Folkkongressen: nedtonad rapport fick börsen att falla

Min artikel idag för KinaNytt (Sweden-China Trade Council):

Det var en nedtonad arbetsrapport som premiärminister Li Qiang levererade till Kinas nationella folkkongress på tisdagen. Kongressen motsvarar ett parlament och samlas bara en gång om året för att godkänna högsta ledningens redan fattade beslut.

Premiärministern (på bilden ovan) försökte inte dölja huvuddragen i den ekonomiska krisen, men kom inte heller med en klar inriktning för vägen framåt. Marknaderna reagerade negativt och Hongkongbörsen föll snabbt med 3 procent.

Av GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Till utländska investerare och utlänningar bosatta i Kina kom Li Qiang med vissa löften. Fler sektorer ska öppnas för investerare utifrån, till exempel telekommunikationer och sjukvård. Dessutom ska tröskeln för utländska investeringar i tillverkningsindustrin helt avskaffas, enligt rapporten.

Premiärministern sade också att Kina ska ”åtgärda” de hinder som utländska företag möter när det gäller flödet och åtkomsten av data fram och tillbaka över gränserna. Även möjligheterna att deltaga i statliga upphandlingar ska ses över. Han tillade att det ska bli lättare för utlänningar att bo, arbeta och studera i Kina.

Men signalerna från Peking vad gäller möjligheterna att söka kinesiska data är motsägelsefulla. Bara några dagar före mötet antog folkkongressens ständiga utskott ett tillägg till lagen om statshemligheter. Den lagen har på senare år använts i rättsprocesser mot en del utländska affärsmän och konsulter som försökt få fram data inför investeringsbeslut. Paragraferna är vagt formulerade och därmed godtyckliga.

Helt ny kategori

Hädanefter har lagen ett tillägg med en helt ny kategori som begränsar rätten att söka så kallade ”arbetshemligheter”. Utländska företag som vill göra due diligence kan bara vänta och se vad detta innebär.

Samtidigt i förra veckan deklarerade det styrande Kommunistpartiets högsta maktorgan, politbyrån, att den politiska miljön ska bli både ”transparent och förutsägbar”.

Den ambitionen verkar inte ligga i linje med beskedet att den traditionella presskonferensen med premiärministern på kongressens sista dag slopas. Pressmötet har i 30 år varit det enda tillfället på året då både inhemska och utländska journalister har kunnat ställa frågor till en hög företrädare för regimen. Premiärministern räknas som nummer två i Kommunistpartiets rangordning.

Stärka partiets ställning

Flera kommentatorer ser beslutet som ytterligare ett led i att stärka partiets ställning i förhållande till regeringen. Premiärministerns och regeringens uppgift har ju hela tiden varit att i praktiken genomföra högsta partiledningens beslut – det vill säga vad partichefen och landets president Xi Jinping bestämmer. Så den röst som ska höras blir de linjetal som Xi Jinping väljer att hålla vid de tillfällen som det passar honom.

Som väntat satte Li Qiang årets mål för tillväxten i ekonomin på cirka 5 procent. Det är samma siffra som i fjol, men den blir svårare att uppfylla med tanke på att ekonomin nu utgår från en högre bas samtidigt som regeringen räknar med 3 procents inflation. 

Premiärministern beskrev den ekonomiska krisen i stora drag och pekade på negativ påverkan som ökat utifrån – läs framför allt handelspolitiska spänningar gentemot USA. Han sade att nya problem dyk upp efterhand och lägger sig ovanpå redan existerande djupa strukturella problem. ”Så återhämtningen efter pandemin har varit svår.”

Krisbranscherna

Li Qiang gick inte in i detalj på kristecknen, men det handlar alltså först om fastighetsbranschen i djupt fall, den som tidigare svarat för hela 20-25 procent av tillväxten. För första gången sedan 2019 inkluderade premiärministerns rapport inte Xi Jinpings mantra om att ”bostäder är till för att bo i, inte för spekulation.” Så ledningen tycker väl att det nu är för sent att försöka tala branschen tillrätta efter rader av konkurser.

Andra kristecken är exporten som sjönk under helåret i fjol för första gången sedan 2015, lägsta siffran för utländska direktinvesteringar på 30 år, låg inhemsk konsumtion, en skakig privat sektor och hög ungdomsarbetslöshet.

Premiärministern har flera gånger offentligt avvisat den vanliga lösningen med ett jättestort krispaket med betoning på infrastruktur. Tillväxten ska i stället vara hållbar och balanserad.

Sänkt styrränta

I februari kom i alla fall den största sänkningen av styrräntan på fem år. Och på tisdagen avslöjade premiärministern att regeringen lanserar ett ultralångt särskilt obligationslån på 1 biljon yuan (1,44 biljoner kronor) för 2024 med förlängning de närmaste åren. Det ska stödja nationella strategier”, sade han. Ekonomiska bedömare var på tisdagen tveksamma till hur långt dessa ingrepp hjälper.

Det är ett skifte vi bevittnar, skrev Michael Pettis, finansprofessor vid Pekinguniversitetet, nyligen:

”Kinas ledare öser pengar på tillverkningsindustrin, eftersom fastighetsbranschen, som en gång drev på ungefär en femtedel av ekonomin, har blivit en bromskloss sedan 2022. Ledarna har nu ett fokus som de kallar ’de tre nya tillväxtmotorerna’, nämligen elektriska fordon, batterier och förnybar energi.”

Höga och låga tankar inför Drakens år

Min artikel i KinaNytt (Sweden-China Trade Council, sctc.se) 2024-02-08. Här lätt uppdaterad:

Många kineser gläder sig åt långhelgen hela denna vecka. Många har särskilda förväntningar. I lördags började Drakens år enligt den kinesiska kalendern. I år väntas en kraftig ökning av resandet jämfört med de senaste åren som hämmades av pandemin.

Myndigheterna räknar med 1.8 miljoner resor ut från eller in i landet varje dygn mellan 10 och 17 februari, alltså den period då alla anställda kineser har ledigt.

Av GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Spådomarna om ekonomin inför den kraftfulla Drakens år är ganska optimistiska i asiatiska medier. Och de kineser som tror på tolvårscykeln av djurtecken väntar gärna med att skaffa barn till Drakens år. De hoppas att barnen ska förknippas med den mytologiska drakens makt, styrka, vitalitet och charm, enligt horoskopen.

Samtidigt välkomnar ledarna i det styrande Kommunistpartiet med öppna armar om det blir ett tillskott av flera små drakar i år. Landet har sedan länge ett underskott i befolkningstillväxten med en stor åldrande befolkning.

