Författare förklarar Hongkongs särdrag

Xi Xi är en av de författare som valt att beskriva Hongkong som en surrealistisk parallell värld.
Xi Xi är en av de författare som valt att beskriva Hongkong som en surrealistisk parallell värld. Den flytande staden är ett ett måsterverk.

Min essä i dagens HD-Sydsvenskan

Vad angår oss texter från en liten plats där invånarna lever under minst sagt speciella villkor? Litteraturen från Hongkong har inte precis trängt igenom mediebruset. Men den är allmängiltig, den bearbetar hur det är att vara människa där framtiden är oviss. Invånarnas tillvaro är absurd, för det är sagt att de får bara vara fria till år 2047 då Kina tar över totalt. Lokala författare väljer då att beskriva vardagen som en surrealistisk parallell värld.

Plötsligt har vi i Sverige fått ett brett urval av översatta noveller, romankapitel och dikter från Hongkong. Under sommaren har tidskrifterna Karavan, Orientaliska studier och Dissidentbloggen öppnat ett fönster till ett litterärt rum som kryllar av liv, energi och oro.

Kinas ingrepp mot yttrandefriheten i Hongkong de senaste åren motiverar detta fokus. Det hjälper oss att få en djupare kulturell, historisk och emotionell förståelse av vad som ligger bakom sommarens protestvåg.

Ta novellen Den flytande stadenav Xi Xi, en hyllad veteran. Mästerligt beskriver hon i tolv scener hur invånarna försöker finna sig till rätta i en stad som svävar fritt mellan himmel och jord. 

I en scen knyter hon an till Askungesagan och vad som kan hända vid midnatt. Novellen är skriven 1986, två år efter att kolonialmakten Storbritannien avtalade med Kina om att återlämna Hongkong – över invånarnas huvuden. Midnatt i novellen kan anspela på den ångest som många Hongkongbor kände inför tolvslaget natten till den 1 juli 1997. Det var då staden bytte ägare och blev en ”särskild administrativ region” inom Kina. 

En surrealistisk komplikation i den flytande staden är att speglarna bara visar betraktarens rygg. Det skapar ovisshet för den som söker sin identitet. Stadens småborgare i novellen går då in för hårt arbete som skapar välstånd. ”De anstränger sig till det yttersta tills de riskerar att slukas av det materiella ägandets svarta hål.”

Dessa alienerade invånare påminner om den tidigare bilden av Hongkongborna såsom apolitiska och enbart intresserade av pengar. Sommarens massiva demonstrationer för att värna yttrandefriheten slår hål på den myten.

En annan drömlik berättelse är Den resande familjenav Dorothy Tse, en allegori om hur påfrestningarna kring och efter återföreningen med Kina skingrar en hel familj. 

I Karavans temanummer med översättningar till svenska möter vi också ett storverk i den kinesiska kulturkretsen. Det är Kartbokenav Dung Kai-cheung. Bokenutgår från att framtida forskare studerar gamla kartor av den försvunna staden Victoria (Hongkong). De presenterar motstridiga teser om stadens historia. Författarens poäng är att hålla fram Hongkong i sin egen rätt. Han glider inte över staden som ”en lånad plats på lånad tid” som det hette i den koloniala berättelsen.

Visst är Kartbokenett stort påhitt, men författaren passar också på att ösa ur Hongkongbornas verkliga lokalhistoria med berättelser, kärlekssånger och dokument — skärvor av tillhörighet till platsen, om än flyktig. 

Karavan intervjuar också deckarförfattaren Chan Ho-kei. Han har en trogen läsekrets men påstår helt kallt att ”Hongkong är en kulturell öken”. Folk har inte tid att konsumera kultur. Ändå  säger han att det faktiskt finns många bra författare och konstnärer. På så sätt är kulturen i högsta grad levande. ”Men det krävs andra sätt för att nå ut. Folk vill ha ’munsbitar’ som går fort att läsa.” 

Ofta har berättelserna från Hongkong kringflackande inslag. Migration är en del av stadens blodomlopp. Flyktingarna från svälten eller politiken i Kina byggde metropolen. När det sedan krisat med Peking har flera flyttat till något västland utan att helt överge Hongkong.

En underbart närvarande lyrisk essä i Orientaliska studier visar hur en klan fortfarande kan kretsa kring tre poler: Hongkong, den sydkinesiska hembyn och något västland. Släkten besöker troget förfädernas gravar i ursprungsbyn och ställer fram mat och sprit. Essän av Ting J Yiu kretsar kring sanna och påhittade minnen från dessa besök. Detta var under tiden som hon själv förvandlades från lyckligt barn i Hongkong till trumpen tonåring i Nya Zeeland. Numera bor hon i Sverige med examen i transnationellt kreativt skrivande.

Dissidentbloggens fullmatade temanummer behandlar framför allt den inskränkta yttrandefriheten. Kina kidnappade 2015 den Hongkongbaserade svenske förläggaren Gui Minhai och hans fyra medarbetare. Den kuppen kastar en lång skugga över hela tryckeribranschen och bokhandlarna, där självcensuren ökar. Gui Minhai har snart suttit fyra år inlåst i Kina utan rättegång.

Fallet Gui Minhai har en djupt symbolisk och avskräckande betydelse i hela den kinesiska världen. De tre tidskrifterna visar oss vilka litterära verk som världen riskerar att mista om yttrandefriheten blir ytterligare beskuren. Dessa svenska tribuner påminner oss om att Hongkongs sak också är vår. Akut.  

Faktaruta

Karavan.Tidskriften verkar för ökad kunskap om litteratur från Afrika, Asien och Latinamerika. Utges av Föreningen Karavan.  

Orientaliska studier.Tidskriften utges av Orientaliska föreningen vid Stockholms universitet och firar 50 år. Temanumret om Hongkong är på engelska.

Dissidentbloggen. Utges av Svenska PEN. Temanumret är ett samarbete med PEN Hongkong. 

Hongkong

Drygt sju miljoner invånare på en yta som är en tredjedel av Gotland. Ledande finans- och hamnstad.

Under formeln ”ett land två system” ska Hongkong åtnjuta en hög grad av autonomi som särskild administrativ region inom Kina fram till 2047.