Ödesdigert val på Taiwan utmanar Pekings planer

President Tsai Ing-wen på valmöte. Lyckas hon bli omvald idag?

Min artikel för KinaNytt (Sweden-China Trade Council):

Taiwan går till ett ödesdigert presidentval i dag (11 januari). Utgången riskerar att ytterligare öka spänningen mellan Peking och den lokala regeringen på Taiwan. Stabiliteten i regionen kan i värsta fall hotas och USA har redan en roll i händelseförloppet. Det kan också bli störningar i det omfattande ekonomiska utbytet mellan de båda sidorna av Taiwansundet.

Segertippad är den sittande presidenten Tsai Ingwen. Hon avvisade nyligen bryskt den kinesiske presidenten Xi Jinpings inbjudan till samtal om en återförening mellan Kina och Taiwan – ön som Peking räknar som en provins i Kina. men som i praktiken varit självstyrande i 70 år.

Vid slutet av inbördeskriget i Kina 1949 flydde det förlorande Nationalistpartiet KMT (kuomintang) till Taiwan. KMT styrde länge diktatoriskt men Taiwan har gradvis infört en fullvärdig och livfull demokrati. 

Presidenten Tsai Ingwen representerar Demokratiska progressiva partiet, DPP. Partiet är  KMTs mångåriga konkurrent. KMT och DPP har turats om vid makten i ett par årtionden. 

Kärnan i KMT är de fastlandskineser som flydde till ön 1949-50 och deras ättlingar. Trots sin gamla motsättning till det styrande Kommunistpartiet på fastlandet är KMT mera öppet för samarbete med Peking i dagens läge än vad DPP är.  

Stommen i DPP är den majoritet av befolkningen som funnits på ön i flera hundra år. Partiets yttersta målsättning är att göra Taiwan oberoende från Kina, medan regeringen i Peking alltså betraktar ön som en utbrytarprovins som någon dag måste återförenas med fastlandet.

Sätta fart

Xi Jinping vill på allvar sätta fart på den processen. I ett stort tal i januari 2018 erbjöd han Taiwan samtal om en lösning enligt samma modell som i princip gäller i Hongkong sedan 1997, nämligen ”ett land, två system”. Det betyder att Taiwan skulle återförenas med Kina och lyda under regeringen i Peking, men få behålla sitt nuvarande politiska och ekonomiska system, åtminstone under en övergångstid.

Tsai Ingwen har tackat bestämt nej. I ett mycket skarpt nyårstal den 1 januari i år tog hon återigen avstånd från förslaget. Hon hänvisade till det senaste halvårets sammanbrott i Hongkong ”där invånarna har visat att ett land, två system absolut inte fungerar… Det är ingenting för Taiwan”. Ju mer oron ökat i Hongkong, desto mer har Tsai Ingwens opinionssiffror stigit.

Samtidigt säger presidenten att hon ändå vill ha en dialog med Kina, men i så fall på jämlika villkor och med ömsesidig respekt. 

Handeln mellan fastlandet och Taiwan är betydande. Den svarar för cirka fem procent av Kinas utrikeshandel. Taiwan har en befolkning på 23,5 miljoner, men är ändå Kinas sjunde största handelspartner. Det finns närmare 100 000 taiwanesiska investeringsprojekt igång på fastlandet. Taiwan svarar för 3,7 procent av investeringarna utifrån. 

Svidande nederlag

Tsai Ingwen och DPP led ett svidande nederlag i lokalvalen på Taiwan för ett år sedan. Missnöjet handlade om hennes impopulära reformer på arbetsmarknaden och inom pensionssystemet. Hon tog direkt ansvar för nederlaget och avgick som partiordförande. 

Ändå har hon på ett år vänt på opinionssiffrorna genom att ta spjärn mot Xi Jinpings utspel och på vad hon kallar ”Pekings ökande diplomatiska offensiv mot Taiwan, de militära påtryckningarna, och annan inblandning och infiltration”. Hon målar också upp en bild av omfattande påverkan och desinformation från fastlandet på sociala medier, något som verkar oroa många väljare.

Hon framstår nu som den enda kandidat som står upp emot vad många uppfattar som hotet att sväljas av det kinesiska Kommunistpartiet, enligt valanalytiker i Taiwans huvudstad Taipei.

KMTs kandidat Han Kuo-yu hade en klar ledning i opinionen för ett år sedan. Han betraktades då som partiets räddare. Nu ligger han hela 20 procentenheter efter Tsai Ing-wen.  