En berömd person född i Drakens år är Julius Caesar, den romerske kejsaren som kom till denna världen år 100. Andra kända drakar är Martin Luther King, François Mitterrand, John Lennon, Ringo Star, Harry Martinsson samt höjdhopparna Kajsa Bergqvist och Stefan Holm.

Djur i tolvårscykeln som anses gå bra ihop med Draken är Apan, Råttan och Grisen. 2024 är närmare bestämt Trädrakens år som förknippas med utveckling, dock ofta långsam.

Trög ekonomi, ökad turism.

Den kinesiska ekonomin har gått trögt sedan de hårda restriktionerna mot covid slopades. Intressant nog öppnar regeringen i Peking nu för ökad turism utifrån för att ge tillväxten lite mer luft under vingarna. De senaste månaderna har Kina slutit avtal om reciproka visumfria besök upp till 30 dagar med 23 länder.

Det gäller bland annat Frankrike, Tyskland, Italien, Thailand, Malaysia och Singapore. Samtliga är länder som får många besökare från Kina under nyårsveckan att döma av bokningarna. Tyvärr verkar Sverige få vänta lite på ett avtal om visumfria besök.  

Men inte alla kinesiska medborgare har råd att resa utomlands. Det stora flertalet, miljoner och åter miljoner, besöker gärna släktens hemby eller turistar på hemmaplan.

Enda chansen träffa familjen

För närmare 200 miljoner migrantarbetare som arbetar långt från hembygden blir långhelgen kring nyåret extra betydelsefull. Det är deras enda möjlighet att vara med familjen som är kvar i byn. Det finns till exempel cirka 80 miljoner barn i byarna som har sina föräldrar långt borta resten av året.  

Ganska många familjer i stad och land är oroliga för ekonomin. Häromdagen plockade Kommunistpartiets huvudorgan Folkets Dagblad bort en artikel på sin hemsida. Den hade legat där konstant sedan 2016 och trumpetade ut att Kina år 2024 skulle sälla sig till höginkomstländerna i världen. Men en sådan status verkar ju ändå dröja.

Missnöje på internet, ny börschef

Uppmärksamma nätskribenter reagerade med att lägga ut den bortplockade texten igen på internet och bifoga ironiska kommentarer i stil med ”Äntligen har jag hittat något att glädja mig åt inför nyåret!”. Eller hårdare: ”Bostadssektorn kollapsar, börsen kollapsar, men jag visste inte att inkomsterna tydligen stiger.”

I sista stund före helgen utnämnde partiet en omvittnat duktig tjänsteman, Wu Qing, till chef och övervakare för landets båda börser. De senaste veckorna har missnöjda småsparare vädrat sin ilska över börsraset. På två år har börserna tappat 60 procent av sitt värde.

En säker spådom är i alla fall att Kinas medborgare hoppas på mera luft under vingarna i år.

./.

Ny bok om Xi Jinpings ekonomiska filosofi – Hur ska utländska företag förhålla sig?

Ordet ”Xiconomics” dyker då och då upp som ett nyckelord i rapporteringen om den kinesiska ekonomin under president Xi Jinping. KinaNytt presenterar här en ny bok som analyserar begreppet.

 Vad är Xiconomics egentligen? Vad är huvuddragen i president Xi Jinpings ekonomiska politik, xikonomin på svenska om man så vill? Och hur ska olika typer av utländska företag förhålla sig till Kina? I en uppmärksammad bok tacklar den brittiske professorn och sinologen Andrew Cainey sådana frågor utifrån nya infallsvinklar.

Andrew Cainey har även en bakgrund som rådgivare åt utländska företag i Kina. Och han råder dem att planera för en starkt föränderlig framtid i landet.

Bokens titel är: Xiconomics. What China’s Dual Circulation Strategy Means for Global Business.

AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Även kinesiska media använder termen xikonomi för den ”ekonomiska filosofi” som Xi Jinping utvecklat sedan han blev Kommunistpartiets ledare 2012. Hans linje beskrivs av partipressen som ”holistisk och inriktad på människorna”. Holistisk betyder då att Xi skulle se samhället som en helhet skild från de ingående beståndsdelarnas egenskaper.

”Fina ord, men vad betyder de egentligen i praktiken”, kommenterar Andrew Cainey i ett samtal om boken nyligen med kolumnisten Christopher Marquis.

Cainey kan också se holistiska inslag i president Xi Jinpings program. ”Det handlar om fördelningen av välfärden och om nationell säkerhet och en starkare roll för ideologi nu”, säger han. Cainey tillägger att Xi som partichef förutom alla andra nyckelposter till och med har tagit makten över tillämpningen av den ekonomiska politiken. Den har tidigare vilat hos respektive premiärminister i regeringen.

Dubbla cirkulationer

Det var på våren 2020 som Xi Jinping lanserade strategin om den dubbla cirkulationen. Ekonomer har länge betraktat världsekonomin som ett flöde som cirkulerar mellan olika ekonomiska aktörer och enheter. Men så här resonerar Xi enligt Andrew Cainey: ”Låt oss dela världen i två delar. Det finns den interna cirkulationen, alltså den inhemska ekonomin, och det finns den externa cirkulationen som äger rum i hela världen.”  

Idag kommer världen ut från ett par årtionden av ökande så kallad ”sömlös globalisering” där nationsgränser skulle betyda allt mindre, enligt Andrew Cainey. Nu ser han hur ”alla aktörer såsom företag och nationer inklusive Kina, USA och Europa återigen blir mer medvetna om den dubbla cirkulationen med ’hemma’ och ’övriga världen’. Vi är i stället inne i en period av frikoppling, avglobalisering och minskat risktagande”.

Intern cirkulation och stabilitet

När Xi Jinping lanserade sin strategi 2020 var han tydlig med att den interna cirkulationen skulle vara stöttepelaren eller huvudfåran framför den externa. Den inhemska konsumtionen,  den teknologiska kapaciteten och självförsörjningen skulle öka – allt i och för sig målsättningar som introducerats till och från tidigare.

Idag går mycket ut på att stärka den nationella säkerheten. Just stabiliteten  är en utgångspunkt som presidenten gillar att klistra på vilken verksamhet det än gäller.

Samtalet mellan Andrew Cainey och Christopher Marquis mynnar ut i att Xi och hans medhjälpare har stora problem med att få fart på konsumtionen. Och det särskilt på sistone, när tillväxtmotorn hackar i omstarten efter de strikta restriktionerna mot covid-19. Kineserna har blivit mer osäkra på framtiden och fortsätter att spara sina pengar och deras konsumtion ligger på en klart lägre andel av BNP än i andra länder.

