Xi Jinping kan bli president på livstid

Five year plan

Kinas president Xi Jinping kan stanna vid makten så länge han vill. Det är innebörden av ett omvälvande beslut som kommunistpartiets centralkommitté bekräftade idag måndag. Hittills har presidenten och vicepresidenten bara kunnat sitta högst två femårsperioder. Den reformen tillkom för nästan 30 år sedan för att minska risken för ett riskabelt envälde som under tidigare ledaren Mao Zedongs sista årtionden fram till hans död 1976.

Den 64-årige Xi Jinping har avverkat fem år som president och väntades bli omvald för att sitta till 2023. Men nu ser det alltså ut som om han ska kunna förlänga efter eget tycke. Han har redan samlat på sig mer makt än någon ledare sedan Mao Zedong. Utländska kommentatorer talar redan om Xi Jinping som ”den nye kejsaren”.

Skillnaden mot Mao Zedong är att Xi Jinping styr över ett Kina som är ekonomiskt mycket starkare och som ökar sitt engagemang över hela jordklotet.

Det var kommunistpartiets centralkommitté som på måndagen gav det definitiva klartecknet till förändringen av Kinas konstitution, nämligen att begränsningen på två gånger fem år ska slopas. Det formella beslutet fattas sedan av nationella folkkongressen, som är landets motsvarighet till ett parlament. Folkkongressen samlas för sitt årliga möte om en vecka den 5 mars.

Xi Jinpings allt starkare ställning blir också tydlig när folkkongressen också ska fatta ett beslut om att inkludera hans ”tänkande om socialismen med kinesiska förtecken för en ny era” i författningen. Att presidenten ser till att slopa begränsningen av mandatperioderna kan eventuellt provocera andra grupperingar i högsta ledningen. Det var ändå den populäre reformarkitekten Deng Xiaoping som införde sådana regler i början av 1990-talet som ett steg bort från permanent enmansvälde.

Kritik och censur

Att Xi Jinping nu får ett obegränsat maktinnehav ledde genast till några kritiska synpunkter på sociala medier i Kina. innan censuren och partiets propagandister ingrep. Några inlägg på Weibo, den kinesiska motsvarigheten till Twitter, gick ut på att Kina nu blir som Nordkorea. De plockades snabbt bort och sökordet ”mandatperiod” fungerar inte längre. I stället lade partiorgan som Global Times och Folkets Dagblad ut texter på sociala medier där olika röster stödde förändringarna i konstitutionen.

En reform som ytterligare skärper kontrollen och övervakningen i samhället står också på dagordningen. En särskild nationell kommission upprättas för att övervaka alla statsanställda. Det ska också finnas motsvarande kommissioner på längre nivåer, som provinser, städer och län. Dessa organ ska stå över domstolsväsendet. Därför krävs en ändring av författningen som folkkongressen väntas rösta om under årets möte.

Syftet med detta nya system är bland annat att formalisera kampanjen mot korruptionen som hittills legat under kommunistpartiets disciplinkommitté. Med andra ord blir det en sorts domstol direkt under presidenten. Det är Xi Jinping som står bakom den intensifierade jakten på korrupta ledare, ett initiativ som gjort honom populär hos många kineser. Samtidigt har klappjakten varit ett sätt för Xi Jinping att göra sig av med några rivaler.

Den som varit Xi Jinpings verktyg mot korruptionen, hans gamle vapendragare Wang Qishan, kan bli den nye vicepresidenten enligt många uppgifter. Det blir i så fall ockå en bekräftelse på att partiets informella men länge etablerade praxis om att åldersgränsen för personer i ledningen ska gå vid 70 år. Wang är redan 69.

Vad gäller ekonomin väntar observatörer på signaler under folkkongressen om vilken tillväxt regeringen vill sikta på. Det kan också bli personbyten på ledande poster för riksbanken People’s Bank of China och i organ som övervakar bankväsendet och försäkringsbranschen.

Xi Jinpings närmaste ekonomiska rådgivare Liu He kan få en särskild roll i den nya kommittén för översyn av finansväsendet. Oron för en finansbubbla kvarstår hos många och statsskulden är drygt 260 procent av bruttonationalprodukten, en hög siffra internationellt sett.

Texten är min analys i dag för KinaNytt (Sweden-China Trade Council, sctc.se)

Offentligt gräl om utrikespolitiken

Ett ovanligt offentligt gräl har brutit ut om Kinas utrikespolitik. Den pensionerade diplomaten Wu Jianmin, som bland annat var ambassadör i Frankrike, har tagit chefredaktören för nationalistiska och populiistiska Global Times i örat.

Global Times ges ut av kommunistpartiets huvudorgan Fokets Dagblad. Global Times kommer ut både på kinesiska och engelska. Under chefredaktören Hu Xijin tidningen slagit in på en närmast hökaktig nationalistisk linje, särskilt i den kinesiska utgåvan.

Vid ett framträdande på Kinas diplomathögskola sade Wu Jianmin att en del texter i Global Times är ”mytcket extrema” och att de inte ger en fullständig bild av de komplicerade sammanhangen i världspolitiken.

”Många människor är fast i tankebanor om krig och revolutioner och de tänker alltid på att starta ett krig. Om de inte kan kriga mot USA så tycker de att Kina ska ge sig på Filippinerna”, sade veterandiplomaten som också en period var kinesiska regeringens officiella talesman.

Anspelningen på Filippinerna syftade på de konflikter som uppstått kring Kinas intensifierade kampanj för att befästa sitt grepp om flera omstridda öar och skär i Sydkinesiska sjön.

Chefredaktören Hu Xijin svarade i ett långt inlägg på internet att ”en del gammeldags kinesiska dpilomater” fokuserar bara på utvecklingen av fredligt samarbete med andra länder. Han hävdade att de aldrig rör vid känsliga frågor och bara upprepar utrikesministeriets budskap som papegojor.

Hu Xijin ser det som naturligt att media är mer hökaktiga än utrikespolitiken och att Global Times ger utrymme åt olika röster.

 

 

Kina varnar för Ukraina och demokrati

BildDen kinesiska regimen håller upp Ukraina som ett varnande exempel för sina medborgare. Se bara, alltför snabba politiska reformer leder enbart till kaos, hävdar Global Times i sin kinesiskspråkiga upplaga. Tidningen ägs och styrs av kommunistpartiet.

 

Ledarartikeln i Global Times säger att på den tiden Ukraina hörde till Sovjetunionen kunde den sovjetiska regeringen hålla ner spänningen mellan landets östra och västra delar.

 

Men självständigheten släppte loss de etniska och religiösa motsättningarna, anser tidningen. Resultatet är en stagnerande ekonomi och brist på utländska investeringar, enligt Global Times.

 

Tidningen gör sedan en jämför sedan med Kina, där etniska och religiösa spänningar i Xinjiang och Tibet hotar att splittra landet. Därför kan en demokratisering i Kina bara komma steg för steg, är slutsatsen i Global Times.