Soldater eller apor i nyårsgalan?

644x322(ByContainerAndImageFill_CutTopBottom_Transparent_True_False_Undefined)

Inte alla nyårsfirare uppskattar en repris på den stora militärparaden.

Min krönika i dagens Helsingborgs Dagblad:

Fler apor och färre soldater. Det verkar vara ett allmänt önskemål inför världens största tv-show, nämligen nyårsgalan på Kinas stora statliga nationella tv-kanal. Den brukar attrahera 700 miljoner tittare.

Vid midnatt natten till måndag övergår Getens år till Apans år i den kinesiska kalendern. Nyårsgalan på tv pågår som en maraton inför tolvslaget.

När jag säger 700 miljoner tittare är det en sanning med modifikation. I televisionens barndom i Kina på 1980-talet var tittarna trollbundna av showen. Men i dag är det alltmer så att några hundra miljoner familjer bara har föreställningen som bakgrundsunderhållning med de äter och umgås. Så säger i alla flera av mina vänner i Peking.

Samtidigt engagerar ändå nyårsgalan fortfarande. Den har blivit ett fast fenomen som många yngre och medelålders älskar att hata. Den grova politiska propagandan, de stela leendena, de överarbetade frisyrerna och kläderna, de sökta skämten och den föråldrade musiken – det är sådant som ger många ett adrenalinpåslag och leder till många sarkastiska inlägg på internet.

De senaste två åren har producenterna insett att de riskerar att tappa den yngre publiken. De har sprängt in lite folk i modekläder och ett par harmlösa popgrupper.

I år gick många skribenter på sociala medier i taket när de fick veta att ett viktigt inslag blir att återskapa militärparaden den 3 september i fjol. Det var då som Kina firade 70-årsdagen av segern över Japan i andra världskriget.

Paraden var något av en nationalistisk orgie där inte minst landets nya fina vapen visades upp. Men den hör inte hemma i nyårsgalan, enligt många inlägg på Weibo, den kinesiska  motsvarigheten till Twitter.

Däremot finns det en stark opinion för att visa Apkungen, den gamla skojfriska berättelsen om en apa som följde med en munk på en äventyrlig färd från Kina till Indien för att hämta heliga buddistiska skrifter.

Och nyårsgalans hatälskande publik vill då absolut se sin särskilda favoritskådespelare Zhang Jinlai i rollen som Apkungen i årets show. Men det verkar inte som om de får sin vilja igenom.

Enligt kinesiska medier som följt frågan dag för dag på Weibo hotar ”miljoner tittare” att bojkotta galan sedan de sett en bild som deras favorit själv lagt ut på sajten. Bilden visar när han repeterar för en annan show än galan. Folkstormen växte till en orkan och statliga tevebolaget tvingades stänga av sin kommentarfunktion på Weibo.

Ingen har förklarat varför Zhang Jinlai inte bjöds in till nyårsgalan. Under tiden twittrar tittarna sådant som:

”Varför ska vi se på en militärparad när vi vill se apor?”

Eller: ”Allt jag vill se är Apkungen!”

Människor födda i Apans tecken – vart tolfte år – anses vara särskilt intelligenta och kluriga. Kan de trots allt få sista ordet på Nyårsgalan?

            Om du vill fortsätta att följa min blogg, bläddra ner till ”Meta” i högra spalten och gå till ”Prenumerera” så får du mina inlägg i din mejlkorg.

Militärparad ska visa makten

Militärparad 1999

Så här kan det se ut på torget vid Himmelska fridens port senare i år. Bilden är från paraden på nationaldagen 1999, folkrepublikens 50-årsdag.

President Xi Jinping fortsätter att höja sin egen och Kinas profil. Han blir huvudpersonen vid en stor militärparad i Peking senare i år, troligen i september. Det blir ett tillfälle för honom att markera sin ställning som överbefälhavare och ytterligare stärka sitt grepp om militären. Troligen kommer han att stå på podiet till Himmelska friden port och hälsa soldaterna som marscherar förbi på den stora paradgatan.

Det handlar också om att Kina vill visa upp sig som en regional makt rustad till tänderna och som en supermakt i vardande.

Anledningen till manifestationen är 70-årsminnet av andra världskrigets slut, enligt utrikesministeriet. Ledarna för “relevanta länder” kommer att bjudas in, liksom FN:s generalsekreterare.

Ett av huvudmotiven är säkert att påminna kineserna och hela världen om Japans skuld till Kina sedan ockupationen under andra världskriget. De senaste åren har den kinesiska marinen ökat sin närvaro i Gula havet och Sydkinesiska sjön. Det har lett till territoriella konflikter och sammanstötningar med grannländerna.