Ökad otrygghet

Familjernas ekonomiska otrygghet ökar efter några av Xi Jinpings uttalanden på sistone, påpekar Andrew Cainey. Apropå debatten om att stärka sjukförsäkringarna, vården och pensionerna för den ökande andelen äldre varnar Xi för ”överdrivet välfärdstänkande”. Och apropå den ökande arbetslösheten bland de yngre säger presidenten åt ungdomarna att de får väl flytta ut på landet och chi ku, det vill säga ”äta bitterhet” som tidigare generationer tvingats göra.

Vad gäller den teknologiska utvecklingen verkar partiet enligt Cainey och Marquis kväva många initiativ från större företag för att behålla greppet och den heliga nationella säkerheten. XX I stället finansierar ledningen till exempel jättelika investeringar centralt uppifrån för att öka produktionen av halvledare. Det är projekt som skapat både korruption och slöseri enligt Cainey.

Det finns flera aspekter på hur den interna cirkulationen implementeras som Andrew Cainey tar upp i boken. Men han ser en en stor tröghet i den inhemska konsumtionen och fläckvis i den teknologiska utvecklingen.

Råd till utländska företag i Kina

Andrew Cainey har varit Kinarådgivare åt företag och regeringar i över två årtionden, bland annat via tankesmedjor som amerikanska Boston Consulting Group och brittiska Royal United Services Institute. Han är också grundare och chef (director) för UK National Committee on China. En period var han rådgivare åt riskkapitalister i Singapore. Han talar och läser kinesiska.

I den nya boken undersöker han och medförfattaren Christiane Prange fyra kategorier av utländska företag med anknytning till Kina:

Sourcers ärföretag som var med när allt började och många byggde upp försörjningskedjor i Kina med billig arbetskraft för storskalig produktion och export. Ett exempel är Apple som jobbat med taiwanesiska Foxconn som legotillverkare på fastlandet.

Localizers är företag som antingen byggt upp försörjningskedjor eller vill lokalisera sig och blomstra på en konkurrensutsatt marknad som Kina för att där sälja storskaligt. Ett bra exempel är Volkswagen som tidigt kapade åt sig en stor del av den kinesiska bilmarknad som skulle visa sig växa så snabbt.

Ett annat multinationell storbolag är svensk-brittiska Astra Zeneca som har Kina som sin nästa största marknad efter USA. Bolaget firade sitt 30-årsjubileum i landet i fjol. Vid en ceremoni i Wuxi sade medicinjättens Kinachef Wang Lei, även global vice vd, att Astra Zeneca strävar efter att agera  patriotiskt i Kina och ”bli ett bolag som älskar Kommunistpartiet”.

”En sådan lokalisering väcker frågor”, kommenterar Andrew Cainey. ”Visst kan logiken verka lämplig för att lyckas i Kina, men hur fungerar det internationellt och hur ser högkvarteret på det?”

Exporters är företag som vill sälja i Kina men av olika skäl inte tillverkar där. Exempel är klassiska modehus och designföretag. De vill inte tillverka i landet av rädsla för kopiering, fast många drabbas ändå av intrång i de immateriella rättigheterna. Amerikanska Medtronics, världsledande inom medicinteknik, har valt att tillverka mycket i Kina, men samtidigt behålla produktionen av sin mest avancerade produkt utanför Kina.

Xi Jinping prioriterar som Andrew Cainey påpekat den interna cirkulationen, det vill säga att i princip ska inhemsk produktion gå före import. Men under den nuvarande ekonomiska krisen lovar Peking ”att utländska bolag som tillverkar i Kina ska behandlas likvärdigt”. Cainey kommenterar att det återstår att se hur det blir med det. 

Separators är företag som tittat på Kina men bestämt sig för att det är för komplicerat eller för svårt att anpassa sig. I själva verket kan de vara mer involverade än vad de tror i försörjningskedjor eller ha fler kunder än vad de tror. De borde kanske ta sig en ordentlig funderare enligt Cainey. Han tror att de företag som bara exporterar faktiskt har en nackdel. 

Vissa företag återfinns i mer än en kategori, men har oftast mest förankring i någon av dem. Adidas är ett bra exempel. Koncernen har etablerat en stark lokal försäljning på den kinesiska marknaden med kändisar som reklampelare och med en satsning på andra rangens städer. Samtidigt bildar kinesiska försörjningskedjor en inte obetydlig del av Adidas globala organisation. Men Andrew Cainey tror inte att bolaget skulle vinna på att slå ihop de båda verksamhetsgrenarna försäljning och försörjningskedjor i Kina. Han säger att kraven och möjligheterna är så olika i respektive sektor.

Andrew Cainey svarar på vilket råd han skulle vilja ge till ett bolag som funderar på att ge sig in i Kina:

”Allt handlar om förändringar och osäkerhet, nu mer än någonsin. Planera inte för framtiden som om det vore idag eller igår eller för några år sedan. Tänk på olika scenarier utifrån ekonomin, politiken och världsläget.”, svarar Cainey.

”Just nu är det mycket negativitet kring Kina. Helt klart finns det några betydande problem i landet. Det finns scenarier där allt kan bli mycket sämre, men också studsa tillbaka.”

Andrew Cainey slutar med att påminna om den politiska aspekten. Kina riskerar att få en drastiskt sämre ställning i USA om Donald Trump vinner presidentvalet där i år.

./.

Fotnoter

Boken Xiconomics. What China’s Dual Circulation Strategy Means for Global Business är skriven av Andrew Cainey och Christiane Prange. Den är utgiven på Agenda Publishing 2023.

Christine Prange är professor i internationell företagsstrategi vid flera universitet i och utanför Europa.

Samtalet mellan Andrew Cainey och kolumnisten Christopher Marquis arrangerades av den USA-baserade webbsajten The China Project, som nyligen tvingades lägga ner. Sponsorerna svek efter påtryckningar från å ena sidan amerikanska Kinahökar och å andra sidan representanter för den kinesiska regeringen.

Kristecknen hopar sig. Stödpaket vill lyfta landsbygd och utländska investerare

Min analys i KinaNytt (Sweden-China Trade Council) igår den 22 augusti:

Det har sannerligen inte saknats rubriker om Kina under den gångna sommaren. Det är ekonomiska kurvor som plötsligt pekar neråt igen. Det är också gamla bekanta som den skakiga fastighetsbranschen och den ökande arbetslösheten bland unga.