Den sittande presidenten har också drivit en skicklig valkampanj på sociala medier och verkar ha sitt starkaste stöd i åldersgruppen 20-29 år, enligt de senaste undersökningarna. 

Hennes kampanj är rörlig, avspänd och ovanlig, medan KMT framstår som ett mera gammalmodigt parti.

Unga för självständighet

Bland de unga väljarna vill hälften ha ett självständigt Taiwan. I befolkningen som helhet nöjer sig 58 procent med status quo, alltså självständighet i praktiken. 90 procent avvisar ett land, två system.

Medan förhållandet till Kinas centralregering i Peking är alltmer ansträngt har relationerna med USA förbättrats med Donald Trump i Vita huset. ”Förbindelserna har aldrig varit så bra”, sade Tsai Ingwen på ett valmöte.

Trump har stiftat lagar som gör det möjligt att ha ett utbyte på högre nivå med civila och militära representanter för regeringen på Taiwan. Detta trots att USA erkänt att Peking har överhöghet över Taiwan i och med att Washington upprättade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina år 1979.  

Ökad vapenförsäljningDonald Trump har också ökat försäljningen av vapen till Taiwan. Ytterst är syftet med dessa vapen att avskräcka Peking från angripa Taiwan med vapenmakt. Det strategiska spelet kring Taiwan drivs nu med allt högre insatser från Peking, Washington och Taipei

Taiwan: Både Kina och USA höjer tonläget

Min analys i KinaNytt i dag:

Frågan om Taiwans framtid får ny aktualitet. Detta sker i skuggan av toppmötet i morgon tisdag mellan Donald Trump och Kim Jong Un, och även i skuggan av den akuta handelstvisten mellan USA och Kina. Samtidigt ökar Kinas president Xi Jinping trycket mot Taiwan. Ön är självstyrande i praktiken, men Kina vill återförena Taiwan med fastlandet. Detta blir alltmer angeläget att döma av tongångarna från Peking, som faktiskt även berör svenska företag och myndigheter.

Kinakarta

En känslig invigning av ett uppgraderat amerikanskt regeringskontor i Taiwans huvudstad Taipei på tisdagen komplicerar frågan, som i värsta fall kan utvecklas till en regional krishärd.

Invigningen av American Institute i Taipei blir känslig eftersom regeringen i Peking ser Taiwan som en utbrytarprovins sedan slutet av inbördeskriget 1949. Då flydde det förlorande Nationalistpartiet (Kuomintang) till ön medan Kommunistpartiet grundade Folkrepubliken Kina på fastlandet.

Inofficiell ambassad

American Institute i Taipei har alltid har betraktats som en inofficiell ambassad. Där arbetar till exempel tjänstemän från amerikanska utrikesdepartementet. Med andra ord kan den nya, större och imposanta byggnaden ses som en manifestation av fortsatt amerikanskt stöd – eller till och med ökat intresse – för Taiwans de facto självstyre.

Ett tag ville Donald Trump skicka en hög företrädare för sin regering till ceremonin i Taipei. Uppgifter om detta utlöste skarpa varningar från inofficiella talesmän för regeringen i Peking. Nu verkar USA-presidenten ha tänkt om och skickar en lägre tjänsteman. Trump vill inte reta upp ”sin vän Xi Jinping” ytterligare i ett läge när han dels utmanar Kina i handelskonflikten, dels behöver Kinas stöd för att förmå Nordkorea att nedrusta sina kärnvapen.

Varma förespråkare

Samtidigt finns det några varma förespråkare för Taiwan i Donald Trumps administration, inte minst den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton. Presidenten själv stack förresten ut hakan redan på sin allra första dag i ämbetet. Då tog han nämligen emot ett gratulationssamtal från Taiwans president Tsai Ing-wen. Det var en form av officiell kontakt som Washington dittills noggrant avhållit sig ifrån för att inte störa Peking genom att ge mellanstatlig legitimitet åt regeringen i Taipei.

Tsai Ing-wen från Demokratiska folkpartiet DPP besegrade motkandidaten från Kuomintang i presidentvalet i januari 2016. DPP är ett parti som i princip förespråkar självständighet för Taiwan. Relationerna med Peking har försämrats sedan Tsai Ing-wen kom till makten, även om hon inte driver frågan om självständighet för närvarande. Hon försöker behålla det pragmatiska ekonomiska utbyte som växt fram med fastlandet de senaste årtiondena.

