gömmer sig bakom möjligheterna för personer att överklaga dess beslut till Migrationsdomstolen och hänvisar alla klagomål på beslut till domstolens ”överprövning”. Det finns tyvärr flera fall där domstolen inte tagit ställning till de dokument som de överklagande sänt till domstolen.  I andra fall går det inte att utläsa domstolens bedömning av de omständigheter som åberopas i överklagandet. Domstolen har inte heller kommenterat flera av de omständigheter varpå överklagandet vilar.

  1. ”När det gäller formerna för delgivning av beslut så finns väl utvecklade rutiner hos Migrationsverket.”

Tyvärr tycks de rutinerna mycket bristfälliga. Förutom de fall vi refererar till i vår skrivelse har efter publiceringen av skrivelsen i Expressen flera andra fall kommit till vår kännedom om personer som inte fått meddelande om avslag från Migrationsverket, förrän de själva åkt till verket och bett att få veta beslutet.

  1. Du skriver:

Jag har inte möjlighet att närmare gå in på de bedömningar som har gjorts i de enskilda ärenden som ni tar upp.

Detta är beklagligt. För om verket inte känner till omfattningen av och de bedömningar som gjorts av olika – ibland felaktiga – hanteringar av ärendena, så finns ingen möjlighet att rätta till rutinerna och uppnå en mer rättssäker hantering.

För undertecknarna av skrivelsen till Migrationsverket den 6 augusti 2015

Cecilia Lindqvist – – – – –

Om du vill fortsätta att följa min blogg, bläddra ner till ”Meta” i högra spalten och gå till ”Prenumerera” så får du mina inlägg i din mejlkorg.