Kristecknen hopar sig och Kina har inte blivit det draglok efter pandemin som omvärlden hoppats på. Ledarna svarar nu med ett stimulanspaket för ökad rörlighet och öppenhet i ekonomin, särskilt för landsbygdens folk. Lättnader för utländska företagare och privata företag ingår också.

ANALYS AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Samtidigt ser vi en upptrappning av tjuv- och rackarspelet med USA och EU kring strategisk högteknologi. Och ett tonläge som skärps kring Taiwan.

Miljoner migrantarbetare ska få lättare att flytta till de nya medelstora städer som kinesiska regeringen planerar. Förhoppningen är att de ska bidraga till ökad konsumtion. Bilden är från centralstationen i Kanton 2012.

Mer ovanligt är att utrikesministern Qin Gang och två höga generaler bara försvunnit. Det kan tyda på misstankar om korruption eller på interna politiska spänningar. Samtidigt meddelade regeringens kommission för disciplinär övervakning att den häktat hundratals korrumperade höga tjänstemän på flera av de största statsägda bolagen.

Återhämtningen i ekonomin efter covidkrisen stagnerar. Den balanserar kring gränsen för en deflation som vissa tror kan bli lika långvarig som i Japan på 1990-talet. Tillväxten för andra kvartalet stannade på klena 0.8 procent. Både exporten och importen sjönk i juli jämfört med samma månad i fjol, beroende på minskad efterfrågan.

Arbetslösheten i städerna för unga mellan 16 och 24 år nådde i juni rekordhöga 21.3 procent. Det ledde till att nationella statistikbyrån meddelade att den inte längre tänker publicera sådan information. En annan statistisk serie som tydligen blivit känslig är de månatliga mätningarna av konsumenternas förtroende för ekonomin. Efter att ha publicerats i 33 år har även den stoppats.

Stimulanspaket

Som vid tidigare större kriser spekulerar bedömare om att ett megastort stimulanspaket kan vara i görningen. Men efter möten i kommunistpartiets politbyrå lade regeringen den 10 augusti fram ett mera realistiskt paket med 26 punkter som de styrande hoppas ska få hjulen att snurra igen för världens näst största ekonomi.  

I förra veckan kom så uppbackningen från Kinas centralbank som sänkte styrräntan med 15 baspoäng till 2.5 procent. Åtgärden kom oväntat efter en tidigare sänkning i juni och var den största sedan 2020.

Enligt stimulanspaketet ska det bland annat bli enklare för utländska affärsresenärer att söka visum vid ankomsten, liksom att få visum som gäller för flera besök upp till tre år. Förenklade regler för uppehållstillstånd ingår också.  

Brådskande

”Det är brådskande reformer som ska underlätta för både utländska och inhemska företag att bygga tillförlitliga försörjningskedjor igen”, sade Jia Tongbin, talesman för nationella immigrationsmyndigheten.

”Det är välkommet men inte tillräckligt för att komma tillbaka till nivåerna före pandemin”, kommenterade Jens Eskelund, ordförande för Europeiska handelskammaren i Kina. ”De utländska företagen efterlyser fortfarande mer transparens och förutsägbarhet hos myndigheterna.”

Europeiska handelskammarens egna enkäter visar att alltfler medlemsföretag planerar att flytta tillverkning utanför Kina. De påverkas av kvardröjande negativa effekter från de hårda restriktionerna under pandemin som slopades i slutet av 2022. Många företag är också störda av att kommunistpartiet på senare år ökat sin inblandning i den privata sektorn.

Omtvistad diskriminering

Lite mer i skymundan i utländska mediers bevakning blåser kommunistpartiets ledning nytt liv i en reform som till och från legat i malpåse i flera år. Den skulle kunna ge ekonomin en extra skjuts. Det gäller stora lättnader i det strikta systemet för mantalsskrivning (hukou) som i årtionden hindrat landsbygdens folk från att utveckla sin fulla potential.

Det var dåvarande partiordföranden Mao Zedong som införde systemet för att förhindra fattiga bönder att flytta till städerna i stora skaror under hungersnöden som bröt ut 1958. 

Sedan början av 1980-talet har sysselsättningen i industrin och den starka tillväxten i alla fall byggt på inflyttad arbetskraft från landsbygden. Antalet migrantarbetare i städerna har periodvis varit över 300 miljoner av en befolkning på drygt 1.4 miljarder. Nu efter pandemin beräknas siffran vara cirka 100 miljoner.

Andra klassens medborgare

Men dessa talrika migrantarbetare får alltså inte mantalsskriva sig i städerna, även om de i praktiken kan bo flera år eller permanent på samma plats.

De får då ingen tillgång till den samhällsservice som de mantalsskrivna stadsborna åtnjuter, till exempel sjukvård, pensioner eller skolor för barnen. Så migrantarbetarna håller nere sin konsumtion och sparar sina pengar till sådana poster. De förblir kopplade till hembyarnas svagare sociala tjänster. De är helt enkelt andra klassens medborgare.

Flera kinesiska ekonomer och debattörer har länge rekommenderat att systemet för hukou ska skrotas för att locka ännu fler från landsbygden att bosätta sig i städerna där de skulle få en bättre trygghet.

Uppmjukning för tillväxt

Det skulle i sin tur öka den inhemska konsumtionen och därmed tillväxten – i stället för att regeringen lutar sig mot överdrivna investeringar i infrastruktur och fastigheter som vid tidigare kriser.

Målsättningen att mjuka upp strikt hukou finns inskriven i nuvarande femårsplan 2021-25, men det har gått trögt, delvis på grund av covid. Det nya krispaketet dammar av planerna på en seriös reform av mantalsskrivningen och regeringen vill se nya förslag till åtgärder på plats i städerna redan till månadsskiftet. På sikt kanske detta blir det mest omvälvande inslaget bland de 26 punkterna.

 ./.

Kan Kina lansera bättre klimatpaket än EU?

Prenumerera för att fortsätta läsa

Prenumerera för att få tillgång till resten av det här inlägget och annat prenumerantexklusivt innehåll.

Är du redan prenumerant?

Dubbla böcker speglar brustna Kinadrömmar

Prenumerera för att fortsätta läsa

Prenumerera för att få tillgång till resten av det här inlägget och annat prenumerantexklusivt innehåll.

Är du redan prenumerant?