Men opinionen på Taiwan har svängt och stödet bland medborgarna för en formell självständighetsförklaring är nu mer än dubbelt så stort som för en återförening. Taiwanbornas aptit på att gå ihop med den kinesiska enpartistaten minskar när de ser hur Peking bland annat sviker löften om demokratiska val i Hongkong efter övergången till kinesiskt styre där.

Spela ut Taiwankortet

Att USA skulle kunna höja sin profil i Taiwanfrågan fick vi en indikation på i januari 2016. Den blivande nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton publicerade då ett debattinlägg i Wall Street Journal dagen efter att Tsai Ing-wen hade blivit vald. Där föreslog han att USA skulle hota med att uppgradera relationerna med Taiwan för att tvinga Kina att begränsa ”sin aggressivitet i Sydkinesiska sjön”. Washington kan ”spela ut Taiwankortet”, tyckte Bolton.

Donald Trump har hunnit godkänna vapenförsäljningar till Taiwan för motsvarande 11.5 miljarder kronor. Han har också skrivit under en lag som gör det möjligt för höga företrädare för administrationen att besöka ön. Tankesmedjor i Washington talar om ”en enorm goodwill gentemot Taiwan från den nuvarande administrationen”. De beskriver ”en genuin övertygelse” om att Taiwan är under väldigt tryck från Peking.

På ett regionalt säkerhetsmöte i Singapore nyligen passade USA:s försvarsminister Jim Mattis på att kritisera Kinas ”expansiva verksamhet” i Sydkinesiska sjön. De kinesiska representanterna på mötet fick också höra Mattis utlova fortsatt amerikanskt stöd för Taiwan. Det ska ske genom att förse regimen där med ”försvarsvapen och nödvändiga insatser för att upprätthålla ett tillräckligt starkt självförsvar för ön”.

Upprätthålla dialog

För att sätta kraft bakom orden planerar Washington att som en markering snart sända ett örlogsfartyg genom Taiwansundet som skiljer ön från fastlandet, uppger nyhetsbyrån Reuters. Trots sådana signaler räknar både Washington och Peking med att den amerikanske försvarsministern ska genomföra ett planerat besök i Peking senare i år. Så båda sidor verkar ändå angelägna om att upprätthålla en dialog.

Det är dock tydligt att Xi Jinping prioriterar Taiwanfrågan mycket högre än sina företrädare och ökar trycket för återförena ön med folkrepubliken. Steg för steg har han höjt tonläget och uppmuntrat en nationalistisk propaganda med återföreningen med Taiwan som en höjdpunkt. Därmed bygger han upp förväntningarna bland medborgarna om att det är dags att skrida till verket.

Genom att Xi Jinping sett till att slopa begränsningarna i mandatperioderna för presidentposten kan det underlätta för honom att förr eller senare genomföra återföreningen.

Största militärövningen

Presidenten skulle tvinga fram ett övertagande genom exempelvis blockader, bojkotter och internetkampanjer – utan att enda skott avfyras. Den taiwanesiska ekonomin har blivit mycket beroende av utbytet med fastlandet. Men en regelrätt invasion är alltid ett alternativ som Pekings talesmän antyder.

I april i år genomförde Kina sin största marina militärövning någonsin och det var i närheten av Taiwan. Landets enda hangarfartyg deltog, dessutom ett 50-tal örlogsfartyg och 76 stridsplan. Manövern avslutades med övningar med skarp ammunition. Uppvisningen var säkert en reaktion på bland annat amerikanska kongressens godkännande i fjol av att amerikanska marinfartyg kan besöka taiwanesiska hamnar.

De allra flesta länder erkänner att Taiwan hör till Kina, däribland Sverige. Nu när Kinas globala makt ökar kan de flesta aktörer i omvärlden finna sig i fullbordat faktum – efter pliktskyldiga protester om återföreningen skett med tvångsmedel.

Svenska företag påverkas

Kina bevakar alltmer energiskt att utländska företag och myndigheter framställer Taiwan som en del av Kina. Annars hotar sanktioner. I företagens och myndigheternas dokument och webbprofiler måste det stå ”Taiwan, Kina”, ingenting annat. På kartor måste ön ha samma färg som Kina, Hongkong och Macao. Det får inte bara stå ”Taiwan”.

Såväl svenska Skatteverket som SAS har fått krypa till korset.