Folkkongressen slut: Nye premiärministern citerar flitigt partiet

Här följer mina artiklar om årets folkkongress i Kina för KinaNytt (Sweden-China Trade Council). Först kommer texten från avslutningen idag måndag. Sedan följer texten från invigningen den 5 mars.

Regeringen blir ännu mer underordnad kommunistpartiet. Det framgick när Kinas nye premiärminister Li Qiang höll sin första presskonferens vid nationella folkkongressens avslutning på måndagen. Han var noga med att ständigt hänvisa till citat av Xi Jinping som partichef och till nationella planer som spikades på partikongress.

AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Hans hållning bekräftar att det är hans tid som underordnad till Xi Jinping i Zhejiang och som partichef i Shanghai som lett till att han nu blir betrodd som premiärminister och nummer två i partihierarkin.Folkkongressen är formellt landets högsta lagstiftande organ. Under den gångna veckan har den bland annat bekräftat en stor omorganisation av regeringsorgan som ska kunna ta fastare grepp om den teknologiska utveckling som nu är högprioriterad. Fler institutioner som legat under regeringen väntas skifta till rapportering direkt till partiet.

Li Qiang

Det handlar särskilt om att komma undan USAs dominans och sanktioner inom området. Ledningens frustration över situationen kunde inte bli tydligare än när Xi Jinping själv i veckan tog bladet från munnen och direkt anklagade USA för att trycka ner Kina och bygga barriärer. Den nye utrikesministern Qin Gang följde upp med en maning till USA att trampa ner bromsen, annars blir det snart en dikeskörning.

Bland alla utnämningar till olika centrala poster var det två som väckte störst uppmärksamhet, nämligen att centralbankschefen Yi Gang och finansministern Liu Kun får förnyat förtroende. Detta trots att de nått pensionsåldern och inte längre sitter i partiets centralkommitté. Enligt praxis skulle de ha avgått.

Att dessa båda erfarna ekonomer sitter kvar tyder på en pragmatisk vilja att behålla ett stabilt styre i ett skakigt skede. Det finns kvardröjande stora finansiella skulder i flera led, inte minst i fastighetssektorn, enligt flera bedömare.

”Företagen här från EU är mycket nöjda med att vi får behålla erfarna och betrodda samtalspartner på viktiga poster i dessa svåra tider”, kommenterade Joerg Wuttke, ordförande för EUs handelskammare i Kina.

I ett svar på måndagen upprepade den nye premiärministern gamla löften om öppna marknader för utländska investerare och en jämn spelplan. Men många utländska företag väntar på mer konkreta besked i den riktningen.

Samtidigt var Li Qiang på presskonferensen angelägen om att berätta om att han haft många kontakter med utländska investerare under sin tid som partichef i Shanghai. Han framhöll också att under sin tid i provinserna Zhejiang och Jiangsu samarbetade han mycket med privata entreprenörer. Han anser att bättre tider väntar för dem.

Det var nätt och jämt att det fanns plats för en kvinna i den nya regeringen. Men Shen Yiqin utnämndes till en av fem ”statsråd” utan ministerportfölj. Hon är 63 år, tillhör minoritetsfolket bai och kommer från posten som partichef i den fattiga provinsen Guizhou.

Statsråden anses lägre än de fyra vice premiärministrarna men högre än ministrarna av vilka det 23 stycken. I kommunistpartiets topporgan finns ínte en enda kvinna representerad.

Li Keqiang avgår. Vill ha utländska investeringar och ökad inhemsk konsumtion.

Kina sätter ett förhållandevis försiktigt mål på runt 5.0 procents tillväxt i år. Men regeringen ska absolut försöka öka de utländska investeringarna och öppna upp den moderna servicesektorn. Samtidigt vill ledningen som vanligt stimulera den inhemska konsumtionen. Detta framgick av premiärministern Li Keqiangs årliga rapport till nationella folkkongressen på söndagen.

AV GÖRAN LEIJONHUFVUD, goran.leijonhufvud@gmail.com

Premiärministern gav inga detaljer om den reformplan för statens institutioner som folkkongressen vänta godkänna. Men det cirkulerar uppgifter om att planen går ut på att inordna flera organ direkt under kommunistpartiet.

En fingervisning kan vara nyheten häromdagen att centralregeringens kontor som överser utvecklingen i Hongkong och Macao hädanefter ska rapportera direkt till kommunistpartiet och inte till regeringen.

Folkkongressen är formellt landets lagstiftande organ. I realiteten är dess uppgift bara att godkänna lagar och förslag som kommer från kommunistpartiet. Likaså är det partiets högsta ledare som utarbetar premiärministerns rapport.

Årets framträdande var Li Keqiangs sista eftersom hans period som premiärminister löper ut efter maxgränsen tio år enligt praxis. Men tioårsregeln gäller inte längre posten som president, en ändring som partichefen Xi Jinping drev igenom i fjol. Han väntas bli omvald till president för en tredje femårsperiod senare i veckan.

På många poster i regeringen och folkkongressen blir det däremot nya ansikten eftersom ett nytt tioårsintervall börjar i år.

Fjolårets tillväxt i ekonomin missade målet på 5.5 procent och stannade vid 3 procent, mycket på grund av omfattande nedstängningar mot covid-19. Restriktionerna började slopas i december och regeringens rapport nämnde inte ens den alltmer impopulära nolltoleransen mot covid som som slopats efter nästan tre år.

Budgeten prioriterar en höjning av anslaget till utvecklingen av chips och andra nyckelindustrier med 50 procent. Bakgrunden är delvis att USA begränsar sin försäljning av chips till Kina.

Premiärministern varnade för växande ekonomisk osäkerhet och inflation utomlands och talade ”om en snabbt ökande ekonomisk uppdämningspolitik utifrån”.  

Rapporten uttryckte också oro för att återhämtningen av ekonomin inte är helt stadig och nämnde att de finansiella riskerna finns kvar i den ”oroliga fastighetssektorn” och hos små finansiella institutioner.

Vad gäller Taiwan så ska Peking ”fortsätta att söka en fredlig återförening, men resolut motsätta sig oberoende för Taiwan”, enligt rapporten som inte nämnde några militära åtgärder.

./.

Små fria boklådor utmanar självcensuren i Hongkong

Krisen för yttrandefriheten  i Hongkong är skriande uppenbar sedan den kinesiska partistatens totalitära ingrepp 2020. Eller håller vi på att glömma den? Efter kuppen med en allomfattande säkerhetslag sänker sig tystnad och självcensur över staden. Den hamnar i medieskugga för Putins krig, den globala ekonomikrisen och Taiwanfrågan. Omvärlden orkar inte längre engagera sig för Hongkong.

 

Men hoppets låga har inte slocknat helt. Flera små boklådor håller faktiskt envist emot och står för fortsatt yttrandefrihet och en bred litteratur. De poppar upp i många hörn av denna metropol som hyser 7.5 miljoner invånare på en yta som är något mindre än Öland.

I december avled den litterära scenens grand old lady, den legendariska författaren Xi Xi, 85 år gammal. Att detta knappt rapporterats på våra breddgrader visar vilket hopplöst bakvatten som stadens kulturutövare hamnat i.

 Xi Xi skrev mångfasetterat i flera genrer och med hjärtat framför allt hos alla flyktingar från svältens eller diktaturens Kina. Det var de som kom kring mitten av 1900-talet. Och det var de som sedan byggde denna knutpunkt till en snabbväxande storstad.   

Massiva demonstrationer 2019 för att försvara yttrandefriheten utlöste den hårda repressionen från Peking. Idag försöker några fria boklådor bekämpa censuren.

En ytterst säregen plats

Hon beskriver metropolen som en ytterst säregen plats. Invånarna präglas av det brittiska kolonialstyret, som upphörde 1997, och den nya fjärrstyret från Peking – utan att någon frågade hur de egentligen ville ha det. Men de skulle få ett stort mått av frihet som kinesisk region i 50 år, så var det sagt. Fast de tappade alltså alla friheter redan 2020 i och med nya säkerhetslagen.

I en surrealistisk novell från 1986 låter  Xi Xi läsaren föreställa sig Hongkongbornas dilemma som en tillvaro i en stad som svävar fritt någonstans mellan himmel och jord. Där knyter hon an till Askungesagan och vad som skulle kunna hända vid midnatt, en anspelning på den ångest som många Hongkongbor kände inför tolvslaget natten till den 1 juli 1997, då staden skulle byta ägare.

Den flytande stadens invånare famlar förgäves efter en identitet. Stadens småborgare i novellen går då helt in för hårt arbete för att skapa välstånd. ”De anstränger sig till det yttersta tills de riskerar att slukas av det materiella ägandets svarta hål.”

Dessa alienerade invånare påminner om den tidigare bilden av Hongkongborna såsom apolitiska och enbart intresserade av pengar. Den myten slog de grundligt hål på med sina massiva proteströrelser 2014 och 2019 för att värna sin yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter.

Syrefattig luft

Tillsammans med flera författarvänner bildade Xi Xi ett kooperativt förlag, Su Ye Publishing House. Alla bidrog med arbetsinsatser och pengar efter förmåga, inte minst Xi Xi själv. Efter 40 års utgivning i ett allt bistrare kulturklimat gav medlemmarna upp i den syrefattiga luften 2020. 

En chock för Hongkongs bokhandlare, förläggare och författare var Kinas kidnappning av fem medarbetare på Causeway Books 2015. De gripna hade bland annat sålt böcker om vissa kinesiska ledares påstått utsvävande liv bakom kulisserna. Sedan dess sitter den svenske medborgaren och förläggaren Gui Minhai fängslad i Kina.

Attacken mot Causeway Books bidrog till att kretsen kring Su Ye lade ner. Medan de äldre drar sig tillbaka kommer trots allt en ny generation av hängivna bokmänniskor. De hittar ofta små och relativt billiga lokaler flera trappor upp i trånga kvarter och öppnar nya boklådor.

Förutom skönlitteratur har dessa ett brett sortiment av samhällsorienterade skrifter. Samtidigt har två stora bokkedjor stängt, medan två finns kvar – efter att ha kastat ut all känslig politisk litteratur. 

Ett 50-tal boklådor

Idag kan det finnas ett 50-tal mindre boklådor spridda över hela Hongkong, enligt nätmagasinet Hong Kong Free Press som ännu håller ut.

En av de tappra är Pong Yat Ming som säger att han inte vill att staden ska tystna under trycket. När myndigheterna åberopade säkerhetslagen och rensade ut rader av titlar på biblioteken grep han in. Han bjöd helt enkelt in alla nyfikna att läsa samma skrifter i sin lilla butik Book Punch, startad 2020. ”Böcker slår kraftfulla slag för samhällets utveckling”, sade han.

Egentligen är det är ett minfält som de små privata förlagen och bokhandlarna tvingas röra sig över. Några ger upp som Albert Wan, en människorättsadvokat från Atlanta i USA. Han flyttade 2017 till sina föräldrars födelseort Hongkong och öppnade Bleak House Books. Det blev en centralpunkt för samhällskritisk debatt och aktuell litteratur.

Men i oktober 2021 gav han plötsligt upp. Han hänvisade bland annat till George Orwells ord från 1940: ”I vår tid finns inte något sådant som att ’hålla sig utanför politiken’. Allt är politiska frågor”. Albert Wan kunde inte blunda för säkerhetslagen och tänkte också på tryggheten för hela sin familj.

Högt pris för aktivism

Ett ännu högre pris för sin aktivism betalar Raymond Yeung. Under en demonstration i regeringskvarteren 2019 förstördes hans högra öga av en poliskula. Han dömdes nyligen för sin medverkan i just den protesten likt hundratals andra. Han avtjänar ett nio månaders fängelsestraff. Tillfrågad vad som nu händer med hans förlag och bokhandel Hillway Culture sade han att han ska försöka sköta rörelsen per brev. I butiken har han bland annat sålt böcker av ledande oppositionella.

Han har berättat för Hong Kong Free Press hur omöjligt det var att hitta ett tryckeri som vågade ta sig an hans intervjubok med 50 deltagare i 2019 års protester. Han lyckades då fördela uppdraget i lösryckta korta bitar till många olika tryckare. Efter den pärsen köpte han egen tryckeriutrustning, men den investeringen påverkar ju kalkylen för varje bok.

Samtidigt betonar poeten Tang Siu Wa, som grundat tidskriften Fleurs des lettres, att intresset för lokal litteratur, historia och samhällsdebatt ökar. Detta stärker de små boklådorna medan större aktörer aktar sig för politiska manus.

Liten kvartersbokhandel

Vid ytterligare en liten kvartersbokhandel med grannkänsla, Mount Zero, fortsätter innehavaren Sharon Chan att arrangera uppläsningar, debatter och filmvisningar i sin minimala butik. Hon berättar för Hong Kong Free Press att i början sålde de framförallt skönlitteratur och konstböcker, men idag handlar många av böckerna om Hongkong som samhälle. ”Folk vill läsa något som relaterar till deras stad och deras liv. Jag har själv börjat ge ut sådana böcker”.

Ytterligare en nybliven bokhandlare, den före detta journalisten Kris Lau, sammanfattar: ”Om myndigheterna säger åt mig att jag inte kan sälja vissa boktitlar, då gör jag inte det. Men jag tror fortfarande att det som inte är uttryckligen förbjudet är tillåtet. Jag ägnar mig inte åt självcensur. Det är ju onödigt!”

Man kommer att tänka på den drömlika ovissheten i den svävande staden hos Xi Xi.

Göran Leijonhufvud

Artikeln publicerades i nätmagasinet Kvartal den 19 januari 2023

Pris till Xi Xi

När det varit tal om Nobelpris hamnade Xi Xi, pseudonym för Cheung Yin, oförskyllt i skuggan av författare från Kinas fastland. 2019 fick hon ändå en svensk utmärkelse, nämligen Cikadapriset instiftat till minne av Harry Martinson.

Motiveringen löd: ”I hennes författarskap märks tydligt en strävan efter att åskådliggöra staden och dess invånare. Med en mängd böcker bakom sig betraktas hon idag som den mest betydande Hongkongförfattaren. Xi Xi skriver på kinesiska och hennes diktning präglas av en vardaglig ton spetsad med en subtil ironi.” 

Novellen Den flytande staden och andra texter av Xi Xi finns översatta till svenska i tidskriften Karavan 2/2019.

Kina öppnar men tvära kast kan återkomma

Min analys idag för KinaNytt (Sweden-China Trade Council):

Kina gör plötsliga och snabba helomvändningar på flera plan. Bland annat kommer positiva signaler om öppningar för utländska företag och om en mjukare diplomati, ett vänligare ansikte mot Europa. Det är framför allt det akuta krisläget i ekonomin som tvingar fram stora förändringar. Samtidigt gör de skarpa svängarna i politiken att det kan vara skakigt en längre tid.

Ledningen i Peking började med att riva nolltoleransens murar mot coronaviruset den 7 december. Nedstängningarna slog stora hål i ekonomin med alla oberäkneliga och ofta långvariga avbrott. Värsta exemplet var när Shanghai stängde ner i fyra månader under våren ifjol. Det orsakade stor ekonomisk skada i flera led.

KANINENS ÅR. På söndag Kina nyår. Det är Vattenkaninens år enligt den traditionella kalendern. Efter tre år med flera långa nedstängningar är kineserna ivriga att ge sig ut och resa. De flesta vill ta sig till släktens hemby längre in i landet för att välkomna Kaninens år tillsammans med nära och kära nu när de inte möts av restriktioner längre. Andra vill passa på att turista. Att covronavirusets senaste variant sprider sig är inte längre något hinder för rörligheten. Regeringen låter viruset spela ut sin roll och säger att även om det smittar snabbt så är symptomen relativt milda. Foto: Dreamstime.

Utländska företag övervägde att flytta när deras upparbetade leveranskedjor gick i baklås. Andra nedstängningar ledde till att bönderna inte köra sin skördar till marknaden, och att turismen och serviceindustrin krympte snabbt.

Europeiska handelskammarens ordförande Joerg Wuttke klagade i september 2022 på att den ekonomiska politiken inte längre var förutsägbar utan drabbad av upprepade nyckfulla skiften. 

Nära en präriebrand

På ett humanitärt plan blev inlåsningen av de boende i ett lägenhetshus i Urumqi en gnista som höll på att tända en präriebrand. Ett tiotal boende som var inlåsta omkom när byggnaden brann. Händelsen utlöste massprotester i flera städer över hela landet i slutet av november, inte minst i Shanghai

Tiotusentals människor visade att de var hjärtligt trötta på alla rigorösa restriktioner och kontroller. Några ropade högt att president Xi Jinping borde avgå och kommunistpartiet dra sig tillbaka. Det var en typ av krav som inte hörts offentligt sedan 1989. Många demonstranter höll upp vita A4-papper för att illustrera hur deras yttrandefrihet censurerats på nätet. Det folkliga missnöjet hade redan börjat pysa ut i sociala medier under fjolåret.

Nolltoleransen fungerade under 2020 och 2021 i den meningen att den höll nere dödstalen. Men när viruset muterade till de mer smittsamma varianterna höll inte ramarna längre. Restriktionerna och nedstängningarna blev alltmer absurda.

Över en natt

Partiet reagerade snabbt med stora polisuppbåd mot de öppna gatuprotesterna och nyckelpersonerna kallades till ingående förhör. Samtidigt kom den officiella helomvändningen i attityden mot viruset. Nästan över en natt försvann alla restriktioner. Viruset klassas idag mera som en vanlig förkylning eller influensa som får fritt spelrum i hopp om att bygga upp en flockimmunitet.

Men 20 dagar efter slopandet av restriktionerna uppskattade ansvariga på hälsoministeriet i förtroende att cirka 250 miljoner personer var sjuka i covid. De allra flesta var utan allvarliga symptom, rapporterade Financial Times.  

Men den sjukdom som sysselsätter partiledarna idag är tillståndet i ekonomin efter covid-åren. De har börjat skriva ut en del nygamla recept som att återigen lätta på krediterna trots att tidigare skuldberg inte är avverkade, särskilt inte i den blödande fastighetsbranschen.

Häromdagen kom regeringens officiella statistik för helåret 2022 med en BNP-tillväxt på 3.0 procent, ned från 8.4 procent året innan. Det är en av de allra sämsta siffrorna någonsin för Folkrepubliken Kina. Fjärde kvartalet stannade för övrigt på nolltillväxt.

Ökat stöd till teknikjättar

Efter det årliga ekonomiska arbetsmötet med partiets centralkommitté i december gick president Xi Jinping ut och lovade att internetjättarna Alibaba och Tencent ska få ökat stöd för att skapa arbetstillfällen och stärka landets ekonomi. Under de senaste två åren har partiledningens attityd mot de högteknologiska bolagen annars varit att försöka bromsa konkurrerande maktspelare som samlar på sig iögonenfallande rikedomar.

Signalerna efter mötet gick också ut på att ge mer stöd och trygghet åt privata små och medelstora företag, som hamnat litegrann i skuggan på senare år då statliga sektorn faktiskt växt till sig igen. Dessutom ska återigen den inhemska konsumtionen uppmuntras, nu för att uppväga svårigheterna för Kinas utrikeshandel under risken för en global recession

Förändringarna och stämningsläget börjar litegrann påminna om när landet öppnade upp alltmer i början av 1980-talet. Vissa av lättnaderna idag kom ganska snart efter den stora partikongressen i november i fjol då Xi Jinping i praktiken säkrade sina ledarposter i partiet och staten på livstid.

Flygtrafiken repar sig

Idag välkomnar de utländska handelskamrarna sådant som att flygtrafiken repar sig och att restriktionerna och karantänerna vid inresa är slopade.

Det börjar också dyka upp rubriker i omvärlden om en diplomatisk charmoffensiv från Kinas sida. En viktig markering från regeringen i Peking är att återigen bemanna sitt representationskontor i EU. Det har stått tomt under ett år då parterna grälat om handels- och investeringsfrågor.

Den nyanlände EU-ambassadören Fu Cong säger att den ryska invasionen av Ukraina har skapat en svår geopolitisk ställning för Kina i Europa. Han säger att han vill avpolitisera relationen med EU och är besviken för att Kinas uttalanden om att kriget måste få en fredlig lösning inte kommer fram i mediebilden.

Enligt Financial Times har kinesiska tjänstemän i privata samtal med europeiska diplomater till och med sagt att de vill distansera sig från Ryssland. De påstår att Putin är galen och att Kina inte visste att han skulle anfalla Ukraina, enligt tidningen.

Oro för hinder i EU

I sin första intervju i Bryssel häromdagen säger Fu Cong till South China Morning Post att han är orolig för att allt fler EU-länder lägger ut hinder för kinesiska investeringar. Utan namns nämnande syftar han antagligen även på Sverige.

Hans budskap till dessa länder är att om de vill få ökad tillgång till kinesiska marknaden så kan de ju blåsa liv i (ratificera) det gemensamma investeringsavtalet som hamnat i frysen. Samtidigt säger han att kommunistpartiets kongress visade att Kina generellt sett tänker öppna upp mer.

I den stora ommöbleringen på kinesiska UD har Qin Gang, den kinesiske ambassadören i USA, utsetts till ny utrikesminister. Vid avresan från Washington talade han varmt om sin beundran och tacksamhet gentemot USA och det amerikanska folket.

Vargkrigarna får kliva av

I samma veva har den aktiva falangen av skarpt nationalistiska ”vargkrigare” på kinesiska UD tappat sina betydelsefulla uppdrag och placerats på olika reträttposter i byråkratin på hemmaplan.

De kinesiska ledarna verkar ha insett att vargkrigarnas konfrontativa uppträdande har skadat Kinas rykte i viktiga länder. Det är fråga om stater där Peking vill förbättra handelsutbytet för att stimulera sin sjunkande ekonomi.

Pendelrörelser i historisk tid

Stora pendelrörelser mellan slutet och öppet samhällsklimat som nu har varit en del av folkrepublikens historia sedan 1950-talet. De har även rötter i det kinesiska rikets flertusenåriga arv, om vi får tro historikerna.

En beläst vän plockade en gång fram ett talesätt som beskriver skiftningarna mellan två poler under dynastin Zhou på 1100-talet före vår tideräkning: ”Kung Wen, den kultiverade, sörjde för de skriftlärde; Kung Wu, den krigiske, var mer sträng.” Det är ord som jag hört andra kineser applicera på nutida sammanhang.

Pendelrörelser under folkrepublikens tid

Under en relativt lugn period av uppbyggnad efter revolutionen och maktövertagandet 1949 fick kapitalisterna fortsätta att verka, därefter socialiserades industrin 1956.

Under De hundra blommorna 1956 tillät Mao Zedong utökad yttrandefrihet, men den kampanjen följdes av en arresteringsvåg.

Den storskaliga kollektiviseringen under Stora språnget 1958 följdes av lättnader för hushållen när språnget blev en kraschlandning och en svältkatastrof som krävde tiotals miljoner människoliv. En eftergift, en öppning var att familjerna fick små privata jordlotter och rätt att sälja sina produkter på en fri marknad.

Den extremt vänsterorienterade kulturrevolutionen 1966–1976 stämplade sådant som privata jordlotter och fris marknader som allvarliga kapitalistiska avvikelser. Men kulturrevolutionen följdes av marknadsreformerna och öppningen utåt från 1979 under reformarkitekten Deng Xiaoping.

Studentrörelsen 1989, som slutade i ledarnas motreaktion med en massaker, följdes av politisk och ekonomisk åtstramning, som i sin tur följdes av påskyndad liberalisering av ekonomin med en omfattande privatisering.

Därefter har Xi Jinpings makttillträde 2012 lett till en kraftig åtstramning av yttrandefriheten, efter en tid av ökade möjligheter på internet.

Så kom då ytterligare åtstramning och superkontroll under covid från och med 2020, följt av de begynnande lättnader vi ser idag.

Men vi kan alltså inte utesluta nya pendelrörelser. Fast på söndag firar kineserna nyår, Kaninens år. Då tänker de inte så mycket på sådant.

./.

Historien om Mao Zedong, diktatorn som hänger kvar

Medverkar i Kinapoddens senaste senaste utgåva, som Sveriges Radio presenterar såhär:

Mellan 40 och 70 miljoner människor uppskattas ha dött under Mao Zedongs styre, vilket gör honom till en av förra seklets värsta diktatorer. Ändå fortsätter Mao att dyrkas av många i Kina. Som utropare av Folkrepubliken Kina 1949 har han fått rollen som befriare i historieskrivningen. Hans ansikte återfinns än i dag på landets sedlar och ett Mao-porträtt hängande från backspegeln anses, av vissa, medföra tur och beskydd.

I det här specialavsnittet om Mao Zedong hör vi journalisten och författaren Göran Leijonhufvud berätta om hur han reste till Kina på 1960-talet och tvingades ompröva sina idéer om ett harmoniskt styre i Kina. Han återvände senare till Kina som Dagens Nyheters korrespondent.

Sinologen Göran Sommardal har studerat Maos ideologiska tankegods. Hör honom berätta om Maos lilla röda – den skrift som så starkt förknippas med kulturrevolutionen och som brukar sägas vara världens mest sålda bok.

Hör också Sveriges Radios Hanna Sahlberg om hur 2000-talets och dagens Kina förhåller sig till Mao. Fortfarande är det Maos porträtt som hänger ovanför Himmelska fridens port i Peking. Kommer Mao för evigt att behålla denna upphöjda position?

https://sverigesradio.se/avsnitt/historien-om-mao-zedong-diktatorn-som-hanger-kvar